Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar kring urvalet av barn i behov av särskilt stöd samt lärares uppfattningar kring elevinflytande över specialpedagogiska insatser. Studien är kvalitativ och tar ansats utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Där det fenomenografiska perspektivet innebär att man beskriver variationen av uppfattningar hos olika människor. Resultat av analysen visar att lärare uppfattar att det är endast vid utarbetning av åtgärdsprogram som elever i behov av särskilt stöd får inflytande över specialpedagogiska insatser. Vidare så visar resultat att barn med diagnos av något slag eller barn som lärare uppfattar ha socioemotionella problem är de barn som lärare uppfattar får specialpedagogiska insatser..

I en inkluderande skola krävs att läraren kan bemöta alla elever. Det medför att undervisningen anpassas så att eleverna kan ta del av den kunskap som förmedlas.  I och med det får den specialpedagogiska kompetensen en betydelse. Uppsatsen syfte är att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen påverkar arbetet för en inkluderade skola. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Informanterna bestod av två lärare med skilda förkunskaper, där den största skillnaden hos informanterna var den specialpedagogiska kompetensen.

Trots att det idag finns en officiell vision om ett inkluderande perspektiv tyder forskning på att särskiljande lösningarförekommer i den svenska skolan. Denna motsägelsefullhet bidrog till att vi blev intresserade av att studera dettafenomen närmare. Syftet med vår studie blev därmed att undersöka hur lärare tänker och resonerar kring begreppeninkludering och exkludering samt skolornas specialpedagogiska insatser. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studiedär fokusgrupper har använts som metod. Resultatet visar på att pedagogerna beskriver sina respektiveverksamheter som exkluderande.

I en inkluderande skola krävs att läraren kan bemöta alla elever. Det medför att undervisningen anpassas så att eleverna kan ta del av den kunskap som förmedlas.  I och med det får den specialpedagogiska kompetensen en betydelse. Uppsatsen syfte är att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen påverkar arbetet för en inkluderade skola. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Informanterna bestod av två lärare med skilda förkunskaper, där den största skillnaden hos informanterna var den specialpedagogiska kompetensen.

Syftet med arbetet är att kartlägga och ta reda på vilka faktorer som påverkar hur det specialpedagogiska arbetet i matematik bedrivs på individnivå, gruppnivå och organisationsnivå. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om den specialpedagogiska rollen samt matematiksvårigheter. Med hjälp av enkäter till pedagoger som undervisar i matematik och intervjuer med specialpedagoger och skolledare vill vi få en klar bild av de faktorer som påverkar hur det specialpedagogiska arbetet bedrivs. Vi vill undersöka vad som styr valet av metod på individnivå, vad som styr hur specialpedagogen arbetar på gruppnivå samt vilka faktorer som påverkar hur det specialpedagogiska stödet är organiserat. Dessutom vill vi ta reda på vilka samverkansformer det finns mellan dessa nivåer. För att få en teoretisk grund redogör vi först för den litteratur vi utgått ifrån samt de inlärningsteorier vi tror kan vara giltiga för vårt arbete. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det specialpedagogiska arbetet i matematik inte prioriteras på samma sätt som i svenskämnet i de lägre årskurserna.

SammanfattningStudien initierades av att det är många elever i dagens grundskola som inte uppnår målen i svenska trots specialpedagogiska insatser.Syftet med studien är att undersöka hur det specialpedagogiska stödet ges till de elever som inte når målen i svenska och dessutom att belysa de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger positiva resultat.Studien är en kvalitativ intervjustudie där datainsamlingen gjordes genom nio halvstrukturerade intervjuer på fyra olika skolor i en svensk kommun.Respondenterna är utvecklingsledare, rektorer, specialpedagoger och klasslärare som sammantaget representerar organisations-, grupp- och individnivå. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer.Resultatet av studien pekar åt att tidiga insatser, goda metoder, motiverade elever, god självkänsla och bra hjälpmedel är framgångsfaktorer som enligt respondenterna leder till att många elever i behov av särskilt stöd når grundskolans kunskapsmål i svenska..

