Syftet med vÄr studie var att se hur stor andel elever som enbart hade problem med matematiken och komma i kontakt med dem för intervjuer. Genom intervjuerna ville vi ta del av elevernas syn pÄ sin situation: vilka problem de upplevde, hur de ville bli bemötta samt i vilken miljö eller situation de arbetade bÀst. Via en enkÀt, riktad till matematiklÀrare som undervisade Är 5-9 vid tvÄ skolor, tÀcktes ett elevunderlag av ca 800 elever in. Genom lÀrare som sade sig ha elever med svÄrigheter i matematik kom vi i kontakt med elever som sedan intervjuades. Eleverna tycker att matematik Àr ett viktigt Àmne, de vill lÀra sig trots de svÄrigheter de har i Àmnet.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att utifrÄn forskning redogöra för lÀrares och elevers muntliga kommunikation i matematikundervisningen och hur denna kommunikation kan vara till stöd för elevers matematiklÀrande i grundskolans tidigare Är. I lÀroplanen, Lgr11, lyfts matematik fram som ett kommunikativt Àmne dÀr elever ska fÄ möjlighet att utveckla sina matematikkunskaper genom att samtala och kommunicera matematik. Examensarbetet Àr en forskningskonsumtion som grundas pÄ en systematisk litteraturstudie. Metoden utgörs frÀmst av databassökning i Unisearch och ERIC. Resultatet visar att förekomsten av muntlig kommunikation i matematikundervisningen varierar mellan klassrum och att kommunikationens kvalitet Àr avgörande för dess effekt.

Detta examensarbete skrivs i syftet att beskriva hur verksamma matematiklÀrare och specialpedagoger i grundskolans senare Är ser pÄ arbetet med elever i sociala och emotionella svÄrigheter. Examensarbetet kommer med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor att söka svar pÄ mina forskningsfrÄgor: Hur definierar matematiklÀraren och specialpedagogen elever i sociala och emotionella svÄrigheter och vad tycker de Àr viktigt att tÀnka pÄ i arbetet med dessa elever? PÄ vilket sÀtt ger sig elevernas svÄrigheter i uttryck i matematiken och hur arbetar lÀrarna för att hjÀlpa dessa elever vidare? Intervjupersonerna Àr matematiklÀrare och en specialpedagog verksamma i grundskolans senare Är. Intervjuerna visade pÄ att det lÀrarna tyckte var viktigast i arbetet med elever i sociala och emotionella svÄrigheter var att se dem, lyssna pÄ dem och att ge dem tid. Dessa elever kÀnner sig oftast misslyckade och att fÄ dem att lyckas i matematiken var nÄgot som lÀrarna dÀrför kunde leva pÄ en hel vecka.

Vi har undersökt tvÄ olika skolmiljöer, undervisningen ute pÄ skolgÄrden och i klassrummet. Syftet var att jÀmföra skolgÄrdsmiljön med klassrumsmiljön och dess pÄverkan pÄ undervisningen. Vi har Àven undersökt olika undervisningssÀtt för att fÄ veta hur man kan göra lÀrandet lustfylld bÄde i klassrummet samt ute pÄ skolgÄrden. I den hÀr undersökningen har vi observerat en klass i en stor stadsdel i en stor stad i SkÄne. Klassen delades i halvklass dÀr ena halvklassen skulle vara i klassrummet och andra halvklassen ute pÄ skolgÄrden för att se hur undervisningen ser ut i respektive miljö.

Denna systematiska litteraturstudie behandlar Àmnet modersmÄl eller som det ocksÄ kallas heritage language. Syftet Àr att med hjÀlp av diverse vetenskapliga artiklar komma fram till vilken roll sprÄket spelar i en individs utveckling. Detta anses vara viktigt dÄ man i lÀrarutbildningen ofta lyfter fram den enskilda individen i ett klassrum och det Àr dÄ viktigt att skapa en förstÄelse för de ungdomar i dagens Sverige som har ett annat heritage langauge Àn just svenskan. Artiklarna visar att de ungdomar som fÄtt lÀra sig sitt heritage language kÀnner en koppling till sin kultur medan de som inte har fÄtt möjlighet till det kÀnner att de saknar nÄgot. Genom sÄdana resultat har man dÀrför kunnat komma fram till att inte bara finns det en stark koppling mellan ens sprÄk, kultur och identitet men att den ocksÄ Àr mycket viktig..

