Syftet med vår studie var att få en uppfattning om specialpedagogers förståelse för matematiksvårigheter och framförallt dyskalkyli, vi ville även ta reda på vilka arbetssätt specialpedagogerna praktiserade med elever i dessa svårigheter. Vi genomförde en litteraturstudie för att fördjupa oss i ämnet matematiksvårigheter, där vi var speciellt nyfikna på begreppet dyskalkyli, för att i slutändan kunna diskutera hur det specialpedagogiska arbetet i skolan idag skulle kunna utvecklas. Genom att intervjua ett antal specialpedagoger verksamma i grundskolans tidiga år fick vi en bra överblick av deras insikter och arbetssätt rörande matematiksvårigheter. De slutsatser vi har dragit av vår studie handlar framförallt om arbetet med elever i matematiksvårigheter, men även om begreppet dyskalkyli och de övergripande specialpedagogiska perspektiv som råder i dagens skola. Studien visar att de intervjuade specialpedagogerna har en god kunskap om hur man arbetar med barn i matematiksvårigheter, de är pålästa och har många bra arbetsmetoder att utgå ifrån.

Syfte: Syftet med studien är att få kunskap om och i så fall hur några vuxnas livsvärldar kan ha blivit formade av det specialpedagogiska stöd de fått någon gång under deras skolgång. Med ut-gångspunkt i vilka erfarenheter de bär med sig och vilken betydelse det specialpedagogiska stödet har haft för individen kan konsekvenser av de specialpedagogiska åtgärderna syn-liggöras.Teori:För att kunna förstå deltagarnas livsberättelser utifrån ett specialpedagogiskt och ett individu-ellt perspektiv beskrivs teorier inom den specialpedagogiska forskningen och om identitetsut-veckling.Forskningsansats och Metod: En fenomenologisk livsvärldsansats har valts för att förstå de vuxnas erfarenheter av special-pedagogiskt stöd och hur det kan ha format deras livsvärldar idag. Livsvärldsstudien handlar om att studera fenomenet med sensibilitet, följsamhet och öppenhet för att förstå människors vara-i-världen (Berndtsson, 2001). Studien bygger på fyra halvstrukturerade livsvärldsinter-vjuer med fyra vuxna, tre män och en kvinna, som någon gång fått specialpedagogiskt stöd under sin skolgång. Intervjuerna har analyserats och tolkats enligt hermeneutiken, där förförs-tåelsen samt en växling mellan delarna och helheten är centrala (Ödman, 2007).Resultat: Deltagarnas erfarenheter av det specialpedagogiska stödet är av olikartad karaktär, vilka är indelade i fyra teman; Utsatt/Stämplad, Sviken, Kluven och Befrielse.

Syftet med denna studie är att kartlägga hur elever i behov av särskilt stöd upplever de special-pedagogiska insatserna, om de upplever eget inflytande över sin situation och hur eleverna upplever den specialpedagogiska miljön där insatserna sker. Den insamlingsmetod som använts är kvalitativa ostrukturerade intervjuer. Sex grundskoleele-ver i behov av särskilt stöd från två olika skolor, år 3, 4 och 5 har djupintervjuats. Studien be-handlar tidigare forskning om elever i behov av särskilt stöd, styrdokument och riktlinjer, spe-cialpedagogisk historik, dilemma och utmaningar samt inflytande, delaktighet och samspel. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori utgör den teoretiska ramen. Resultatet visar att eleverna upplever de specialpedagogiska insatserna positivt. Relationen mellan elev och specialpedagog upplevs som god och välfungerande.

