Sverige har bidragit med trupp till internationella insatser sedan 1950-talet. Detta har gjorts med bidrag från framför allt markstridskrafter men även med luftstridskrafter. Det dröjer fram till 2006 innan beslut tas om en marin internationell insats i form av korvettförband som bidrag till FN-insatsen UNIFIL i Libanon. Denna insats har fram till idag följts av fyra marina insatser, en förlängning av UNIFIL i Libanon 2007 och tre insatser i Somalia under åren 2009-2013. Beslutet om den marina insatsen i Libanon är för marinen banbrytande.

Rapportens övergripande syfte har varit att undersöka om det föreligger någon skillnad i hälsoarbetet på två kommunala grundskolor, där en av skolorna är med i utvecklingsarbetet Hälsofrämjande skola. Övriga frågeställningar som undersökts i studien är skolornas syn på begreppet hälsa samt hur det hälsofrämjande arbetet är organiserat. Tre intervjuer med rektorn, skolsköterskan och idrottsläraren på vardera skola har genomförts och analyserats. Resultaten visade att hälsoarbetet på den Hälsofrämjande skolan genomsyrar hela skolans verksamhet, samt är en ständigt pågående process. Den andra skolan bedriver ett hälsoarbete som initieras av endast ett fåtal drivande individer.

Olyckor sker dagligen och vid nästan alla olyckor uppstår någon form av negativa konsekvenser för miljön. Räddningstjänsten har lång erfarenhet av insatser som förhindrar eller begränsar skador på människor och/eller egendom, men inte lika stor erfarenhet av miljöskyddande insatser. Efter kontakt med nätverket ?Grön räddningstjänst? som finns i Myndigheten för samhällskydd och beredskaps (MSB) regi kunde det konstateras att det finns ett behov av samverkan mellan räddningstjänsten och de aktörer som kan bli inblandade vid miljöolyckor. Detta för att räddningstjänsten måste kunna lära sig om hur miljön påverkas av olyckor och dess insatser.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken funktion och vilket innehåll specialpedagogiska handledningssamtal kan ha, när det reflekteras kring förskolans verksamhet.Teori: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv som både är en lärande teori och en forskningsansats. Att ha en sociokulturell syn på lärande innebär att fokus ligger på att kunskap konstrueras genom samarbete i kontexter, interaktion och samarbete ses som nödvändigt för att utveckla färdigheter, kunskap och förståelse. Vad och hur vi lär är beroende av vilka verktyg, artefakter, som används i samhället. Inom en sociokulturell och diskursiv ansats anses språket, kommunikationen och interaktionen med andra som det mest centrala. Språket anses som det viktigaste verktyget för människor att förstå och samspela med varandra.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det specialpedagogiska stödet till elever i matematiksvårigheter i skolans tidigare år. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuade tio speciallärare/specialpedagoger på nio skolor i två olika kommuner. Majoriteten av pedagogerna hade specialpedagogexamen, men de flesta arbetade i praktiken som speciallärare. Samtliga speciallärare/specialpedagoger hade lång undervisningserfarenhet, dock inte specifikt av matematiksvårigheter. I litteraturgenomgången framgick att det råder oenighet mellan forskare om hur matematiksvårigheter ska definieras.

Problemområde Vi har båda arbetat en längre tid i skolans år F-6 och kommit i kontakt med många elever i behov av särskilt stöd. Vår erfarenhet är att arbetet med att utreda elevers behov av särskilt stöd ser väldigt olika ut på skolorna och att även specialpedagogens roll i detta arbete ser olika ut. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur specialpedagoger beskriver att de arbetar med pedagogisk utredning samt hur dokumentationen i detta arbete ser ut i skolår F-6. Vi vill ta reda på vilken roll specialpedagogen har, samt se vilka likheter och olikheter det finns inom detta område. De preciserade frågeställningarna är: ? Hur beskriver specialpedagoger att de arbetar med pedagogiska utredningar i skolår F-6? ? Hur ser dokumentationen i detta arbete ut? Teoretisk ram I undersökningen utgår vi från två teoretiska ansatser.

Syfte Studiens syfte var att ge en översiktlig bild av läsprocesser, texter och texternas ursprungliga sammanhang som undervisningen utgår från i årskurs 1 på gymnasiet och de specialpedagogiska konsekvenserna som detta får för de elever som är svaga läsare. TeoriDe teoretiska utgångspunkterna är ett sociokulturellt perspektiv, en gemensamhetsorienterad definition av begreppet inkludering och Pisas definition av läsförståelse.Metod För att få svar på frågorna i syftet utformades en webbenkät i verktyget Surveymoneky. Frågorna i enkäten formulerades utifrån Pisas ramverk för läsförståelse och delades upp i samma kategorier som användes där, dvs. slag av text, läsprocess och sammanhang. Enkäten skickades via e-post till lärare som undervisar i årskurs 1 på 10 olika gymnasieskolor.

