Denna studie av den specialpedagogiska organisationen i Strömstad kommun bygger pĂ„ litteratur, dokument och intervjuer av förĂ€ldrar, politiker och personal pĂ„ Resurscentrum. Resurscentrum startades 1990 med ett projekt mellan socialförvaltning och skola och har under tiden utvecklats till att bli kommunens centrum för alla barn i behov av stöd och deras familjer. Under det senaste Ă„ret har Ă€ven MödravĂ„rd, BarnavĂ„rdscentral och Öppna förskolan flyttat in i samma lokaler som Resurscentrum och socialförvaltning. Alla Ă€r samlade under samma tak i Familjehuset. Inom Resurscentrum samverkar förvaltningarna och har en gemensam budget.

Syftet med undersökningen var att se om lekarbetsmetoden Àr en effektiv metod för barn med koncentrationssvÄrigheter och/eller svÄrigheter med sociala relationer. Jag ville ocksÄ fÄ svar pÄ om koncentrationsförmÄgan och förmÄgan till att etablera fungerande sociala relationer förbÀttras positivt hos barn/elever genom lekarbete. Jag undersökte pedagogers uppfattningar om och resultaten av lekarbete pÄ nÄgra av dessa barn via intervjuer med lekpedagoger och andra pedagoger kring barnet och tog del av utvÀrderingar och lekschema som lekpedagoger förmedlade. Sammanfattningsvis pekade resultaten av min undersökning pÄ att lekarbete Àr en effektiv metod för barn med koncentrationssvÄrigheter och sociala relationssvÄrigheter och att koncentrationsförmÄgan och sociala relationer i hög grad förbÀttrats positivt hos barnet/eleven genom lekarbete..

This case study examines how upper secondary schools in a municipality in the northern parts of Sweden structure their special pedagogy with students who have ADHD and dyslexia, students? and parents? experiences of this, and what regulates the schools management in this particular aspect. The results show that all the schools have special pedagogues and other support staff employed, though in varied extent. Furthermore, the resources are distributed differently from school to school. The focus, however, is always around communication between the concerned parties.

Det Àr lÀtt att fokusera pÄ elevers brister och den specialpedagogiska traditionen finner vi inom det kategoriska perspektivet, dÀr eleven anses inneha problemen. Syftet med denna uppsats Àr att studera om skolan tillvaratar elevens förmÄgor samt om de har en helhetssyn pÄ eleven, Àven nÀr ÄtgÀrdsprogram upprÀttas. För att uppnÄ syftet stÀllde vi frÄgan: UtgÄr pedagogerna frÄn elevernas förmÄgor dÄ de upprÀttar ÄtgÀrdsprogram? Om sÄ Àr fallet hur anvÀnds dessa förmÄgor i dÄ ÄtgÀrder och metoder planeras. För att finna svar pÄ detta studerade vi 32 primÀra och verkliga ÄtgÀrdsprogram.

Abstrakt Åberg, Caroline (2014). NĂ„gra röster om lĂ€rarrollen i vuxenutbildningen. (Some Opinions about the TeacherÂŽs role in Adult Education- an Interview based Study). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LĂ€rande och samhĂ€lle, Malmö högskola ProblemomrĂ„de I och med införandet av den nya lĂ€roplanen, LĂ€roplanen för vuxenutbildningen 2012, har vuxenutbildningen fĂ„tt nya riktlinjer och mĂ„l. Bland annat har kraven pĂ„ flexibilitet och individanpassning ökat.

Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga och analysera ÄtgÀrder med hjÀlp av diskursanalys i ÄtgÀrdsprogram skrivna i gymnasieskolan. Studien handlade dels om att beskriva hur Ät-gÀrderna Àr formulerade, dels om att diskutera vilka följder ÄtgÀrderna kan fÄ för elevens lÀrande och huruvida de leder till inkludering av en elev i behov av sÀrskilt stöd, samt vilka specialpedagogiska perspektiv man kan se i ÄtgÀrderna. Teori: Som teoretisk kunskapsansats anvÀndes det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. I detta perspektiv Àr lÀrande nÄgot som uppstÄr i samspel mellan individen och kollektivet. SprÄket blir betydelsefullt eftersom det Àr genom detta man kommunicerar med sin omgivning och det Àr individens viktigaste instrument för att förstÄ och interagera med sin omvÀrld.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka specialpedagogers erfarenheter av elever i matematiksvÄrigheter. För dessa elever har specialpedagogen en viktig funktion. UtifrÄn detta vÀcktes ett intresse att undersöka specialpedagogens erfarenheter av elever i matematiksvÄrigheter. Fyra specialpedagoger intervjuades enligt semi-strukturerade intervjuer. De intervjuade har varit relativt samstÀmmiga om vad eleverna har svÄrigheter med och de bÀsta arbetsmetoderna samt vilka orsaker som kan ligga till grund för matematiksvÄrigheter.

