Sök:

Sökresultat:

464 Uppsatser om Specialpedagog - Sida 2 av 31

Att se med lite andra ögon : Beskrivningar av specialpedagogik i förskolan.

ABSTRAKTSpecialpedagogPROGRAMMET Titel                                    ?Att se med lite andra ögon? Beskrivningar av Specialpedagogik i förskolan.     Engelsk titel                       ?To see with different eyes? Descriptions of special education in preschool. Författare                           Anna Hellsaeus Handledare                        Leif Nilsson Antal sidor                         64 Nyckelord                          Specialpedagogik, förskola, pedagog, Specialpedagog, barn i behov av särskilt stöd.

Specialpedagogens betydelse för elever med läs- och skrivsvårigheter, beträffande utarbetandet av skriftliga åtgärdsprogram

SammanfattningSyftet med detta arbete är att undersöka vilken betydelse tillgång till Specialpedagog på skolan har för elever i läs- och skrivsvårigheter med tanke på utarbetandet av skriftliga åtgärdsprogram. Betydelsen ses då med fokus på innehållet och dokumentationen i de skriftlig utformade åtgärdsprogrammen, samt dess utvärdering och uppföljning. Frågor jag då ställer mig är om dokumentationen i och omkring åtgärdsprogrammen är sådan att det framkommer om det skett en kartläggning av eleven och om denna kartläggning följts upp med utvärdering och uppföljande åtgärder för fortsatt utveckling. Jag frågar mig även om problemet har placerats hos eleven, eller om man sökt problemet på grupp eller organisationsnivå. Min metod utgöras av en jämförande studie av åtgärdsprogram, där jag jag ser på hur dessa skolor utvärderat och följt upp elevernas situation genom kartläggning och/eller test.

Hur man som specialpedagog kan arbeta med elever i behov av stöd i sin läs- och skrivutveckling

Mitt syfte med arbetet är att undersöka hur Specialpedagoger arbetar med elever i behov av stöd i sin läs- och skrivutveckling i skolår ett, två och tre. Arbetet ger en översikt om tidigare forskning i ämnet, vad läroplanen säger om tal och språk, läsutvecklingens olika dimensioner, olika inlärningsmetoder, monolog och återberättande som skriftspråksstimulerande inslag samt motivationens och motorikens betydelse för läs- och skrivutvecklingen. Med hjälp av observationer av tre elever och en Specialpedagog samt intervjuer av två Specialpedagoger gör jag en beskrivning och analys av hur eleverna får stöd och motivation i sin läs- och skrivutveckling. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att om eleverna får den hjälp och det stöd de behöver så har de bättre förutsättning för att lära sig att läsa och skriva..

Läs- och skrivsvårigheter i svenskundervisningen på gymnasieskolan

Abstract Syftet med vår undersökning på två gymnasieskolor är att få en uppfattning om vilket stöd gymnasieelever med läs- och skrivsvårigheter, men utan diagnos, får i samband med svenskundervisningen. Metoden är kvalitativa intervjuer med en svensklärare, två elever och en Specialpedagog på vardera skolan. Resultatet visar att de lärare vi intervjuar saknar utbildning för att kunna hjälpa dessa elever i sin undervisning. Kommunikationen mellan lärare, elev och Specialpedagog varierar till stor del på de två skolorna. En viktig slutsats är att lärare med lång erfarenhet inom den pedagogiska verksamheten har en större kompetens att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter i sin undervisning.

Specialpedagogik i förskolan : En studie om pedagogers tankar kring specialpedagogik och specialpedagoger

Syftet med studien är att kartlägga förskolepersonalens uppfattning angående behovet av Specialpedagogiskt stöd inom förskolan och vilken kompetens och kunskap personalen förväntar sig att Specialpedagogen ska tillföra. Undersökningen har även lagt fokus på hur pedagogerna ser på Specialpedagogik och barn i behov av särskilt stöd. Studien är skriven utifrån en kvalitativ modell och undersökningen har genomförts med hjälp av metoderna; enkät och fokusgruppsamtal. Enkäten besvarades av tio respondenter i tre olika förskolor en vecka innan samtalen ägde rum. De tre fokusgruppsamtalen utgick från fem områden; pedagogiska diskussioner, Specialpedagogik, Specialpedagogens roll, integrering/inkludering och barn i behov av särskilt stöd.Resultatet visar att närhet och tillgänglighet till Specialpedagog ses som förutsättningar för det förebyggande arbetet och för att Specialpedagogen ska kunna vara ett komplement till den övriga personalen.