SammanfattningVårt syfte med denna uppsats är att ta reda på vilka specialpedagogiska insatser eleverna har erfaren-het av, deras upplevelser av dessa och hur insatserna skulle utformas om eleverna själva fick välja. Vi ville dessutom se om de specialpedagogiska insatserna var segregerande, semisegregerande eller inkluderande utifrån uppsatta definitioner.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med åtta elever i skolår 6-8 och utgick från tre frågeställningar: vilka typer av specialpedagogiska insatser har eleverna erfarenhet av, vad tycker eleverna om de olika insatserna och hur skulle insatserna utformas om eleverna själva fick välja? I elevsvaren förekom segregerande, semisegregerande och inkluderande specialpedagogiska insatser, exempelvis särskild undervisningsgrupp, gå ifrån till en mindre grupp samt tekniska hjälpmedel. Vi fann att eleverna överlag är nöjda med de specialpedagogiska insatserna som de får just nu och har fått tidigare, men flera av dem uttryckte en ambivalens eftersom det fanns saker som samtidigt upplevdes negativt. Fem önskade få fortsatt stöd inom den ordinarie klassens ram bland annat i form av tekniska hjälpmedel, anteckningar, stöd vid prov och kortare instruktioner.

Syftet med studien var att få en förståelse av några vuxnas upplevelser av specialpedagogiska insatser utifrån möjligheter och hinder. Genom kvalitativa intervjuer med nio vuxna, har vi fördjupat våra kunskaper om hur dessa uppfattar sina upplevelser av att ha varit elever i en specialpedagogisk verklighet. Som teoretisk utgångspunkt för vår studie valde vi socialkonstruktionismen. Resultatet av den kvalitativa studien analyserades och tolkades utifrån en hermeneutisk ansats, vilket innebär att samband och mönster tolkas. Resultatet visade att alla respondenter hade många olika upplevelser.

Syftet med min studie är att studera och analysera några av grundskolans lärares och elevers uppfattningar om specialpedagogiska insatser i en särskoleklass i grundskolan, ur ett lärande perspektiv. Mina frågeställningar är vilka uppfattningar har utvalda lärare om specialpedagogiska insatser i en särskoleklass ur ett lärande perspektiv, samt vilka uppfattningar har utvalda elever om specialpedagogiska insatser i en särskoleklass ur ett lärande perspektiv. Studien har en fenomenografisk forskningsansats där uppfattningar studeras. Fem kvalitativa intervjuer med fem olika personer genomfördes och resultat av dessa visar att lärarna upplever att eleverna utvecklas socialt och förbättrar sina resultat i kärnämnen, genom användandet av de specialpedagogiska insatserna. Även eleverna upplever att de förbättrar sina skolresultat i kärnämnen, främst i matematik och engelska.

Denna rapport handlar om synen på den enskilde polismannens egenskaper och de arbetsuppgifter polisen bör prioritera. Genom intervjuer med olika samhällsgrupper som poliser, före detta kriminella, ungdomar och politiker kan man se att önskemålen om vilka egenskaper den enskilda polismannen bör ha varierar. Man tycker att polisen bör vara positiv, kamratlig, kompetent, orädd mm. När det gäller arbetsuppgifter anser ovannämnda grupper bl.a. att polisen bör arbeta med ungdomskriminalitet, familjevåld, narkotikabrottslighet och förebyggande verksamhet.

Syftet med den här uppsatsen är att få en bild över hur en controller arbetar i ett medelstort företag. Studien har genomförts med en fallstudie av två företag över en tre veckors period. Studien visar att controllers i medelstora företag har många olika arbetsuppgifter. Controllern tenderar att arbeta med redovisning och den framtida styrningen av företaget har en lägre prioritet. Hursomhelst har vi funnit att en controller i ett medelstort företag har fler arbetsuppgifter än vad litteraturen beskriver att en controller har.

