Smartboard Àr en modern teknik som blir allt vanligare i vÄra svenska klassrum. Studiens syfte Àr att studera hur lÀrare i förskoleklass och Ärskurs 1-2 pÄ en skola anvÀnder smartboard som ett verktyg/lÀromedel för barns sprÄkutveckling. Undersökningen utgÄr ifrÄn en kvalitativ studie dÀr observation och intervju anvÀnds för att tolka och förstÄ mÀnniskors uppfattningar. Observationer genomförs vid tre lektionstillfÀllen dÀr smartboard anvÀnds som ett verktyg i undervisningen. Intervjuer sker med sex lÀrare som anvÀnder sig av smartboard i sin undervisning.

VÄrt syfte var att undersöka nÄgra lÀrares tankar om hur det Àr att tillmötesgÄ elevers behov i en context prÀglad av olika kunskapsnivÄer. Vi lyssnade genom semi-structurerade intervjuer pÄ erfarna lÀrare och analyserade deras olika sÀtt att nÀrma sig klassrum innehÄllandes olika kunskapsnivÄer. Vi intervjuade tre engelsk lÀrare frÄn ett högstadium och fyra lÀrare frÄn en gymnasie skola. VÄra iakttagelser visar att varierad undervisning Àr det bÀsta sÀttet att möta alla elevers behov och att det Àr nödvÀndigt att ha extra material till bÄde avancerade elever och svagare elever. VÄra intervjuer framhÀvde ocksÄ vikten av kontinuerlig bedömning och behovet att individualisera sÄ mycket som möjligt .

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera vilka yttre förutsÀttningar elever med annat modersmÄl Àn svenska fÄr för att tillgodogöra sig det svenska sprÄket pÄ grundsÀrskolans högstadium.Det Àr en kvalitativ studie och det har genomförts tio halvstrukturerade intervjuer med klasslÀrare pÄ grundsÀrskolans högstdium, lÀrare i svenska som andrasprÄk och specialpedagog som arbetade i en studieverkstad, lÀrare i en förberedelseklass, modersmÄlslÀrare samt en rektor för en kommuns centrum för invandrare. Det sociokulturella perspektivet har anvÀnts som teoretisk utgÄngspunkt.Resultatet visar att inga elever pÄ grundsÀrskolans högstadium som var med i denna studie lÀste Àmnet svenska som andrasprÄk. Undersökningen visade att i de bÄda kommunerna erbjöds elever pÄ grundsÀrskolans högstadium att lÀsa sitt modersmÄl om det fanns lÀrare att tillgÄ i modersmÄlet. DÀremot lÀste inte alla elever modersmÄl. Studiehandledning pÄ elevens modersmÄl hade eleverna i en kommun möjlighet att fÄ medan man i den andra kommunen inte hade tillgÄng till studiehandledning..

Datorspel och TV-spel utgör idag en betydande del av ungdomskulturen samt en viktig del av fritiden för fler och fler ungdomar. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka spelintresserade gymnasieelevers allmÀnna uppfattningar och attityder till anvÀndandet av kommersiella spel i undervisningen samt deras syn pÄ vad de lÀr sig av sitt spelande. En webbaserad enkÀtundersökning genomfördes med gymnasieelever frÄn Ärskurs 1-3 pÄ IT-programmet vid ett John Bauergymnasium. UtifrÄn enkÀtsvaren framgÄr att en övervÀgande majoritet av eleverna gör kopplingar mellan sitt spelande och det egna lÀrandet, sÄvÀl lÀrande i vardagslivet som i skolan. SÀrskilt framtrÀder ökade kunskaper i det engelska sprÄket.