Syftet med denna studie Àr att se huruvida en verksamhets skolkoder uppfattas och pÄverkar lÀrare-elevrelationen. UtifrÄn ett sociopsykologiskt/kulturellt perspektiv sÄ undersöks lÀrare och elevers relation utifrÄn kontextuella ramar. Studien har sitt avstamp i argumentationer för hur relationen mellan lÀrare och elev i dagens klassrum Àr av stor vikt i frÀmjandet av personlig utveckling. LÀrare och elevers relationsbygge Àr en dynamisk process som stÀndigt testas i det direkta mötet. Det handlar om hur överenskomna regler skapas genom sociala band mellan olika individer och hur man förhÄller sig till den andre och kollektivet utifrÄn dessa regler.

Föreliggande examensarbete handlar om den fysiska innemiljön och elevers lÀrande. Intresset för om eller hur den fysiska innemiljön pÄverkar elever i deras lÀrande, och hur elever sjÀlva uppfattar denna frÄga har legat författarna varmt om hjÀrtat under hela deras lÀrarutbildning. Syftet med detta examensarbete Àr dÀrför att skapa en förstÄelse för hur en utvald grupp elever i Ärskurs sju och nio ser pÄ skolans fysiska innemiljö i relation till sitt lÀrande.Mot bakgrund till en genomförd enkÀtundersökning riktad till utvalda elever, visade resultatet att eleverna hade mÄnga synpunkter pÄ det som pÄverkade dem negativt i deras lÀrande, t.ex. ventilation, belysning och smutsiga och stökiga klassrum med obekvÀma stolar. Eleverna nÀmnde Àven positiva faktorer som pÄverkar dem i sitt lÀrande, sÄsom ordning, avskildhet och samspel.

Syftet med denna studie Àr att granska lÀrares uppfattningar om och tolkningar av begreppet god lÀrandemiljö med fokus pÄ de fysiska faktorerna samt att undersöka hur lÀrarna i sin yrkesroll omvandlar sina kunskaper och erfarenhetertill att skapa en god fysisk lÀrandemiljö i sina klassrum.Studien bygger pÄ Ätta kvalitativa intervjuer med lÀrare i Ärskurs 1 ochÄrskurs 3 pÄ tvÄ olika skolor. Skolorna valdes ut genom sÄ kallat bekvÀmlighetsurval. Aktuell litteratur och forskning inom Àmnet har studerats.Studien redovisar nÄgra av lÀrarnas mest framtrÀdande tankar och Äsikter om lÀrandemiljöer men Àven likheter och olikheter i svaren vad gÀller tolkningen av begreppet. Studien slÄr fast att pÄ grund av befintliga byggnader, brist pÄ tid och rÄdande ekonomi kan lÀrarna endast pÄverka lÀrandemiljön vad gÀller möblering och material. Om inte dessa hinder fanns skulle lÀrarna bÀttre kunna anvÀnda sina kunskaper till en positiv förÀndringav lÀrandemiljön..

Uppsatsens syfte var att presentera och analysera exempel pÄ hur tvÄ elever utövade inflytande överen kollaborativberÀttelse de skrev i ett klassrum modellerat efter Tragetons modell att skriva sig tilllÀsning. Vidare var syftet att synliggöra de lÀrdomar som kan dras frÄn att i denna studie med ensamtalsanalytisk metod analysera interaktioner i samspelet runt skriv- och lÀsinlÀrningen i skolan.Materialet som presenteras i denna uppsats samlades in med tvÄ filmkameror och en diktafon somfokuserade pÄ ett par elever som arbetade med att skriva en berÀttelse tillsammans. Segment av detinsamlade materialet presenterades sedan i form av transkriptioner som lÄg till grund för analysen.Resultaten synliggör ett antal olika interaktioner dÀr deltagarna utövar inflytande över materialetoch i begrÀnsad utstrÀckning hur texten vÀxer fram i förhÄllande till dessa interaktioner. Uppsatsenvisar ocksÄ pÄ ett antal lÀrdomar som kan dras med hÀnsyn till insamling av och presentation avdetta material vid analys av skriv- och lÀsinlÀrningen i skolan..