Vad vi gör ? eller borde göra

Iréne Sandh Bengtson (2010). Vad vi gör ? eller borde göra. Specialpedagoger och klasslärare beskriver sitt arbete med barn med koncentrationssvårigheter. (What we do ? or what we should do.

Möjligheter eller hinder? Skolutveckling utifrån ett specialpedagogiskt- och ett skolledarperspektiv

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka faktorer som möjliggör respektive hindrar skolutveckling utifrån ett Specialpedagogiskt- och skolledarperspektiv samt att titta på Specialpedagogens roll i skolutvecklingen. Utifrån detta syfte ställs frågorna; vilka faktorer spelar in för att möjliggöra eller hindra skolutveckling, vilket samarbete finns mellan rektor och Specialpedagog i skolutvecklingsfrågor samt vilken roll har Specialpedagogen i skolutvecklingen i en skola för alla? Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra skolledare och fyra Specialpedagoger i tre olika kommuner. Resultatet av den kvalitativa studien analyseras och tolkas utefter en hermeneutisk ansats vilket innebär att mönster och samband tolkas. Syftet med en hermeneutisk ansats är att få förståelse.

Specialpedagogens uppfattning om den egna rollen i skolan

Syftet med detta arbete är att undersöka och beskriva de uppfattningar ett urval av Specialpedagoger har om sina arbetsuppgifter och om dessa stämmer överens med examensordningen för Specialpedagoger. Med hjälp av en kvalitativ undersökning med en delvis strukturerad intervju har jag intervjuat fem Specialpedagoger och en speciallärare om deras uppfattningar om deras yrkesverksamma roll som Specialpedagog. Genom att behandla följande punkter: ?undervisning?, ?handledning?, ?utredning?, ?kartläggning?, ?skolutveckling? och ?forskning? ger studien en översiktlig bild av de berörda respondenternas uppfattning om den egna arbetssituationen. Frågan som fick sitt svar var: Motsvarar arbetssituationerna det som beskrivs i mål och riktlinjer i examensordningen för Specialpedagoger? Sammanfattningsvis visar resultatet på att majoriteten av respondenter framhåller att de har en yrkesroll och arbetsuppgifter som är i överensstämmelse med de mål och riktlinjer som examensordningen beskriver.

Läs och skrivinlärningsmetoder för särskoleintegrerade elever i grundskolan år 1-3

Malmö Högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Höstterminen 2006 Nyman Lise-Lotte. (2006). Läs - och skrivinlärningsmetoder för särsko-leintegrerade elever i grundskolan år 1-3.(Reading and writing methods for students with learning diabilities in the compulsory school year 1-3 ). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbild-ning, Lärarutbildning, Malmö högskola. Mitt syfte är att undersöka vilka metoder lärare i år 1-3 använder sig av när det gäller läs- och skrivinlärningen för särskoleintegrerade elever. Jag vill även undersöka hur jag som Specialpedagog på bästa sätt kan stödja och stötta både läraren och eleven i år 1-3 när det gäller läs- och skrivinlärningen.

Samarbete mellan specialpedagog och logoped ? med utgångspunkt från en läs- och skrivutredning

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur Specialpedagoger och logopeder samarbe-tar i samband med en utredning som gäller läs- och skrivsvårigheter samt ta reda på om utlåtandet som skrivs efter utredningen fungerar som en länk mellan de två yrkesgrupperna. Vår studie består av enkäter till både Specialpedagoger och logopeder. Enkäterna innehåller såväl slutna frågor, som kan kvantifieras, som öppna frågor där respondenterna får motivera sina svar. Vi har i denna studie funnit att det sker samarbete mellan yrkesgrupperna men att det ser mycket olika ut. Specialpedagoger förväntar sig att få och får åtgärdsförslag i utlåtanden och de flesta uppskattar detta. Vi får också fram en del utvecklingsområden och områden där kommunikationen mellan yrkesgrupperna inte fungerar. Både Specialpedagogerna och logopederna anser, precis som vi, att samarbete är till gagn för eleverna..