År 2008 Ă„terinfördes speciallĂ€rarutbildningen efter att ha legat i trĂ€da under drygt tjugo Ă„r. I denna studie förs den nya speciallĂ€rarrollen in i ett historiskt sammanhang genom en Ă„terblick pĂ„ hur svensk specialundervisningen vĂ€xt fram frĂ„n 1800-talet fram till idag. Även kopplingar mellan den specialpedagogiska- och den allmĂ€nna lĂ€rarutbildningen i svenska behandlas. Syftet med studien Ă€r att belysa verksamma svensklĂ€rares förvĂ€ntningar pĂ„ speciallĂ€rarrollen med inriktning sprĂ„k-, lĂ€s- och skrivutveckling. I intervjuerna med de sju svensklĂ€rarna pĂ„ mellan- och högstadiet, framtrĂ€der fyra villkor: ?svaga? elever, styrdokument, kontrollbehov och arbetsbörda.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

Detta Àr en litteraturstudie av fyra lÀroplaners sprÄkliga konstruktioner om specialundervisning. Syftet har varit att identifiera och kartlÀgga de konstruktioner av elever i behov av sÀrskilt stöd som skrivits fram i undervisnings- och lÀroplaner, relaterat till politiska skeenden och utbildningspolitik vid planernas införande. Studien Àr utformad med diskursteori som grund. Det vill sÀga att skolan och utbildningen ses som en social konstruktion. Studien visar att mönster ur tidsandan framtrÀder ur Àldre och nyare texter i respektive plan.

Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.

I fo?ljande uppsats underso?ker vi rekryterarens bedo?mningsproblematik i vardagen. A?mnet a?r relevant eftersom arbetsmarknaden sta?ndigt utvecklas vilket inneba?r att rekryterarens objektiva bedo?mning har fo?rsva?rats. Rekryteraren ma?ste hitta en balansga?ng mellan den subjektiva och objektiva bedo?mningen.

Syfte: Studiens syfte Àr att belysa hur barn med etnisk minoritetsbakgrund som ocksÄ Àr i behov av sÀrskilt stöd, beskrivs i tal och skrift i ett mÄngetniskt verksamhetsomrÄde (med betoning pÄ förskola), samt hur verksamma pedagoger resonerar kring interkulturell pedagogik. Syftet preciseras i tre frÄgestÀllningar:1. Hur skrivs verksamheten fram och hur talar pedagogerna om barnens behov?2. Vilka specialpedagogiska ÄtgÀrder definieras som relevanta för barnen?3. Hur talar pedagoger om interkulturell pedagogik i syfte att förebygga hinder för lÀrande och utveckling?Teori: I studien Àr det socialkonstruktionistiska perspektivet grundlÀggande och detta Àr hÀmtad frÄn poststrukturalismen. Tyngdpunkten lÀggs pÄ vad som konstruerar upplevelser, tÀnkande, kÀnnande och handlande i den sprÄkliga och diskursiva kontext som socialt skapar begrÀnsade former och uttryck för subjektivitet i tid och rum (Alvesson & Sköldberg, 2008, s. 415).

Syfte Det övergripande syftet med studien Àr att utveckla och förbÀttra den kontext skolpersonal befinner sig i och som den nyanlÀnda sjuÄringen kommer till, för att uppnÄ en likvÀrdig skola för alla. Samarbete i skolan och med förÀldrarna belyses och diskuteras. Studien tar ocksÄ upp frÄgan om skolpersonalens synsÀtt pÄ modersmÄlets betydelse för elevens sprÄkutveckling och hur detta kan skapa möjligheter eller hinder i lÀs- och skrivutvecklingen. Följande forskningsfrÄgor besvaras: Vilka uppfattningar har olika yrkesgrupper om hur nyanlÀnda sjuÄringar kan arbeta i skolan och med familjen nÀr det gÀller att hjÀlpa en nyanlÀnd elev som inte kan lÀsa och skriva? Vilken syn har olika yrkesgrupper i skolan pÄ anvÀndandet av modersmÄlet i lÀs- och skrivutvecklingen? Vilka hinder och dilemman kan försvÄra arbetet med nyanlÀnda sjuÄringars lÀs- och skrivutveckling? Metod och teoriram Studien görs med en fenomenologisk ansats och för att söka svar pÄ forskningsfrÄgorna har tvÄ fokusgrupper med olika professioner i skolan anvÀnts.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.