Johansson, A (2007) Bra metoder för alla ? livsnödvändigt för elever med neuropsykiatriska funktionshinder - om specialpedagogiska metoder inom gymnasieutbildning (Good Working Methods for All - a Vital Necessity for Students with Neuropschyciatric Disabilities - about specialpedagogy methods in upper secondary school). Lärarutbildningen, Specialpedagogiska magisterutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomarna med neuropsykiatriskt funktionshinder upplevt sin skolsituation på A-skolan samt vilka specialpedagogiska metoder som tillämpas som stöd/hjälp till elever inom A-skolan. Min studie är en intervjustudie där två olika grupper, en grupp som själva upplevt studiesituationen på A-skolan, sju tidigare elever, och en grupp professionella yrkesutövare, fyra pedagoger intervjuas.

Abstrakt Malmgren, Linda & Skoglund, Anna (2010). Den likvärdiga specialpedagogiken - det specialpedagogiska stödets utformning i två socioekonomiskt skilda områden. (The equivalent special needs education - the organisation of special education aid in two socio-economically diverse areas.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vårt arbete var att undersöka hur det specialpedagogiska stödets utformning och genomförande sker på två strukturellt liknande skolor i socioekonomiskt olika upptagningsområden, samt att belysa den allmänna synen på specialpedagogik. Som grund till vårt arbete ligger våra svenska lagar och förordningar, begreppet en skola för alla, samt några utvalda specialpedagogiska perspektiv. Våra undersökningar har baserats på semistrukturerade intervjuer samt enkäter.

Syftet med vår studie var att få en uppfattning om specialpedagogers förståelse för matematiksvårigheter och framförallt dyskalkyli, vi ville även ta reda på vilka arbetssätt specialpedagogerna praktiserade med elever i dessa svårigheter. Vi genomförde en litteraturstudie för att fördjupa oss i ämnet matematiksvårigheter, där vi var speciellt nyfikna på begreppet dyskalkyli, för att i slutändan kunna diskutera hur det specialpedagogiska arbetet i skolan idag skulle kunna utvecklas. Genom att intervjua ett antal specialpedagoger verksamma i grundskolans tidiga år fick vi en bra överblick av deras insikter och arbetssätt rörande matematiksvårigheter. De slutsatser vi har dragit av vår studie handlar framförallt om arbetet med elever i matematiksvårigheter, men även om begreppet dyskalkyli och de övergripande specialpedagogiska perspektiv som råder i dagens skola. Studien visar att de intervjuade specialpedagogerna har en god kunskap om hur man arbetar med barn i matematiksvårigheter, de är pålästa och har många bra arbetsmetoder att utgå ifrån.

Syfte: Syftet med studien är att få kunskap om och i så fall hur några vuxnas livsvärldar kan ha blivit formade av det specialpedagogiska stöd de fått någon gång under deras skolgång. Med ut-gångspunkt i vilka erfarenheter de bär med sig och vilken betydelse det specialpedagogiska stödet har haft för individen kan konsekvenser av de specialpedagogiska åtgärderna syn-liggöras.Teori:För att kunna förstå deltagarnas livsberättelser utifrån ett specialpedagogiskt och ett individu-ellt perspektiv beskrivs teorier inom den specialpedagogiska forskningen och om identitetsut-veckling.Forskningsansats och Metod: En fenomenologisk livsvärldsansats har valts för att förstå de vuxnas erfarenheter av special-pedagogiskt stöd och hur det kan ha format deras livsvärldar idag. Livsvärldsstudien handlar om att studera fenomenet med sensibilitet, följsamhet och öppenhet för att förstå människors vara-i-världen (Berndtsson, 2001). Studien bygger på fyra halvstrukturerade livsvärldsinter-vjuer med fyra vuxna, tre män och en kvinna, som någon gång fått specialpedagogiskt stöd under sin skolgång. Intervjuerna har analyserats och tolkats enligt hermeneutiken, där förförs-tåelsen samt en växling mellan delarna och helheten är centrala (Ödman, 2007).Resultat: Deltagarnas erfarenheter av det specialpedagogiska stödet är av olikartad karaktär, vilka är indelade i fyra teman; Utsatt/Stämplad, Sviken, Kluven och Befrielse.