Studiens syfte Àr att genom nÄgra speciallÀrares och specialpedagogers perspektiv belysa och försöka vidga förstÄelsen för vad stöd och sÀrskilt stöd pÄ gymnasieskolan kan innebÀra. Det som studien behandlar Àr hur stödet realiseras pÄ gymnasieskolan och hur specialpedagoger och speciallÀrare uppfattar och definierar det sÀrskilda stödet. Studien Àr kvalitativ. Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med sex specialpedagoger och speciallÀrare pÄ sex olika gymnasieskolor i en svensk storstad. Tolkningen av resultatet har gjorts utifrÄn en hermeneutisk utgÄngspunkt. Resultatet visar att det erbjuds mÄnga former av stöd pÄ gymnasieskolan, men att ansvaret att ta del av stödet förlÀggs ofta pÄ eleven.

Furtenbach Charlotte (2007). Problemelever eller skolutvecklare? Specialpedagogers tankar om framtiden för gymnasieskolans individuella program. (Problemstudents or schooldevelopers? Special needs educational teachers' thoughts about the future of upper secondary school's individual program.)Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola.

Arbetet som klasslÀrare innebÀr att fungera sida vid sida med samtliga elever i skolan, oavsett förutsÀttningar, kunskaper eller behov. För att tillgodose alla behov som finnsinom skolans verksamhet krÀvs det idag Àven kunskap att som klasslÀrare kunna hantera och vÀgleda de elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd, dÄ de specialpedagogiska insatserna inte alltid rÀcker till. Syftet med denna studie Àr att undersöka de arbetsmetoder och didaktiska val specialpedagoger gör i skolans verksamhet för att underlÀtta och stödja inlÀrningen av matematik för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk ansats har anvÀnts som metod i undersökningen. De didaktiska valen har jag kategoriserat som Respondenternas matematikundervisning i praktiken, LÀrandemiljöns utformning och Samspelets betydelse.

Undersökningen Àr inriktad mot arbetsmetoder och upplevelser av it och alternativa verktyg i klassrumspedagogiska sammanhang. Elever med dyslexi samt lÀs- och skrivsvÄrigheter ligger till grund. Denna studie utgÄr frÄn tvÄ övergripande syften. Dels handlar det om att undersöka hur specialpedagoger och speciallÀrare i skolan anvÀnder sig av it och alternativa verktyg. Dels handlar det om att undersöka hur samarbetet mellan dessa aktörer och Skoldatateket ser ut.

Det finns begrÀnsad forskning kring specialpedagogisk handledning. Det har pÄvisats genom Ätskilliga forskningsstudier att skolledarna har stor betydelse för utvecklingsarbetet i skolan samt en central roll för handledningens framvÀxt och utveckling. DÀremot Àr deras förstÄelse och kunskap för handledda gruppsamtal för lÀrare ett outforskat omrÄde. Syfte I denna studie undersöks tre specialpedagogers och en regionchefs uppfattning om specialpedagogisk handledning. Syftet Àr att belysa förutsÀttningar och förvÀntningar kring specialpedagogisk grupphandledning samt dess effekter.

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa inkluderar b?de omfattande psykiatriska tillst?nd som p?verkar personens vardag samt lindrigare besv?r. Bristf?llig kommunikation och interaktioner kan inneb?ra ?kad stigmatisering, f?rs?mrad ?terh?mtning och minskad tilltro. Detta samtidigt som att empati och lyh?rdhet bidrar till st?djande delaktighet samt trygghet.

Syftet med undersökningen var att fÄ en bild av pedagogers och specialpedagogers syn pÄ de tester som utförs under barns första skolÄr. Vad anser man vara frÀmsta orsakerna till barns lÀs- och skrivsvÄrigheter och hur viktiga Àr testerna för att fÄnga upp dessa? Min studie bestÄr av tvÄ parallella undersökningar, en kvantitativ undersökning dÀr elevers sparade resultat frÄn prov och tester frÄn de första skolÄren jÀmförts med resultatet pÄ de nationella proven i femte klass. DÀrefter har en kvalitativ undersökning gjorts dÀr pedagoger och specialpedagoger fÄtt svara pÄ hur de ser pÄ dessa tester. Tidigare forskning pekar pÄ att 6-8% av eleverna har lÀs och skrivproblem. Detta kan bero pÄ genetiska problem, svÄrigheter med avkodningen, ordmobiliseringen, koncentrationsproblem, ovana att lÀsa och skriva eller att man har annat modersmÄl.

Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

Björn AlmSpecialundervisning som hjÀlp för att uppnÄ mÄlenRemedial teaching as a help reaching the goalsAbstractSyftet med undersökningen var att beskriva nÄgra elevers upplevelser och syn pÄ specialundervisning och den hjÀlp de fÄr för att uppnÄ kunskapsmÄl och vÀrdegrundsmÄl; dels att sÀtta elevernas upplevelser i förhÄllande till ett par specialpedagogers erfarenhet/syn pÄ undervisning i mindre grupp. Andra intressanta aspekter var att ha styrdokumenten/genus/etnicitet i Ätanke som eventuella pÄverkande-faktorer. Vilken klassifikation och inramning har osynlig/synlig pedagogik och kan man se en förhÄllningssÀtt i förhÄllande till vetenskapsteoretiska utgÄngspunkter. FörhÄllningssÀtten har ju betydelse för vilken genomslagskraft specialundervisning har som problemlösare i dagens skola.Elevernas socialisationsprocesser och pedagogiska möten kan leda till olika beroendeförhÄllanden i skolan som nÀtverk men Àven dÄ det gÀller deras övriga existensbetingelser. Ett urval av observationer,elevintervjuer och lÀrarintervjuer har gjorts.