Inom specialpedagogiken finns ett antal olika specialpedagogiska perspektiv vars popularitet varierat över tid. Syftet med detta arbete var att ta reda på vilken specialpedagogisk princip som återspeglas i förskolan när det görs åtgärdsprogram och speciella planer förde barn som är i behov av särskilt stöd. Syftet var också att få en inblick i vilka tankar/idéer/föreställningar en förskollärare kan utgå ifrån när de skapar ett åtgärdsprogram. Jag ville få reda på om förskollärarna ser det enskilda barnet som bärare av sina svårighetereller om man istället väljer att ta sin utgångspunkt i hela barngruppen och utforma åtgärder efter det. De specialpedagogiska perspektiven som detta arbete har fokuserat på är kategoriskt och relationellt perspektiv samt de perspektiv som Nilholm (2003/2007) kallar det kompensatoriska, kritiska och dilemmaperspektiv.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning på att utvärderingen av det specialpedagogiska arbetet/insatserna bedrivs huvudsakligen av skolans resursgrupp, som uttrycker att de i sitt arbete saknar instrument och metoder för utvärderingsarbetet. Ledningen har ingen aktiv roll i utvärderingsarbetet, utan intar istället en tolkande roll vid genomgången av framkomna resultat inför den slutliga dokumentationen. Samarbetet mellan den ordinarie undervisningen och de specialpedagogiska insatserna är rikligt förekommande och välfungerande, mycket beroende på specialpedagogernas närhet till klasserna och deras kunskap om klassrumssituationen..

I vår studie har vi undersökt om svenska controllers utför arbetsuppgifter som är att betrakta som controlleruppgifter. Vi har även undersökt om yrket påminner om en profession eller om den är på väg mot att bli en sådan.Studien är baserad på personliga intervjuer med två controllers verksamma på forsknings- och utvecklingsavdelningen i sina respektive företag samt med forsknings- och utvecklingschefen i det ena företaget.Resultaten av studien visar att de controllers som studerats utför arbetsuppgifter som är att betrakta som controlleruppgifter men att det dessutom för en av dem förekom arbetsuppgifter vilka ligger utanför det som vår studerade teori betecknar som controlleruppgifter. Det föreligger tecken på att yrket har vissa likheter med en profession men att den har en lång väg att vandra innan denna status kan uppnås..

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka det specialpedagogiska stödet för elever i matematiksvårigheter i en kommun i södra Sverige. Vi ville undersöka vilket synsätt som råder på skolorna när det gäller elever i matematiksvårigheter. Vi ville även leta efter goda exempel i arbetet med elever i matematiksvårigheter. I arbetet beskrivs olika forskning kring specialpedagogens roll och uppdrag samt olika sätt att se på matematiksvårigheter. Vi genomförde en enkätundersökning med öppna frågor där informanterna själv fick formulera sina svar.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka specialpedagogers/speciallärares uppfattningar om sin yrkesroll, elever de möter och det specialpedagogiska verksamhetsområdet i grundskolan. Syftet är även att studera vad begreppet en skola för alla innebär för specialpedagogerna/speciallärarna. Vår metod är kvalitativa intervjuer med sju verksamma speciallärare/specialpedagoger. Vårt resultat belyser vi utifrån en litteraturöversikt och tre perspektiv inom det specialpedagogiska området. Det som har framkommit i vår studie genom resultatet och analysen är att speciallärarna/specialpedagogerna har en mångsidig yrkesroll och att de ser en tydlig skillnad mellan deras yrkesroll och en så kallad vanlig lärarroll.

Syftet med denna uppsats var att fastställa om och hur arbetsuppgifternas komplexitetsgrad påverkar vad de anställda motiveras utav. Vidare undersöktes vilka preferenser de anställda med arbetsuppgifter av olika komplexitetsgrad hade gällande icke-monetära belöningar. Det studerades även till vilken grad cheferna var medvetna om deras anställdas preferenser. Utifrån det teoretiska perspektivet ska de anställda med komplexa arbetsuppgifter motiveras utav inre faktorer såsom beröm, utveckling och ökad självständighet. Anställda med icke-komplexa arbetsuppgifter ska då påverkas utav yttre faktorer som lön och spontana materiella belöningar.