Idag styrs invandringen utifrÄn en migrationspolitik som uppstÀller begrÀnsningar bÄde vad gÀller antalet som fÄr tilltrÀde till landet men Àven vilka typer av invandrare som ska fÄ möjlighet att arbeta och bosÀtta sig hÀr. Trots detta regelverk kringgÄr ett vÀxande antal asylsökande de riktlinjer som styr möjligheten att vistas i landet. Dessa mÀnniskor emigrerar frÀmst frÄn oroliga och fattiga lÀnder eftersom de ser en framtid i Sverige. Men mÄnga som söker asyl i landet kommer att möta problem med sin asylansökan och nekas tilltrÀde. Bland dessa mÀnniskor finns de som vÀljer att stanna kvar trots att det inte Àr tillÄtet.

Detta examensarbete handlar om vad varför höglÀsning anses vara betydelsefull för förskolebarn. Den handlar Àven om hur pedagogen anser att de ska organisera och genomföra sagostunden pÄ förskolan samt vilket val av böcker som bör anvÀndas vid höglÀsningsstunderna. Den metod jag har anvÀnt mig av i examensarbetet Àr intervjuer och genom intervjuerna har informanternas viktiga aspekter lyfts fram kring höglÀsningen. Det finns tre olika yrkesutövare representerade som har olika tankar och funderingar kring höglÀsningen. De tre olika yrkena Àr förskollÀrare, specialpedagog och bibliotekarie.

Denna studie inriktar sig pÄ elevers uppfattningar angÄende det stöd de fÄr i och utanför klassrummet och pÄ vilket sÀtt det pÄverkar deras skolgÄng. Studien utfördes ur ett fenomenologiskt perspektiv genom intervjuer. EnkÀter anvÀndes som grund för urval av informanter och intervjuer har utförts med sex elever som har olika erfarenheter av stöd i skolan. Resultatet visar att flera av eleverna vill ha en lugn arbetsmiljö för att lÀttare kunna koncentrera sig samt att vÀntan pÄ hjÀlp i det ordinarie klassrummet ofta Àr för lÄng. Samtliga elever som i dagslÀget gÄr till en specialpedagog anser att de fÄr det stöd de behöver och att det dÀr finns arbetsro.

Det övergripande syftet för denna uppsats Àr att beskriva en kategori av differentiering som anvÀnds pÄ gymnasieskolor för att individualisera det pedagogiska upplÀgget samt det matematiska stoffet. Differentieringen som undersöks Àr organisatorisk nivÄgruppering. Datamaterialet har insamlats genom intervjuer av lÀrare och enkÀter till rektorer. Data som framkommit har transkriberats och tolkats utifrÄn litteraturstudien för uppsatsen. Resultatet visar pÄ att organisatorisk nivÄgruppering anvÀnds bland gymnasieskolorna trots att rektorer i en del fall menar pÄ det motsatta. Differentieringen kategoriseras som en sÀrskild stödÄtgÀrd dÀr resurser i form av tid, lokaler och lÀrare framhÄlls som kostsamma.

The aim is to examine teachers own experiences of leadership, leadership styles and what good leadership is and to find out how teacher leadership can influence students according to teachers. My questions are: How do teachers evaluate leadership and their own leadership styles?What is good leadership according to teachers?How can the teachers leadership styles affect students in the classroom according to teachers?The method used is a qualitative method based on interviews with five teachers. The reason why I have chosen a qualitative research method is that I believe that this method can give me better results by understanding the world from the interviewees? point of view.I have come to the conclusion that the interviewed teachers believe that leadership and management style play a large role in the teacher's profession and that the teacher's leadership style in the classroom democratic or authoritarian have a major impact on students. The teacher should consider his management and find some sort of balance by exercising both democratic and authoritarian leadership style and adapt it to the situation. And In terms of results regarding good leadership of the interviewed teachers, I can say that good leadership is largely about good relationships between teachers and students and that a teacher can become accepted as leader by winning students confidence..

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur pedagoger arbetar för att barn i behov av sÀrskilt stöd ska kunna delta i pedagogisk dokumentation. Hur ser pedagoger pÄ sin egen roll i barnens lÀrande? Hur tÀnker de kring sin profession inom en del av ett kvalitetsarbete? Undersökningen bygger pÄ kvalitativa studier med halvstrukturerade intervjuer som metod, dÄ det inspireras av tematisk innehÄllsanalys. Intervjuerna genomförs med tvÄ barnskötare, tre förskollÀrare och en specialpedagog som arbetar pÄ förskolor i tvÄ olika kommuner, belÀgna i olika lÀn. Fokus ligger pÄ ett specialpedagogiskt perspektiv, dÀr studien har visat att pedagoger arbetar pÄ ett sÀtt som verkar för att barn i behov av sÀrskilt stöd ska kunna delta i pedagogisk dokumentation.