Effekterna av de nya behörighetskraven i särskolan
Syftet med detta examensarbete är att belysa vad specialpedagoger arbetar med i särskolan ur såväl rektors och specialpedagogers perspektiv. Syftet är också att belysa hur de nya kraven om behörighet påverkar pedagogerna i en kommun i södra Sverige där det erbjuds särskola från skolår ett till och med gymnasienivå.
Jag valde att göra en totalundersökning i en kommun som erbjuder särskola från skolår ett till och med gymnasium. Metoden jag valde för att insamla min empiri var både genom enkätundersökning och genom halvstrukturerade intervjuer. En enkät delades ut till samtliga pedagoger verksamma i särskolan från skolår ett till och med gymnasium. Därtill kompetterades empirin med intervjuer med de rektorer som har särskola i sin verksamhet. Resultatet analyserades sedan utifrån ett kvalitativt perspektiv.
När jag analyserade min empiri var jag inspirerad av verksamhetsteoretiskt perspektiv där jag utgick från att verksamheten som helhet var analysenheten. Slutsatsen jag kan dra av den insamlade empirin är att införandet av de nya behörighetskraven (SFS 2011:326) väcker kraftiga reaktioner hos de pedagoger som arbetar i särskolans verksamhet. Hela verksamheten står inför stora förändringar och de specialpedagoger som arbetar i särskolan kan komma att få antingen vidarutbilda sig eller få ny funktion i verksamheten. Både pedagoger och rektorer ser vinning med de nya behörighetskraven men väljer att invänta mer direktiv från skolverket innan vidare åtgärder sker. Med hjälp av uppgifter från skolverket (2010) kan det dras svaga slutsatser om att det är få som är behöriga pedagoger inom särskolan enligt förordningen om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning av lektor (SFS 2011:326) och att det kommer krävas stora insatser för att få behörig personal i särskolan.