Syftet med studien ?r att kartl?gga de arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anger sig arbeta med inom sin tj?nst och samtidigt synligg?ra hur stor m?ngd av dessa arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anser reflektera den fritidspedagogiska kompetens de besitter och deras yrkesroll i helhet. Vi har genomf?rt en tv?rsnittsansats genom en webbenk?t som riktats mot yrkesverksamma fritidsl?rare. Webbenk?ten inneh?ller fr?gor d?r respondenten f?r uppskatta deras ansvarsomr?de, handlingsutrymme, arbetsuppgifter, samt balans mellan skola och fritidshem.

Under hösten 2013 genomförde vi en tidsstudie bland enhetschefer i en kommunal organisation. Resultatet visade bland annat att enhetscheferna spenderade mycket tid på att utföra administrativa arbetsuppgifter, som främst rörde personaladministration och dokumentation av sina verksamheter. Enhetscheferna ansåg själva att den här typen av arbetsuppgifter ökat eller förändrats markant de senaste åren. En konsekvens som framhölls var att det nära ledarskapet hamnade i skymundan. Forskning på enhetschefer samt administration styrker upplevelsen som framkom i tidsstudien. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som kan påverka en enhetschefs administrativa arbetsuppgifter.

Forskning visar att lärares arbetssituation har förändrats och lärare idag är osäkra på vilka arbetsuppgifter som ingår i deras yrke. Lärare ser ökade arbetsuppgifter som ett hinder då elever riskerar att inte få det stöd de är i behov av. Denna studie kommer därför att undersöka hur grundskollärare uppfattar sina arbetsuppgifter i förhållande till sin arbetstid. Studiens fråga har belysts utifrån en fenomenografisk forskningsansats som relaterar till hur människor uppfattar olika situationer, då människor uppfattar och erfar världen olika. Fem intervjuer med grundskollärare ligger till grund för denna studie.

Studien grundar sig i att studera inte endast controllern utan även CFO:n på grund av att CFO:n utgör en viktig del i arbetet med ekonomistyrning. Syftet med studien var att beskriva likheter och/ eller skillnader vid arbetsuppgifter mellan controllern och CFO:n samt deras syn på hur den motsatta rollen arbetar. Detta för att öka förståelsen för rollerna som controller och CFO. För att genomföra studien användes en kvalitativ metod som omfattade öppna individuella intervjuer med controller och CFO på Halmstads kommun, Heléns Rör AB och CFO/ controller på Krönleins bryggeri AB. Den teoretiska referensramen delades in i följande teman: Ekonomistyrning, controllerns och CFO:ns arbetsuppgifter, rollen som controller, CFO och CFO/ controller, ledningsgruppen och faktorer som påverkar och samarbete.

Syftet var att undersöka och jämföra grundskollärares syn på elevers lärande, elevers skolsvårigheter samt specialpedagogisk verksamhet med anseende på åtgärder och specialpedagogers uppgifter i två skolor där man organiserat den specialpedagogiska verksamheten på olika sätt. Metoden som användes var kvantitativ där 31 grundskollärare besvarade en enkät. Resultatet visade att lärarna ansåg att olika faktorer är viktiga för elevers lärande, men att faktorer som rör lärare och undervisning kom i främsta rummet. Brister i dessa gällde dock inte som orsak till att elever hamnar i skolsvårigheter. Då var det istället svårigheter/brister hos eleven som främst sågs orsaka skolsvårigheter.

Syftet med studien var att undersöka psykiatrisjuksköterskans självrapporterade utförda arbetsuppgifter och självupplevda kompetens. Studien bygger på individuellt genomförda intervjuer med 19 psykiatrisjuksköterskor verksamma inom den psykiatriska slutenvården. Författarna har använd ett proportionellt stratifierat urval. Resultatet presenteras i fem kategorier; psykiatrisjuksköterskans kompetensområde, specifika arbetsuppgifter i kompetensområdet, arbetsuppgifter utanför kompetensområdet, arbetsuppgifter som psykiatrisjuksköterskan saknar samt rollkonflikter med tillhörande subkategorier. I psykiatrisjuksköterskans kompetensområde ingår arbetsuppgifter som arbetsledare och omvårdnadsansvarig att planera fördela arbetet på avdelningen, vårdplanera, dokumentera samt läkemedelsadministration.