Syftet med denna studie är att undersöka vilken syn förskollärare och lärare i Sydafrika har på barngruppers storlek samt hur de anser att storleken på barngruppen kan påverka barn och elevers lärande. För att få farm ett resultat har intervjuer genomförts med fem pedagoger och en förskolechef som arbetar på förskolor och skolor i Sydafrika. Metoden som användes var en kvalitativ intervjumetod för att få reda på sydafrikanska pedagogers syn på stora barngrupper och lärande. Enligt resultatet är stora barngrupper något som ses som ett problem och det är de flesta intervjupersoner enade om. De påstår att de har för lite resurser, för lite utrymme och för lite med material till de stora barngrupperna.

The individual educational plan (IEP) is a document used in Swedish schools. The purpose of the document is to help and support students who have difficulties in their schoolwork in various ways. In my experience, the student does not always understand the importance of establishing an IEP as a support and help at school. In this study I try to understand the students? experience of its relevance and purpose and the impact which can be achieved by an IEP.

Ett problem som jag såg när jag var ute på praktik var hur elevernas intresse och inställning till de naturvetenskapliga ämnena för vissa elever är negativa vilket leder till att de inte vill arbeta med ämnena. Tidigare forskning visar att detta intresse och inställning hos barn och ungdomar sjunker med de stigande åldrarna. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken inställning som eleverna har till de naturvetenskapliga ämnena som undervisas i den svenska skolan. Utöver detta undersöks även vilka åsikter som dessa elever har till vad som ska göras för att de ska få en positiv inställning till dessa ämnen. Denna undersökning genomfördes med en kvantitativ enkätstudie hos fyra klasser med elever i årskurs 9 vid en kommunal skola.

Studien syftar till att ge en bild av den verklighet som pedagoger beskriver genom sina egna erfarenheter. Deras arbete med elever utgör varje skolas kärnverksamhet. En skola som det ställs många skilda förväntningar på från det omgivande samhället, pedagoger, föräldrar och elever. De erfarenheter och uppfattningar som pedagogerna bär med sig bemöter de sina elever med i sin undervisning. Bemötandet påverkar i sin tur den syn som eleverna sedan ser på sig själva med.

Abstrakt Jacobsson, Liselott & Thiborg, Jenny (2012) Faktorer som bidrar till användningen av pedagogisk handledning En studie av två stadsdelar (Contributing factors for the use of guidance A study of two districts) Specialpedagogik Skolutveckling och ledarskap Lärande och samhälle Malmö högskola Vilka faktorer bidrar till användning av pedagogisk handledning i skolor? Syftet med vårt arbete är att studera två stadsdelar med olika förutsättningar för att utröna faktorer som bidrar till den pedagogiska handledningens användande. Den teoretiska referensram vi använt oss av är systemteorin. Vi valde en kvalitativ datainsamling och utförde 12 halvstrukturerade intervjuer med rektorer och pedagoger. Informanterna har alla erfarenhet av pedagogisk handledning i någon form.

Syftet med min undersökning är att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv på barn i behov av särskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingår också att undersöka pedagogers syn på vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har använt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att få öppna och detaljerade beskrivningar från pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av särskilt stöd är barn som avviker från kamraterna i kunskaps- och mognadsnivå samt barn med funktionsnedsättningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade två perspektiv på barn i behov av särskilt stöd.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd är organiserat i förskolan för barn med språkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att få reda på hur förskolor organiserar stödet till barn med språkstörning. Vi har intervjuat förskollärare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frågat dem dels hur stödet är organiserat och dels vilka förväntningar de har på specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt så är stödet till barn med språkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men också specialpedagog. Barnen remitteras till språkförskola via logoped eller specialpedagog.