Sammanfattning Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvaliteten hos patienter med obotlig sjukdom och deras n?rst?ende genom symtomlindring, teamarbete och st?d. V?rd i hemmet kan skapa trygghet och n?rhet, d?r n?rst?ende ofta f?r en betydande roll och beh?ver professionellt st?d vid praktiska, emotionella och existentiella utmaningar. Sjuksk?terskan har en samordnande funktion och m?ter n?rst?endes behov utifr?n ett etiskt och personcentrerat f?rh?llningss?tt.

SammanfattningSprĂ„ket och hur vi kommunicerar med varandra intresserar mig mycket och det Ă€r dĂ€rför som jag har skrivit denna uppsats.En av lĂ€rarens frĂ€msta uppgifter pĂ„ de lĂ€gre stadierna i grundskolan Ă€r att ge eleverna verktygen för att hitta ett fungerande skriftsprĂ„k och att ?knĂ€cka lĂ€skoden? som professor Ingvar Lundberg sĂ€ger. Men hur gĂ„r det dĂ„ för de elever som har problem med sin sprĂ„kutveckling? Hur ser andra lĂ€rare pĂ„ problematiken? Är en dĂ„lig sprĂ„kutveckling en avgörande faktor för att barns lĂ€sinlĂ€rning inte fortskrider som förvĂ€ntat? Tas det hĂ€nsyn i dagens skola till barn med sprĂ„kstörning? Genom en intervjuundersökning, vill jag undersöka hur erfarna lĂ€rare uppfattar problematiken.DĂ„ sprĂ„ket Ă€r av yttersta betydelse för mĂ€nniskans tĂ€nkande, lĂ€rande och kommunikation vill jag med den hĂ€r uppsatsen ta reda pĂ„ lĂ€rares och specialpedagogers uppfattningar om fenomenet ?sprĂ„kstörning? och Ă€ven dess inverkan pĂ„ inlĂ€rningen av t.ex. lĂ€sning och skrivning.Jag har i min undersökning bland erfarna lĂ€rare funnit att de Ă€r mycket lösningsinriktade och Ă€gnar sig i mycket hög grad Ă„t att Ă„tgĂ€rda problemet istĂ€llet för att hitta orsakerna till en sprĂ„kstörning.Vidare kan man sĂ€ga att en sprĂ„kstörning först och frĂ€mst fĂ„r stora konsekvenser för barnet.

SammanfattningFöreliggande uppsats bygger pÄ en intervjustudie av tre verksamma specialpedagogers enskilda berÀttelser av hur de i sin respektive yrkesutövning arbetar som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk handledning.VÄrt syfte med studien har varit att belysa vad uppdraget som kvalificerad samtalspartner kan innebÀra för specialpedagogen.Uppsatsen bestÄr av en litteraturstudie samt en kvalitativ undersökning, vars resultat vi relaterar till ett antal systemteoretiskt centrala begrepp för handledning. Genom litteraturstudien kan vi se att syftet med pedagogisk handledning Àr att i nÄgon form utveckla yrkesmÀssig kompetens. DÄ begreppet handledning Àr nÀrbeslÀktat med andra begrepp sÄsom konsultation och rÄdgivning blir det svÄrdefinierbart. För att kunna sÀrskilja innebörden av de olika begreppen krÀvs att syftet med varje specifik handledningssituation tydliggörs. Helhet, relationer, hÀr- och- nu- tÀnkande, cirkularitet, kvalité och möten mellan olika system utgör centrala begrepp för handledning sett ur ett systemteoretiskt perspektiv.

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa vad specialpedagoger arbetar med i sÀrskolan ur sÄvÀl rektors och specialpedagogers perspektiv. Syftet Àr ocksÄ att belysa hur de nya kraven om behörighet pÄverkar pedagogerna i en kommun i södra Sverige dÀr det erbjuds sÀrskola frÄn skolÄr ett till och med gymnasienivÄ. Jag valde att göra en totalundersökning i en kommun som erbjuder sÀrskola frÄn skolÄr ett till och med gymnasium. Metoden jag valde för att insamla min empiri var bÄde genom enkÀtundersökning och genom halvstrukturerade intervjuer. En enkÀt delades ut till samtliga pedagoger verksamma i sÀrskolan frÄn skolÄr ett till och med gymnasium. DÀrtill kompetterades empirin med intervjuer med de rektorer som har sÀrskola i sin verksamhet.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Som studiens teoretiska ramverk anv?nds Teorin om praktikarkitekturerna (TPA), f?r att analysera matematikgruppens villkor genom s?gande, g?rande och relaterande, samt identifiera de arrangemang som m?jligg?r och begr?nsar matematikl?rarnas gemensamma kunskapsproduktion. Pragmatismen och Deweys kunskapsteori anv?nds i studien f?r att analysera och diskutera resultatet utifr?n att se l?randet som en aktiv, erfarenhetsbaserad och social process. Aktionsforskning som studiens metodologiska ansats bidrar till att f?r?ndringar iscens?tts och studeras systematiskt i syfte att matematikgruppen tillsammans n?r en djupare f?rst?else och kunskap om ?sexualitet, samtycke och relationer?.