För att kunna uppnå det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ska riskerna med förorenade områden åtgärdas. Detta görs genom att områden med stor risk saneras efter att de har inventerats och riskklassats enligt Metodik för inventering av förorenade områden (MIFO). Det är viktigt att de uppgifter som tas fram vid inventeringen är tillförlitliga, dvs. har hög validitet. Det är också av vikt att riskklassningarna är jämförbara oavsett vem som har gjort bedömningen, dvs.

Jag har, i mitt arbete, valt att titta på elevers tankesätt och val av strategier i huvudräkning, sett ur ett sociokulturellt perspektiv, för att se hur det står till med huvudräkningen hos dagens elever. Huvudräkning kan ses som en av grundpelarna inom matematiken. Här gäller det att lösa uppgifter i huvudet, utan några hjälpmedel. För göra detta behöver vi ha tillgång till olika strategier, som kan hjälpa oss att välja tillvägagångssätt efter behov. Här har vi mer frihet att välja hur vi ska lösa uppgiften än om vi använder oss av traditionella algoritmer.

Det är vanligt att läroboken styr undervisningen i matematik, vilket innebär att tolkning av läro- och kursplaner görs utifrån läroboken. Vi tycker därför det är intressant att undersöka hur väl en lärobok i Matematik A speglar de nationella styrdokumenten. Detta har gjorts genom att vi kategoriserat uppgifter i läroboken utifrån sex matematiska kompetenser som Arbetsgruppen för nationella prov vid Umeå universitet har tolkat ur de nationella styrdokumenten. De sex matematiska kompetenserna används framförallt vid konstruktion av provuppgifter till nationella prov, därför tycker vi det är intressant att jämföra läroboken med nationella prov. För att detta skulle vara möjligt kategoriserade vi även uppgifter i nationella prov i Matematik A, utifrån de sex kompetenserna.

Division med bråk är ett av de områden av skolans matematiska innehåll som både elever och lärare har svå-righeter med. I flera internationella studier har man funnit att lärares svårigheter delvis grundas i ett proce-durellt förhållningssätt till de lösningsmetoder som används vid division med bråk. Detta, i kombination med att lärare har svårt att konstruera realistiska förklaringsmodeller till sådana typer av uppgifter, påverkar även lärares undervisning.Syftet med denna uppsats är att undersöka svenska högstadielärares ämneskunskaper och pedagogiska äm-neskunskaper om division med bråk. De frågeställningar studien ämnar besvara är vilka vanliga ämneskun-skaper och specialiserade ämneskunskaper lärare visar samt vilka pedagogiska ämneskunskaper om under-visning och pedagogiska ämneskunskaper om elever lärare visar om division med bråk.Fem matematiklärare i årskurs 7-9 utvaldes för kvalitativ intervju, där de både fick beräkna uppgifter med division med bråk samt beskriva hur de själva resonerar kring sin undervisning, elevers svårigheter och in-troduktion av division med bråk. I intervjuerna framkom att lärarna generellt visade prov på både goda äm-neskunskaper och goda pedagogiska ämneskunskaper..

1900-talet innebar stora förändringar för möbeltapetseringsyrket. 1800-talets tapetseringsstil, där tapetseraren hade ett brett spektra av uppgifter, fick lämna plats för den tapetserarmässigt mer avskalade jugendstilen och senare funktionalismen, även om stilmöblerna fick en renässans strax före 1:a världskriget.Den växande möbelindustrins krav på ökad tillverkningstakt, fick stoppningen av styckemöbler på verkstäderna att verka omodern och kostsam. Tapetseraren fick söka nya vägar, nya uppgifter.Stoppningsmaterialen och stoppningsteknikerna förändrades med skumgummit, färdigspunna resårhus.och nozagresårer. Nu skulle det förenklas. Verktygen har konstigt nog inte utvecklats i samma takt, utom det som alltid varit symbolen för yrket ?hammaren.Den traditionella stoppningstekniken dog ändå inte ut, som många befarade.

Tidigare forskning visar att bråk är ett område där många elever har problem. Syftet med den här studien är att studera gymnasieelevers matematiska kunskaper i multiplikation och division av bråk. Elevernas kunskaper studerades utifrån en konstruktivistisk syn på kunskap och med procedurell och konceptuell kunskap som analysverktyg. 61 elever från kursen Matematik A har löst totalt 10 uppgifter med multiplikation och division av bråk. 7 av eleverna intervjuades dessutom för att få en bättre uppfattning om deras kunskaper.

Abstra Abstra ct Inom gymnasieskolans yrkesprogram undervisar många yrkeslärare utan pedagogisk behörighet. Inom dessa program finns elever i behov av särskilt stöd som ska erbjudas det stöd de behöver inkluderat i sin undervisning. Specialpedagogens roll är i detta sammanhang att hjälpa eleverna via lärarna för att eleverna ska kunna nå målen i utbildningen. Syftet i detta arbete är således hur specialpedagogen kan utveckla ett samarbete med en grupp yrkeslärare utan pedagogisk behörighet. Genom kvalitativ metod har frågeställningar som rör yrkeslärarnas syn på lärande, lärarroll och specialpedagogiskt stöd undersökts i intervjuform.