Syftet med studien var att beskriva anhörigas erfarenheter av arbetsterapeutiska insatser i vården av dementa personer i hemmet. En kvalitativ metod valdes med öppna intervjufrågor och undersökningsgruppen bestod av elva anhöriga. Intervjuutskrifterna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Det slutliga resultatet presenteras i tre kategorier ?Förskrivning av hjälpmedel och bedömningar?, ?Personligt stöd till anhöriga? samt ?Informatör och samordnare?.

Syftet med studien ?r att n? f?rdjupad kunskap om hur l?rare i anpassad grundskola utformar och genomf?r l?sundervisning f?r elever som l?ser ?mnesomr?den, med fokus p? tidiga och grundl?ggande l?sf?rm?gor. Genom att synligg?ra vilka metoder och strategier som anv?nds i undervisningen samt hur dessa motiveras av l?rarna, avser studien att bidra med praktikn?ra kunskap. Studien utg?r fr?n en kvalitativ ansats.

Ett hälsofrämjande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården där sjuksköterskan uppmanas att främja patienters hälsa. Trots detta visar studier att arbetssättet inom slutenvården gör det svårt försjuksköterskan att ägna tid åt hälsofrämjande insatser. Syftet med studien var att klargöra sjuksköterskans hälsofrämjande arbete inom slutenvården samt vilka faktorer som påverkar arbetet. En litteraturöversikt gjordes där 12 vetenskapliga artiklar bidrog till ett resultat. I resultatet framkom att majoriteten sjuksköterskor såg hälsofrämjande som en del i deras profession men det framkom även att tvetydighet råder om begreppets innebörd.

Ett hälsofrämjande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården där sjuksköterskan uppmanas att främja patienters hälsa. Trots detta visar studier att arbetssättet inom slutenvården gör det svårt försjuksköterskan att ägna tid åt hälsofrämjande insatser. Syftet med studien var att klargöra sjuksköterskans hälsofrämjande arbete inom slutenvården samt vilka faktorer som påverkar arbetet. En litteraturöversikt gjordes där 12 vetenskapliga artiklar bidrog till ett resultat. I resultatet framkom att majoriteten sjuksköterskor såg hälsofrämjande som en del i deras profession men det framkom även att tvetydighet råder om begreppets innebörd.

Syfte: Syftet med undersökningen är att kartlägga vilka insatser som formuleras i åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivsvårigheter samt hur dessa kan förstås. Vidare är syftet att undersöka hur ett antal lärares diskuterar kring åtgärder avsedda att stimulera läs- och skrivutveckling.Teori och metod:Studiens teoretiska utgångspunkt och kunskapsansats är det sociokulturella perspektivet. Centralt i detta perspektiv är att man intresserar sig för hur individer och grupper tillägnar sig och utnyttjar fysiska och kognitiva resurser, och fokus är på samspelet mellan individ och kollektiv. Studien har också inslag av diskursanalys. Språket är centralt, då det inte enbart återger utan även formar verkligheten.

Problemområde Vi har båda arbetat en längre tid i skolans år F-6 och kommit i kontakt med många elever i behov av särskilt stöd. Vår erfarenhet är att arbetet med att utreda elevers behov av särskilt stöd ser väldigt olika ut på skolorna och att även specialpedagogens roll i detta arbete ser olika ut. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur specialpedagoger beskriver att de arbetar med pedagogisk utredning samt hur dokumentationen i detta arbete ser ut i skolår F-6. Vi vill ta reda på vilken roll specialpedagogen har, samt se vilka likheter och olikheter det finns inom detta område. De preciserade frågeställningarna är: ? Hur beskriver specialpedagoger att de arbetar med pedagogiska utredningar i skolår F-6? ? Hur ser dokumentationen i detta arbete ut? Teoretisk ram I undersökningen utgår vi från två teoretiska ansatser.

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anställda. Att de frivilligt väljer att säga upp sig orsakar därför stora kostnader. Kunskap om vad som påverkar intention till uppsägning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsägningar. Med syftet att undersöka vad som kan påverka intention till uppsägning skickades enkäter ut till anställda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar användas.

Projektbeskrivning: Bakgrund: Vid valsning av tunna band med hög hållfasthet används reversibla mångvalsarsverk. Kundkraven är höga vad gäller bandens planhet. Planheten kan styras genom de planhetsställdon som valsverket är utrustat med. Syfte: Förvärva kunskap om hur de olika ställdonen inverkar på planheten. Varje enskilt ställdons inverkan på planheten kan undersökas genom att genomföra en föreskriven förändring av ställdonets läge och därefter utvärdera planhetsförändringen som uppkom.