Syftet med arbetet var att genom litteraturstudier och intervjuer ta reda pÄ hur lÀrare arbetar och upplever sprÄk och sprÄkutvecklingen hos elever med dyslexi och vilka hjÀlpmedel lÀrarna anvÀnder till elever med dyslexi.      Mina frÄgestÀllningar besvarades genom intervjuer och litteraturstudier.      Resultat visar tydligt att elever med dyslexi har ett behov av att fÄ lÀngre tid pÄ sig, delta i vÀl förberedda lektioner och fÄ muntliga instruktioner. NÀr det gÀller lÀsning och skrivning visar det tydligt att eleverna lÀtt tappar sjÀlvförtroendet och intresset avtar för att fortsÀtta lÀsa och skriva. En stÀndig oro och Ängest finns. LÀrarrollen Àr viktig dÄ det gÀller att möta eleven pÄ rÀtt sÀtt, anvÀnda olika arbetstÀtt genom att eleven fÄr vara bÄde i smÄgrupper och helklass dÀr den traditionella lÀrarledda undervisningen Àr gynnsam. Resultatet visar Àven att det finns mÄnga och bra hjÀlpmedel för att eleven ska fÄ stöd i sin undervisning vilket överensstÀmmer med specialpedagogens svar och den litteratur jag lÀst.     Specialpedagogen hade stor kunskap och erfarenhet om vad litteraturen sÀger gÀllande elever med dyslexi..

VÄrt syfte har varit att undersöka hur tvÄ pedagoger ser pÄ temaarbete och hur de vÀljer att arbeta med det. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Hur definierar pedagogerna temaarbete? Hur planerar och genomför de temaarbeten? Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med temaarbete? VÄrt insamlade material bestÄr av intervjuer med tvÄ pedagoger. Dessa har kompletterats med nio observationer i pedagogernas klassrum. Resultaten visar att pedagogerna definierar tema som Àmnesintegration och undervisning utifrÄn elevernas erfarenheter och intressen, deras teman genomförs genom kopplingar till pedagogernas planeringar och elevernas vardagserfarenheter och intressen, samt ser pedagogerna bÄde för och nackdelar med tema. De slutsatser vi kan dra av vÄr undersökning Àr att pedagogerna ser temaarbete som ett arbetssÀtt dÀr flera Àmnen integreras till en helhet.

Because of my interest and experience within the field of children and teenagers with an antisocial behaviour and who are acting out I wanted to devote my essay to researching these children through the perspective of the teachers. In this essay I, therefore, interviewed 4 teachers with 4-16 years of experience within this occupation. The method I've chosen can be described as qualitative interview with semi-structured questions to enable the teachers to thoroughly describe their answers without diverting from the original question. The questions that form this essay are: What strategies do the teachers possess to enable stability, a safe work environment and enabling knowledge-sharing for the children that are acting out? What kind of tools do the teachers use when they work with children who are acting out? The results were analysed through the theory of socialization, which simplified can be compared with upbringing.

Uppsatsens syfte var att presentera och analysera exempel pÄ hur tvÄ elever utövade inflytande överen kollaborativberÀttelse de skrev i ett klassrum modellerat efter Tragetons modell att skriva sig tilllÀsning. Vidare var syftet att synliggöra de lÀrdomar som kan dras frÄn att i denna studie med ensamtalsanalytisk metod analysera interaktioner i samspelet runt skriv- och lÀsinlÀrningen i skolan.Materialet som presenteras i denna uppsats samlades in med tvÄ filmkameror och en diktafon somfokuserade pÄ ett par elever som arbetade med att skriva en berÀttelse tillsammans. Segment av detinsamlade materialet presenterades sedan i form av transkriptioner som lÄg till grund för analysen.Resultaten synliggör ett antal olika interaktioner dÀr deltagarna utövar inflytande över materialetoch i begrÀnsad utstrÀckning hur texten vÀxer fram i förhÄllande till dessa interaktioner. Uppsatsenvisar ocksÄ pÄ ett antal lÀrdomar som kan dras med hÀnsyn till insamling av och presentation avdetta material vid analys av skriv- och lÀsinlÀrningen i skolan..

I detta arbete jÀmför jag Waldorf (muntlig undervisning och eurytmi), Montessori (ser barnet i dess egen utveckling) och förhÄllningssÀttet inlÀrningsstilar (individanpassat klassrum för maximal inlÀrning). Syftet med arbetet Àr att beskriva metoderna och att jÀmföra likheter och skillnader. Arbetet Àr indelat i; en inledande del dÀr jag beskriver syfte, metod och ger en bakgrund till varför jag valt detta Àmne, en litteraturdel dÀr jag gÄr igenom de tre metoderna Waldorf, Montessori och inlÀrningsstilar samt deras syn pÄ den lÀrande eleven och dess miljö, min egen erfarenhet dÀr jag berÀttar om hur jag anvÀnt och kommit i kontakt med dessa metoder, en undersökning dÀr jag jÀmför Ätta klassers inlÀrningspreferenser med varandra och dÀrefter presenterar jag min slutdiskussion. Min hypotes nÀr jag började detta arbete var att stökiga klasser har en majoritet av kinestetiskt/taktila elever och att dessa kan bli hjÀlpta av programmet inlÀrningsstilar. Min hypotes gick inte att bevisa genom detta arbete..

