Bakgrund: Barnkonventionen betonar barns r?tt till skydd, v?rd och utbildning. V?ld mot barn kan vara b?de fysiskt, psykiskt eller sexuellt v?ld samt f?rsummelse och ?r ett globalt folkh?lsoproblem som kan ge l?ngvariga konsekvenser f?r barns utveckling. Skolan spelar en viktig roll i att uppt?cka och motverka v?ld genom elevh?lsans insatser, d?r skolsk?terskor och andra professioner fr?mjar barnets v?lm?ende.

Bakgrund:BÄde lÀroplanen för grundskolan, förskolan och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) samt skollagen beskriver elevers rÀttigheter att uppnÄ sina kunskapsmÄl. Vi har valt att skriva om hur elevers kunskaper bedöms i skolan samt hur och nÀr dessa bedömningar görs. Vi har ocksÄ undersökt hur specialpedagogers/speciallÀrares kompetenser tillvaratas samt sÀtts in om det visar att lÀraren har misstankar om att en elev inte nÄr kunskapsmÄlen.Syfte:VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur skolorna kunskapsbedömer elever och hur stödet sÀtts in om behov finns. De frÄgestÀllningar vi kommer utgÄ ifrÄn för att ta reda pÄ detta Àr pÄ vilket sÀtt görs kunskapsbedömningar? och anpassas klassrumsmiljön för elever med behov av stöd?Metod:I vÄr studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med en kombination av enkÀter samt intervjuer.

Lindgren, P, Olsson, S & Simonsson, D. (2008) Autism och Asperger syndrom ? tvÄ studier om pedagogers och specialpedagogers kunskaper och erfarenheter (Autism and Asperger syndrome ? two studies of teachersŽ and special educatorsŽ knowledge and experience). Högskolan, Kristianstad. Specialpedagogiska programmet.Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka kunskaper som specialpedagoger inom grund-skola och grundsÀrskola har, samt hur pedagoger uppfattar sina kunskaper och erfarenheter nÀr det gÀller autism och Asperger syndrom.

Studien har sin utgĂ„ngspunkt i konflikter med syftet att undersöka hur organisationer arbetar med konflikthantering i praktiken och synliggöra positiva effekter som kan komma ur en medveten hantering av konflikter.Studien har ett hermeneutiskt förhĂ„llningssĂ€tt med en kvalitativ undersökningsansats dĂ€r elva intervjuer ligger till grund för empiri. Merparten av respondenterna arbetar i olika ledande befattningar. Övriga Ă€r verksamma i yrkesroller som anses ha speciell kunskap inom Ă€mnet. Valet av intervju ligger till grund för att fĂ„ en helhetsbild i hur organisationer kan arbeta med konflikthantering, eftersom konflikter Ă€r komplext och en konflikt sĂ€llan Ă€r den andra lik.Större delen av teorin inriktar sig pĂ„ framgĂ„ngsrik hantering av konflikter och dess effekter. Det redogörs Ă€ven för forskning som visar vad en omvĂ€nd situation kan ge för utfall.

Bilén, Jenny och Friman, Petra (2015). Handledning, rÄdgivning eller konsultation? - En studie om fyra specialpedagogers handledaruppdrag (Tutoring, counseling or consultation? - A study of four special educators assignment). Specialpedagogprogrammet, LÀrande och samhÀlle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola Bakgrund VÄrt intresse för handledning vÀcktes under kursen: Att leda professionella samtal. DÄ fick vi en förstÄelse för hur viktig handledning Àr för pedagoger i förskola och skola.

