The aim of this study is to see if the individual developing plans (i.e. individuella utvecklingsplaner) can be used as a tool for the special needs teacher (i.e. Specialpedagog) to develop the school in its challenge to meet the needs of every child.  The study is based on contentanalycis and interviews, in order to understand how one school worked with the students´ individual developing plans.The results showed that the school did not use the plans as a tool to develop the education for each and every child, since the plans didn´t affect the tuition.The headmaster did not include the special needs teacher in the responsibility of developing the school.Even though our results showed that the school didn´t use the individual developing plans as a tool for the special educator to develop the school, we still found a possibility for developing the individual educational plans in the capacity of the special needs teacher. The study showed a need of dialogue in which teachers can reflect and problematize their actions and their teaching for the purpose of developing new understanding and new actions in the work with the individual educational plans. We believe that the profession of special needs teacher should supervise these dialogues..

I denna fallstudie av en Specialpedagog belyses uppdraget att stödja lärande och utveckling. Detta uppdrag påverkar och påverkas av den relationella och komplexa värld som skolan är, där lärare befinner sig i ett fält av politiska beslut och styrningseffekter. Syfte med studien är att undersöka hur Specialpedagogens uppdrag organiseras, med särskilt fokus på utveckling, och inom detta syfte undersöka hur Specialpedagogiska frågor hanteras i skolans praktik. Metoden utgörs av intervjuer och deltagande observationer. Resultatet visar på ett mångfacetterat uppdrag, där Specialpedagogens expertroll bygger på särskild kunskap, men där hennes förmåga att stödja lärare till ökade prestationer, är beroende av nära relationer och en Specialpedagogik och pedagogik i förening.

Denna studie är baserad på Danermarks (2000) definition av samverkan. Studien fokuserar på hur samverkan sker mellan ämnes- och speciallärare i matematik samt Specialpedagoger i kurs 1a och 1b i matematik på gymnasiet. Syftet var att ta reda på huruvida samverkan sker, vad informanterna gör när de samverkar, vilka de samverkar om samt varför de samverkar. Intervjuer genomfördes med tre ämneslärare, två speciallärare och en Specialpedagog på tre olika gymnasieskolor. Resultaten visar på organisatorisk samverkan i form av snabba möten i korridoren men även bokade möten och pekar på skillnader i specialpedaogens och speciallärarnas sätt att utforma stödet till eleverna.

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur Specialpedagogens kompetens används i grundskolan. Vi avser att undersöka vilka likheter och skillnader som finns i uppfattningar, hos lärare och Specialpedagoger, om det Specialpedagogiska uppdragets innehåll och funktion. Metod: Litteraturgenomgång samt kvalitativa intervjuer med tre Specialpedagoger och sex lärare, verksamma på tre olika skolor, ligger till grund för vår studie. Resultatet: Intervjuerna visar att uppfattningen om Specialpedagogens uppdrag skiljer sig åt på skolorna. Enligt Specialpedagogerna är deras huvudsakliga uppdrag att ha ett övergripande ansvar för det Specialpedagogiska stödet både på individ- grupp- och organisationsnivå. Det stämmer väl överens med Utbildningsplanen för Specialpedagogprogrammet vid Malmö högskola (2008). Enligt lärarna är emellertid den viktigaste funktionen att Specialpedagogen ska finnas till för eleverna på individnivå.

Sammanfattning Specialpedagogstudenterna jag varit i kontakt med under min påbyggnadsutbildning har väldigt olika uppfattning om, och förutsättningar för, sin kommande yrkesroll och därigenom olika grund till sin yrkesidentitet. Syftet med denna studie är att beskriva hur Specialpedagoger upplever socialisationsprocessen in i sin yrkesroll som Specialpedagog samt belysa de faktorer som utvecklar, respektive hindrar, att en yrkesidentitet skapas. Jag har förankrat min studie teoretiskt i Erving Goffmans dramaturgi, Berger och Luckmanns kunskapssociologi samt ytterligare forskning och artiklar kring socialisationsprocesser, yrkesidentitet och yrkesroll. Jag har valt en narrativ ansats vilket innebär att jag gjort fyra djupgående intervjuer ur en begränsad period av Specialpedagogernas liv. Det var Specialpedagogernas upplevelser av den första tiden som yrkesverksamma Specialpedagoger som jag varit intresserad av.