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.

Syftet med arbetet var att studera lÀrares uppfattningar om betyg. Uppsatsen svarar pÄ vad 8 intervjuade lÀrare anser vara betygets funktion, vad som Àr grunden för deras betygsÀttning av elever, pÄ vilket sÀtt lÀrarna skapar ordning och gott uppförande hos elever samt hur de upplever pÄ ett eventuellt kommande ordningsomdöme. Metoderna vi anvÀnt oss av heter The Grounded Theory vilken innebÀr att man försöker se förhÄllanden mellan teori och empiri. Den andra metoden, fenomenografi, Àr ocksÄ en empirisk forskningsansats. Den behandlar mÀnniskors uppfattningar pÄ omvÀrlden.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur instrumentalpedagoger och elever ser pÄ webbaserade instrumentallektioner. ForskningsfrÄgorna Àr riktade mot att undersöka vilka skillnader samt vilka för- och nackdelar som finns mellan traditionell och webbaserad instrumentalundervisning. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med tvÄ verksamma instrumentalpedagoger och fyra elever. Resultatet av dessa intervjuer visar att varken pedagoger eller elever ser nÄgra större skillnader mellan de olika undervisnings-formaten. Det geografiska oberoendet anses vara den största fördelen med webbaserade lektioner medan den fördröjning av ljudet som uppstÄr i kommunikation över internet anses vara den största nackdelen.

Syftet med följande arbete Àr att genom studier av ÄtgÀrdsprogram undersöka huruppföljningen och utvÀrderingen ser ut för de elever i skolÄr 3 och 6 som har/har haftÄtgÀrdsprogram i en sammanhÀngande period av mer Àn tvÄ Är. Det sekundÀra syftet Àr attgenom intervjuer studera vilka erfarenheter av uppföljning och utvÀrdering i arbetet medÄtgÀrdsprogram som finns hos rektorer, specialpedagog/speciallÀrare samt klasslÀrare i skolÄr3 och 6. Vi vill ocksÄ undersöka vilken roll specialpedagogen/speciallÀraren har i detta.VÄrt arbete ger en bild av ÄtgÀrdsprogrammets historik samt en översikt av forskning kringÄtgÀrdsprogrammens betydelse för elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi lyfter Àven de olikaspecialpedagogiska perspektiven.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och vi har anvÀnt metodkombination av semistruktureradeintervjuer och dokumentforskning. Vi har genomfört 15 intervjuer, fördelade pÄ tvÄ rektorer,fem speciallÀrare, fyra klasslÀrare för skolÄr 3 samt fyra klasslÀrare för skolÄr 6.Dokumentforskningen omfattar 14 elevers ÄtgÀrdsprogram.Vi har antagit en fenomenologisk ansats för vÄr studie och vi utgÄr frÄn ett sociokulturelltperspektiv med dialogen i centrum.Resultatet visar pÄ att det finns brister vad gÀller uppföljning och utvÀrdering avÄtgÀrdsprogram.

Persson, Maura & Salimi-Amlashi, Nasrin (2010). FörÀlder och pedagoger i samverkan ? en fallstudie. (Parent and teaachers in cooperation ? a case study).

Vi ville med vÄr undersökning ta reda pÄ om specialpedagoger arbetar med motorisk trÀning med elever och om de anser att motorisk fÀrdighet och inlÀrning har nÄgot samband. Vi ville ocksÄ undersöka om de ser nÄgot positivt resultat efter motorisk trÀning. Ytterligare en frÄgestÀllning vi ville fÄ svar pÄ var om det skett en förÀndring i synsÀtt och attityd angÄende motorik och inlÀrning under de senaste 20 Ären. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av en kvantitativ enkÀt för att nÄ ut till sÄ mÄnga specialpedagoger som möjligt. De slutsatser vi dragit utifrÄn vÄra enkÀtsvar Àr att motorikens betydelse för inlÀrning diskuterades och arbetades mer med för 10 ? 20 Är sedan. Det Àr 36 av 52 respondenter som anser att motorik och inlÀrning har ett samband.