Specialpedagogens yrkesroll och arbetsuppgifter inom anpassad grundskola beskrivs som komplex och varierade beroende p? lokala organisatoriska f?ruts?ttningar. Rollen pr?glas av en balans mellan individuellt st?d till elever och skol?vergripande arbete, vilket inkluderar samarbete med andra yrkesgrupper och bidrag till skolutveckling. Arbetsuppgifterna och yrkesrollen ofta otydligt definierade, vilket kan p?verka yrkesut?varnas uppfattning om sitt uppdrag och deras m?jligheter att bidra till en inkluderande skolmilj?. Syfte: Att unders?ka hur specialpedagoger uppfattar sin yrkesroll och sina arbetsuppgifter samt bidra till f?rst?elsen av deras funktion i anpassad grundskola. Teori: Systemteori anv?nds f?r att analysera hur specialpedagogens arbete p?verkar skolsystemet p? individ-, grupp- och organisationsniv?. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomf?rdes med sju specialpedagoger i en st?rre svensk kommun med en fenomenografisk ansats. Resultat: Studien visar att specialpedagoger arbetar p? flera niv?er ? fr?n direkta insatser f?r elever till handledning av kollegor och strategiskt utvecklingsarbete.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka och analysera hur specialpedagoger pÄ sex olika gymnasieskolor i en kommun beskriver sin verksamhet. Arbetet ger i litteraturdelen en översikt över gymnasieskolans utveckling och tidigare forskning kring normalitet och avvikelse, olika perspektiv pÄ specialpedagogik och lÀrande, stödundervisning i gymnasieskolan. Problem i dagens gymnasieskola belyses och Àven speciallÀrarens roll förr och specialpedagogens uppgifter idag. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr utvecklingsekologisk och sociokulturell. Undersökningen Àr en semistrukturerad intervjumetod utförd i en kommuns sex gymnasieskolor dÀr mÄlgruppen har varit elva specialpedagoger.Resultatet av studien visar att specialpedagogens uppgift i gymnasieskolan Àr övervÀgande kompensatorisk med undervisning pÄ individ eller gruppnivÄ.

Aim & Questions at issueThe aim of our study is to study how special teachers/special educationalists in schools of Stockholm look at the phenomenon ADHD/DAMP. We have looked into their view on the diagnose, compared to the two different kinds of research visions about the diagnosis who are known in Sweden today. How do the special teacher/special educationalist work with the diagnosed children?This is our questions at issue:? Is there any optimal learning situation for children with ADHD/DAMP?? Is there something that distinguish all children with ADHD/DAMP?? What is positive and negative about giving the diagnose ADHD/DAMP to children?? Is there any external factors that influence that there is so many more children today who has been given a diagnose?? How does special teachers/special educationalists look on amfetamin-treatment?MethodWe have done qualitative interviews with special teachers/special educationalists in the city area of Stockholm. These have been worked up one by one and then been compared and evaluated together.ResultAll special teachers/special educationalists mentioned that when you educate children with ADHD/DAMP, a structured life underlies the possibility for the children to provide knowledge.

Bakgrund: KoncentrationssvÄrigheter Àr ett vanligt begrepp nÀr pedagoger ska beskriva orsaker till elevers skolsvÄrigheter och detta bekymmer kan yttra sig pÄ mÄnga olika sÀtt. Det stÀller krav pÄ skolan att upptÀcka, identifiera och förstÄ dessa elevers svÄrigheter, dÀr kunskap och synsÀtt blir avgörande för hur skolan kommer att bemöta elever med koncentrationssvÄrigheter. För att ge eleven de bÀsta förutsÀttningarna för lÀrande och utveckling krÀvs att skolan uppmÀrksammar elevens svÄrigheter i ett sÄ tidigt stadium som möjligt. Det blir dÀrmed viktigt att lÀrare, inte minst i de tidigare skolÄren, skaffar sig kunskap om denna problematik. Syfte: Syftet med studien Àr att skapa en fördjupad kunskap i hur specialpedagoger formulerar sig kring och arbetar med ÄtgÀrdsprogram för elever med koncentrationssvÄrigheter.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka vad som ?r specialpedagogens roll i det f?rebyggande och fr?mjande arbetet g?llande skoln?rvaro i gymnasieskolan. D?rut?ver avser studien unders?ka hur specialpedagoger och l?rare ser p? sina egna respektive ?vriga elevh?lsans ansvar i detta arbete. Studien anv?nder sig av Gren-Landell et al.