Syftet med studien är att undersöka de praktiska möjligheter och svårigheter som gymnasielärare i ämnet svenska har med att anpassa sin undervisning efter sina elevers olikheter, för att skapa optimala förutsättningar för deras lärande. Möjligheterna och svårigheterna att individualisera diskuteras och undersöks framförallt mot bakgrund av de problem som forskningen har uppmärksammat, då individualisering praktiseras som individuellt arbete med få gemensamma samtal och genomgångar. Undersökningen gjordes genom att djupintervjua tre erfarna gymnasielärare i ämnet svenska. Frågorna handlade framförallt om möjligheter och svårigheter för lärare att skapa förutsättningar för elevers lärande inom olika arbetsformer. Resultaten visar på likheter i de intervjuade lärarnas syn på möjligheten att skapa förutsättningar för elevers lärande med hjälp av kollektiva genomgångar i helklass.

Syftet med denna studie var att få kunskap om och förståelse för hur pedagoger upplever ett kommunalt förändringsarbete för tidiga insatser. Förändringsarbetet syftar till att minimera antalet elever som inte når målet för utbildningen. Studien har genomförts genom att kartlägga, beskriva och analysera pedagogernas upplevelser och erfarenheter, utifrån enkäter och intervjuer. Resultatet visar på ett förändringsarbete som kan beskrivas som toppstyrt och, på samtliga undersökta skolor, initierat av rektor. I resultatet framkommer att förändringsarbetet är mer förankrat bland specialpedagoger/lärare och rektorer än bland skolans övriga pedagoger.

Redan i spa?dbarnsa?lder anva?nder sig barnet av symboler i leken, det vill sa?ga symbollek. Samtidigt som sensomotoriken hos det lilla barnet utvecklas sa? bo?rjar barnet ge ifra?n sig ljud, joller, som sedan blir mer och mer likt den vuxne ma?nniskans tal. Utifra?n uppgifter grundat pa? Piagets kognitiva utvecklingsteori underso?ktes tre komponenter; symbollek, sensomotorik samt joller.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på om en viss ?omotiverad? klass yrkeselever delade upp sina ämnen i olika kategorier och hur detta påverkade deras motivation, särskilt i engelska. Tidigare forskning antyder att yrkeselever ofta delar upp sina ämnen i ?praktiska?, eller yrkesämnen och ?teoretiska? eller gymnasiegemensamma (GG) ämnen och att de har sänkt motivation i de sistnämnda. Tolv elever i en värme, ventilation och sanitets- (VVS) klass svarade på en enkät och tre av dem intervjuades individuellt.

Syftet med arbetet var att genom litteraturstudier och intervjuer ta reda på hur lärare arbetar och upplever språk och språkutvecklingen hos elever med dyslexi och vilka hjälpmedel lärarna använder till elever med dyslexi.      Mina frågeställningar besvarades genom intervjuer och litteraturstudier.      Resultat visar tydligt att elever med dyslexi har ett behov av att få längre tid på sig, delta i väl förberedda lektioner och få muntliga instruktioner. När det gäller läsning och skrivning visar det tydligt att eleverna lätt tappar självförtroendet och intresset avtar för att fortsätta läsa och skriva. En ständig oro och ångest finns. Lärarrollen är viktig då det gäller att möta eleven på rätt sätt, använda olika arbetstätt genom att eleven får vara både i smågrupper och helklass där den traditionella lärarledda undervisningen är gynnsam. Resultatet visar även att det finns många och bra hjälpmedel för att eleven ska få stöd i sin undervisning vilket överensstämmer med specialpedagogens svar och den litteratur jag läst.     Specialpedagogen hade stor kunskap och erfarenhet om vad litteraturen säger gällande elever med dyslexi..

Bakgrund: I takt med att lagar, redovisningsnormer och skattesystem ändras, ställer företagens intressenter allt mer krav på den ekonomiska informationen. Detta bidrar till att förväntningarna på revisorn ständigt ändras liksom revisorns uppgifter vilket ger utrymme för ett gap mellan revisorns uppgifter och förväntningar som ägare och andra intressenter har på en revisor. Den 1 november 2010 avskaffades dock revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan välja bort revision.Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera och förstå faktorer som påverkar förväntningsgapet mellan ägare och revisorn, för att sedan kunna undersöka hur gapet skiljer sig åt mellan företag med respektive utan revisionsplikt.Metod: För att uppnå syftet användes både en kvalitativ metod i form av intervjuer och en kvantitativ metod i form enkät som skickades till drygt 2200 små aktiebolag runt om i Sverige. I intervjun ställdes frågor där vi bad respondenterna uttrycka sig om vilka förväntningar de hade på revisorn och revisionen när företaget startades och om dessa uppfylldes eller inte.

Under de senaste åren har olika former av kognitiv distraktion, till exempel att tala i mobiltelefon med handsfree, relaterats till en betydande mängd olyckor i trafiken. Av den anledning finns det ett stort intresse i att ta fram olika tekniska system för att upptäcka förare som är distraherade. Målet med denna studie var att ta ett steg tillbaka och undersöka människors förmåga och metoder för att avgöra distraktion hos andra. Då det saknas tidigare forskning är upplägget en explorativ förstudie bestående av två delar. Under den första delen samlades material in på distraherade bilförare i simulerad förarmiljö.

Syftet med min uppsats var att utreda om sekretess inom kommunala förskolor, grundskolor och inom skolhälsovården. Samt fördjupa mig lite i den anmälningsskyldighet som personalen inom de berörda områdena har. För att få fram information har jag använt mig av traditionell juridisk metod. Inom skolhälsovården och förskolor föreligger det stark sekretess. I de övriga skolformerna föreligger endast stark sekretess för uppgifter om enskilds personliga förhållanden som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insatser.