The aim of this work is to examine how a number of class teachers reason about and find their work while teaching students who have reading and writing difficulties / dyslexia. The empirical study was intended to answer the question based on three questions.The work is based on a qualitative method as empirical material gathered in semi-structured interviews. Six classroom teachers, one male and five female teachers were interviewed. The interviewees were from six different schools in Stockholm Municipality and were between 27-61 years old.Most of the classroom teachers feel that there are approximately 4-5 students with reading and writing difficulties / dyslexia in each class. Half of the teachers feel that students with dyslexia may be different as they are quiet, unsecure and shy.

The purpose of this study is to examine pupils´ experiences from getting grades in upper secondary education for pupils with learning disabilities and which impact this has on these pupils how they form and get formed as schoolchildren. Four pupils in upper secondary education for pupils with learning disabilities in a Swedish community have participated in qualitative semi-structured interviews. All analysis that has been made has focused on these pupils´ stories about getting grades. I have asked openly formulated questions so that the pupils themselves have had the possibility to highlight those experiences that they want to share.Three categories that I have used, with starting point from the questions in this study, to analyze the answers in the interview material is how the pupils talk about the bases for grading, the pupils´ self-awareness when they talk about their own grades and the pupils´ view when they talk about the importance of grades. The theoretical base of the study is policy enactment.One conclusion of this study is that both teachers and pupils in upper secondary education for pupils with learning disabilities often is based on other factors than what different policy documents says about what should be the ground for teachers grading.

The aim with this thesis was to study how primary school teachers perceive their mission in working with inclusive education. The aim was also to study their thoughts and experience of the Special education support. To conduct the inquiry twelve primary school teachers from two different communities in Sweden were asked to give their views of inclusive education. The central issues was how the primary school teachers interprets the concept of inclusion, the opportunities and obstacles they perceived and how the Special education support was formed in the work with inclusion in their schools. The result shows that the majority part of the primary teachers interprets the concept as a spatial or social inclusion.

AbstractThe aim of our study was that from a Preschool Manager?s perspective to describe, analyze and understand the function of special education and the Special Education Teacher?s profession within preschools. We conducted twelve interviews with Preschool Managers in two northern Swedish municipalities. From a theoretical base, we used both the relational and categorical perspectives. All answers from these interviews have been analyzed from these perspectives.

Ellström Larsson, S. & Persson, S. (2011). Hjälp mig att växa ? en studie av förskollärares upplevelser och arbetssätt med inkluderande Specialpedagogik i förskolan.

Syftet med studien var att skapa förståelse för hur enskilda pedagoger uppfattar hur skola och fritidshem organiseras i syfte att etablera en skola för alla. Genom kvalitativa intervjuer med två grundskollärare och två fritidspedagoger har vi fördjupat våra kunskaper om hur dessa uppfattar att de arbetar för att skapa en skola för alla. Anser dessa pedagoger att en skola för alla går att förverkliga eller är detta en utopi? Pedagogerna anser bland annat att barnet inte ska behöva anpassa sig till miljön, utan miljön ska anpassa sig till barnet. För att etablera en skola för alla anser våra informanter att det behövs: ett arbetslag som är välfungerande, där pedagogerna arbetar stöttande och har samma synsätt på värdegrunden, fler vuxna i skolan och mer resurser för att kunna individanpassa utifrån varje individs behov och förutsättningar samt att skolan måste arbeta för en öppenhet om allas olikheter för att visa på att allt är normalt.

AbstractThere is a lot of confusion when it comes to defining Special Education. An example of this appears here by a statement from Assarson (2007) "Special Education initiates a special pedagogy, but contains no innate sense of what is the special component in it" (p. 52, authors? translation). This study is an attempt to clarify the elements of the concept.

AbstraktDagens skola har fått mycket kritik för att allt fler elever inte når upp till skolanskunskapskrav. Skolans misslyckade är störst bland elever med olika typer avsvårigheter. Inkluderingsbegreppet belyser alla elevers rätt till en likvärdig skoladär alla skall känna delaktighet och gemenskap. Specialpedagogiken som sådanbeskrivs som något som uppkommer när den ordinarie pedagogiken inte räckertill. Studien beskriver aktuella specialpedagogiska teorier genom enlitteraturöversikt.