Bakgrund Det m?nniskan g?r utvecklar vem hon ?r och det ?r naturligt att skapa mening i vardagliga aktiviteter. N?r aktiviteter som ?r meningsfulla att g?ra inte utf?rs p?verkar det h?lsan negativt. Att drabbas av mental fatigue leder till en nedsatt f?rm?ga att hantera och utf?ra vardagliga aktiviteter.

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

Sammanfattning:  Skolundervisningen har idag börjat prÀglas av alltmer digitala verktyg, dÀr digitaliseringen allt eftersom tagit mer plats i undervisningen. IKT har framförallt riktat sig mot elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi, dÀr Àven forskningen pekar pÄ att elever i behov av sÀrskilt stöd har dragit mest nytta av digitala verktyg. FrÄgan Àr hur specialpedagoger ser pÄ IKT och dess anvÀndningsomrÄde? Har de samma förestÀllningar som forskningen lyfter fram? UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr att undersöka och lyfta fram hur specialpedagoger uppfattar och tÀnker kring anvÀndningen av IKT för dyslektiker. FrÄgestÀllningarna behandlar vad specialpedagoger anser om hinder och möjligheter med IKT för dyslektiker, pÄ vilket sÀtt de anser att IKT pÄverkar dyslektikers lÀrande och utveckling och hur de vidare kan bidra till lÀttare mÄluppfyllelse samt om de anser att de har tillrÀcklig kompetens inom IKT och hur de vill vidare utveckla deras IKT kunskaper.

Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka och jĂ€mföra vilken innebörd fem rektorer och fem specialpedagoger lĂ€gger i begreppet "sĂ€rskilt stöd?, samt redogöra för hur de beskriver att utformningen av det sĂ€rskilda stödet ser ut.Teori: UtgĂ„ngspunkten Ă€r forskning inom specialpedagogik. I analysarbetet har vi tagit hjĂ€lp av Bengtssons (2005) teorier i den fenomenologiska livsvĂ€rldsansatsen och Ödmans (2007) hermeneutiska tolkningsansats för att fĂ„ förstĂ„else för de 10 informanternas unika livsvĂ€rldar.Metod: Studien utgĂ„r ifrĂ„n en fenomenologisk livsvĂ€rldsansats och en hermeneutisk tolkning. Studien Ă€r kvalitativ och har genomförts med hjĂ€lp av 10 intervjuer, som samtliga spelades in pĂ„ mobiltelefon. Datan frĂ„n empirin delades sedan in i 6 olika teman.

VÄrt syfte med studien var att undersöka pedagoger och specialpedagogers syn pÄ betydelsen av anvÀndandet av alternativa och kompletterande hjÀlpmedel (AKK) för barn med diagnosen autism pÄ förskolan. FrÄgestÀllningarna för studien var att undersöka vilka uppfattningar pedagoger och specialpedagoger har om kommunikationens betydelse för barn med autism i förskolan och vilka uppfattningar som pedagoger och specialpedagoger har om AKK:s betydelse för barn med autism i förskolan rörande deras lÀrande och utveckling samt vilka skillnader det fanns mellan pedagogernas och specialpedagogernas syn pÄ AKK:s betydelse för barn med autism i förskola? Vi valde att anvÀnda oss av intervju som metod eftersom vi var intresserade av respondenternas egna tankar och ansÄg att vi genom en intervju hade möjlighet att stÀlla följdfrÄgor för att fördjupa deras resonemang om Àmnet.Vi delade upp arbetet i tvÄ delstudier dÀr den ena av oss ansvarade för datainsamling och databearbetning frÄn pedagogerna (delstudie 1) och den andre av oss ansvarade för det samma arbetet för specialpedagogerna (delstudie 2). Vid datainsamlingen anvÀnde vi oss av diktafoner för att spela in samtalen, pÄ sÄ sÀtt hade vi fullt fokus pÄ respondenten under intervjuns gÄng. Efter intervjuerna har samtalen lyssnats av, transkriberats och förts in i dokument i datorn, för en bÀttre överblick.