Specialpedagogens funktion i skolans ledning en jämförande undersökning

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken funktion Specialpedagogen kan ha i skolans ledning samt att jämföra rektors respektive Specialpedagogens syn på Specialpedagogens funktion i ledningsgruppen. Utifrån detta syfte ställs frågor som: Vilken är Specialpedagogens funktion i skolans ledningsgrupp? Är det ett medvetet val att en Specialpedagog ingår i skolan ledningsgrupp? Hur påverkar Specialpedagogen skolans syn på individanpassningen i skolan? Hur påverkar Specialpedagogen skolans syn på integration/segregation? Och vem äger Specialpedagogiken på skolan? Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre rektorer och tre Specialpedagoger på tre olika skolor. Samtliga Specialpedagoger medverkar i respektive skolas ledningsgrupp. Studien visar att Specialpedagogen har en stor betydelse på dessa skolor.

Specialpedagogisk kompetens i förskolan, pedagogers tankar kring olika pedagogiska förutsättningar

Abstract Hellberg, Cecilia (2012). Specialpedagogisk kompetens i förskolan ? pedagogers tankar kring olika pedagogiska förutsättningar (Special education skills in preeschool ? teachers thoughts on various educational oppertunities). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Att satsa på Specialpedagogisk kompetens i förskolan är ingen självklarhet. Det finns heller inga krav på förskolan till skillnad från skolan att det ska finnas Specialpedagogiskt stöd på förskolan.

Matematiksvårigheter : En studie av högfrekventa felområden

Syftet med arbetet är att utreda vanligt förekommande fel och svårigheter i matematik hos elever med matematiksvårigheter i årskurserna 6-9. Syftet är även att undersöka hur medvetna eleverna är om sina svårigheter. Vilka kriterier används för att bestämma vem som ska få extra hjälp och stöd? För att besvara mitt syfte har jag använt mig av kvalitativa intervjuer av elever, matematiklärare och en Specialpedagog samt gjort litteraturstudier.De lärare och den Specialpedagog som jag intervjuat anser att många elever med matematiksvårigheter har problem inom taluppfattning och de fyra räknesätten. Bristerna ligger på elementär nivå vilket ger vidare svårigheter, när de avancerar inom matematiken.

Konkreta matematikproblem : En studie av lösningsstrategier i förskolan och skolår3

Syftet med arbetet är att utreda vanligt förekommande fel och svårigheter i matematik hos elever med matematiksvårigheter i årskurserna 6-9. Syftet är även att undersöka hur medvetna eleverna är om sina svårigheter. Vilka kriterier används för att bestämma vem som ska få extra hjälp och stöd? För att besvara mitt syfte har jag använt mig av kvalitativa intervjuer av elever, matematiklärare och en Specialpedagog samt gjort litteraturstudier.De lärare och den Specialpedagog som jag intervjuat anser att många elever med matematiksvårigheter har problem inom taluppfattning och de fyra räknesätten. Bristerna ligger på elementär nivå vilket ger vidare svårigheter, när de avancerar inom matematiken.

IUP - ett specialpedagogiskt verktyg för att utveckla skolan?

The aim of this study is to see if the individual developing plans (i.e. individuella utvecklingsplaner) can be used as a tool for the special needs teacher (i.e. Specialpedagog) to develop the school in its challenge to meet the needs of every child.  The study is based on contentanalycis and interviews, in order to understand how one school worked with the students´ individual developing plans.The results showed that the school did not use the plans as a tool to develop the education for each and every child, since the plans didn´t affect the tuition.The headmaster did not include the special needs teacher in the responsibility of developing the school.Even though our results showed that the school didn´t use the individual developing plans as a tool for the special educator to develop the school, we still found a possibility for developing the individual educational plans in the capacity of the special needs teacher. The study showed a need of dialogue in which teachers can reflect and problematize their actions and their teaching for the purpose of developing new understanding and new actions in the work with the individual educational plans. We believe that the profession of special needs teacher should supervise these dialogues..

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->