Genom metoden livsberättelse får vi här ta del av Specialpedagogen Evas berättelse. Denna kvinna har arbetat inom skolans värld i 45 år och har en stor livserfarenhet att dela med sig av. Arbetets mål är att ge en bild av en Specialpedagogs kompetensutvecklig och arbetsmetoder i skolan under årtionden. Inriktningen på intervjuerna är berättelser om Evas arbete med barn och deras tal, språk och kommunikation. Uppsatsen tar upp språkutvecklingen hos barn samt Evas arbetsmetoder för att kartlägga förskolebarns språkutveckling.

SammanfattningFöreliggande uppsats bygger på en intervjustudie av tre verksamma Specialpedagogers enskilda berättelser av hur de i sin respektive yrkesutövning arbetar som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk handledning.Vårt syfte med studien har varit att belysa vad uppdraget som kvalificerad samtalspartner kan innebära för Specialpedagogen.Uppsatsen består av en litteraturstudie samt en kvalitativ undersökning, vars resultat vi relaterar till ett antal systemteoretiskt centrala begrepp för handledning. Genom litteraturstudien kan vi se att syftet med pedagogisk handledning är att i någon form utveckla yrkesmässig kompetens. Då begreppet handledning är närbesläktat med andra begrepp såsom konsultation och rådgivning blir det svårdefinierbart. För att kunna särskilja innebörden av de olika begreppen krävs att syftet med varje specifik handledningssituation tydliggörs. Helhet, relationer, här- och- nu- tänkande, cirkularitet, kvalité och möten mellan olika system utgör centrala begrepp för handledning sett ur ett systemteoretiskt perspektiv.

Syftet med vårt examensarbete var att analysera och beskriva pedagogers uppfattning om integreringens betydelse i undervisningen med focus på integrering av svenska och matematik, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. För att didaktiskt kunna integrera svenska och matematik bör man ha kännedom om vilka inlärningsteorier som finns och hur de didaktiskt speglar undervisningen. Under våra fem verksamhetsförlagda utbildningsveckor genomförde vi observationer av två pedagoger och en Specialpedagog. Under observationen ingick vi i den dagliga undervisningen samt planerade och genomförde lektioner utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vi observerade hur och om pedagogerna och Specialpedagogen integrerade ämnena svenska och matematik i undervisningen.

Syftet med följande arbete är att lyfta Specialpedagogens yrkesroll och kompetens i samarbete med den nya specialläraren.  Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom Specialpedagogik. I vår undersökning intervjuade vi nio personer, fem Specialpedagoger och fyra rektorer. Med hjälp av kvalitativ intervjuteknik var vår målsättning att få fram vilken bild Specialpedagoger och rektorer ger av Specialpedagogens yrkesroll idag.  Vi avsåg också att undersöka om yrkesverksamma Specialpedagoger och rektorer känner till den nya specialläraren och dess kompetens. Vilka visioner om framtiden ger de intervjuade angående Specialpedagogens yrkesroll nu när den nya specialläraren träder in på scenen? Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att den vanligast förekommande arbetsuppgiften i Specialpedagogens arbete är undervisning riktad mot enskilda elever. Majoriteten av Specialpedagogerna har inte ansvar för organisationsfrågor, utvecklingsfrågor eller handledande uppgifter i någon större omfattning.

Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagogerna beskriver sitt språkstimulerande arbete i förskolan. Vi ville även ta del av vilket stöd pedagogerna hade möjlighet att få från Specialpedagog i förebyggande syfte gällande det språkstimulerande arbetet. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av halvstrukturerade intervjuer med fem pedagoger verksamma på olika förskolor med barn i åldrarna 1-5 år. Resultatet av vår studie visade att språkstimuleringen genomsyrade hela verksamheten och att pedagogerna såg sitt eget förhållningssätt och barnens trygghet som viktigt i det språkstimulerande arbetet. Pedagogerna använde sig av ett rikt utbud av material och metoder och anpassade verksamheten i möjligaste mån efter barnens nivå.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka och belysa hur man som lärare ska bemöta och stötta elever med läs-och skrivsvårigheter i ämnet religion samt redogöra för arbetsmetoder som förenar läs- och skrivsvårigheter och religionskunskap utifrån ett sociokulturellt och reformpedagogiskt perspektiv. Vi har inspirerats av den kvalitativa intervjumetoden där reflektion och samtal får en djupare roll än den kvantiativa metoden. Våra intervjupersoner bestod av fem stycken verksamma lärare i mellanstadiet som undervisar i de samhällsvetenskapliga ämnena. Respondenterna arbetar på skolor i Malmö, Lund och i Staffanstorp. Resultatet visade att samtliga lärare använder sig av olika arbetssätt och metoder för att stötta elever med läs-och skrivsvårigheter i religionsundervisningen. Det var vanligt förekommande att lärarna fick stöttning och hjälp i undervisningen av Specialpedagog.

Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare och Specialpedagog be-skriver barns språkliga intresse på förskolan, och hur pedagogerna medvetet arbetar med språk i miljön för att stödja barns språkutveckling i deras utvecklingzon med särskilt fokus på en jämställd förskoleverksamhet. ? Hur beskriver pedagogerna pojkars respektive flickors språkliga intresse på förskolan? ? Hur beskriver pedagogerna ur ett genusperspektiv sitt arbete med barns språk?? Hur kan pedagoger stödja och stimulera barns språkliga lärande?Teori: Språkteori, genusteori och sociokulturell teori.Metod: Etnografisk ansats med deltagande observationer och samtalsliknande intervjuer med fyra förskollärare och en Specialpedagog användes till studien. Studien använde en kvalitativ analys av data för att besvara frågorna. Resultat: I förskolan befinner sig barn och pedagoger ständigt i en social interaktion.

Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka vad det innebär att vara Specialpedagog i ett multiprofessionellt elevhälsoteam. Mer specifikt undersöks hur Specialpedagogen uppfattar förväntningar och krav från omgivningen och hur Specialpedagogen ser på sin kompetens och roll i elevhälsan. Teori: Studien utgår från ett systemteoretiskt perspektiv med utgångspunkten att elevhälsan är ett multiprofessionellt team där olika kompetenser samverkar med varandra. Specialpedagogens kompetens ingår i teamet och dennes roll analyseras utifrån spe¬cial-pedagogiska perspektiv. Elevhälsan är en språklig verksamhet där problem definieras och åtgärdas med hjälp av talet.

I arbetet ges en beskrivning av skolledare, Specialpedagoger och pedagogers uppfattningar om Specialpedagogens arbetsuppgifter utiftån utveckling, utredning, undervisning idag och i framtiden..

Abstrakt Roos, Andrea & Ståhl, Jenny-Ann (2009) Specialpedagog med arbetsmiljöuppdrag (Special need´s teacher with a working environment mission) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken roll Specialpedagogen kan spela om han/hon upptäcker vuxenmobbning och kränkande behandling i skolan. Utifrån detta syfte ställs frågor som: Hur mår vuxna i skolan idag? Har Specialpedagogen kompetenser för att hantera vuxenmobbning och kränkande behandling i skolan? Hur kan Specialpedagogen främja den psykosociala arbetsmiljön i skolan? Kvalitativa intervjuer har gjorts med tre Specialpedagoger och tre rektorer på fyra olika skolor. Samtliga Specialpedagoger har en Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning som påbörjades efter 2001 och alla rektorerna har rektorsutbildning eller motsvarande. Studien visar att Specialpedagogen har relevant utbildning och en bra position mellan ledning och arbetslag, för att delta i både det proaktiva och reaktiva arbetet med vuxenmobbning och kränkande behandling, men inte alltid mandat från ledningen att göra det.