Syftet med detta arbete Àr att fÄ kunskap om hur tre KME-lÀrare definierar begreppet estetik, hur de vill anvÀnda sig av det i sin undervisning samt hur de sedan omsÀtter det till sin praktik. VÄr metod Àr att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer med tre KME- lÀrare. Det empiriska material vi samlar in kommer vi stÀlla i perspektiv till begreppen modest och radikal estetik. VÄrt arbete visar att retorik och praktik inte alltid överensstÀmmer. Det finns hos vÄra informanter en strÀvan om radikala ansprÄk pÄ estetik, men i undervisningen gÄr det att finna spÄr av modest estetik.

The use of laptops, interactive whiteboards and the Internet is step-by-step working it?s way into Swedish schools. The aim of this study is to investigate the attitudes of teachers towards using IT-related tools in their teaching. How are the tools given used as mediating tools, what new methods do the teachers find themselves discovering while using these, how do the teachers feel about digital teaching platforms and how do the IT-related tools affect students language progression? These are all questions that this study is meant to answer.

Syftet med den hÀr kvalitativa studien var att undersöka hur en resursskola kan arbeta för att eleverna ska nÄ upp till skolans olika mÄl; kunskapsmÄl och sociala mÄl. Vad vi blev extra nyfikna pÄ var om de olika mÄlen har samma prioritering. Studien syftar Àven till att undersöka hur viktigt det Àr att samarbetet mellan resursskola, hemskola och förÀldrarna fungerar. För att genomföra studien sÄ valde vi att utföra intervjuer med en lÀrare, en specialpedagog och omrÄdeschefen som alla Àr kopplade till den hÀr resursskolan. Empirin frÄn intervjuerna har vi sammanstÀllt i en resultatdel utifrÄn tre teman; skolans mÄl, miljöer för lÀrande och samverkan/relationer.

Studiens syfte Àr att synliggöra lÀrares strategier för att identifiera och kartlÀgga elevers matematiksvÄrigheter. De fem intervjuer som gjordes med lÀrare som arbetar pÄ lÄg- och mellanstadiet visade att elevobservationer samt noggranna analyser kring elevernas utveckling Àr mycket vÀsentliga. Alla intervjupersonerna hade matematik i sina utbildningar. Resultatet visade att ett arbete med översiktliga uppgifter underlÀttar för lÀraren att kunna se vari elevens svÄrigheter ligger. PÄ sÄ sÀtt gÄr det förhoppningsvis att upptÀcka svÄrigheterna i tid. Att vara flera lÀrare vid beslutstaganden betonades ocksÄ som viktigt eftersom det kan vara svÄrt att hinna se allt sjÀlv. Vikten av laborativt material skildrades i litteraturen men var inte nÄgot som framkom i intervjupersonernas svar. Resultatet visade Àven att matematiksvÄrigheter kan bero pÄ bristande taluppfattning eller lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ syn pÄ elevinflytandets eventuella betydelse för arbetsro och ordning i klassrummet utifrÄn tio elevers subjektiva upplevelser kring elevinflytande och ordning. Vi utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande med teorier av bland andra John Dewey, Olga Dysthe, Gunvor Selberg och Christer Stensmo. För att fÄ en inblick i elevernas subjektiva upplevelser och erfarenheter har en kvalitativ metod anvÀnts i form av halvstrukturerade intervjuer för att samla in empiri till studien. Vi har tolkat elevernas utsagor som att det bÄde finns ordningsproblem i deras klassrum samt brist pÄ elevinflytande i undervisningens innehÄll. Vi har ocksÄ uppmÀrksammat och pÄpekat att följden av det kan vara att eleverna tar mindre ansvar, tappar tilltron pÄ sin egen förmÄga och inte blir motiverade att delta i undervisningen.

Syftet med studien Àr att ge ökad förstÄelse för hur pedagoger arbetar med elevernas koncentration i klassrummet. Vilka metoder anvÀnder de sig av, planerar de sin dagliga verksamhet med hÀnsyn till koncentrationsnivÄn hos eleverna, vilka svÄrigheter och utmaningar upplever de med koncentrationsarbetet. I bakgrunden presenteras det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande, med anknytning till elevers koncentration i undervisningen. DÀr presenteras ocksÄ hjÀrnans funktion vid koncentrationsarbete och vad forskningen upptÀckt om sambandet mellan koncentration och fysisk rörelse. Ett avsnitt tar upp hur skolan har sett pÄ koncentration genom tiderna och hur lÀrarens arbete med elevkoncentration har vuxit fram i skolan.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 5 uppfattar och beskriver verklighetsanknytning samt omsÀtter det i handling i sin NO- undervisning.  Med utgÄngspunkt i vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar undersöktes detta genom att intervjua fyra lÀrare och vidare observera deras NO-lektioner. Resultatet visade att lÀrarna hade intensioner att verklighetsanknyta sin NO- undervisning för att öka förstÄelsen. DÀremot ansÄg de att flertalet faktorer pÄverkar möjligheten, vilket Àven synliggörs vid observationerna. LÀrarna uppfattade sig verklighetsanknyta i nÄgon grad samt pÄ olika sÀtt. DÀremot synliggjordes det vid observationerna att lÀrarna mÄnga gÄnger vid anvÀndandet av verklighetsanknytningar inte nÄr Ànda fram eller sin fulla potential.

I föreliggande studie redogörs för samtalet som sprÄkutvecklande aktivitet och ett försök att bedöma dess konsekvenser för val av innehÄll och arbetsmetoder i undervisningen. Ytterligare görs en undersökning av vilka sprÄkutvecklande metoder som anvÀnds pÄ en grundskola med flersprÄkiga klasser genom klassrumsobservationer för att studera interaktionen lÀrare-elev samt genom djupintervjuer med lÀrare, specialpedagoger och bitrÀdande rektor.Denna studie anvÀnder bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder för att belysa undervisning, interaktion och lÀrande i flersprÄkiga klasser. Resultatet av min studie visar att lÀrarna till stor del fortfarande dominerar talutrymmet i klassrumsinteraktion trots att den delade uppfattningen bland lÀrarinformanterna var att betona interaktionens betydelse för inlÀrningen av kommunikativa funktionella fÀrdigheter. Resultatet belyser alltsÄ en viss diskrepans mellan lÀrarnas egen uppfattning och den praktiska tillÀmpningen..

Syftet med undersökningen var att i ett högstadium pÄ en grundskola undersöka elevernas attityder till vad de personligen anser Àr viktiga historiska omrÄden för dem, och utifrÄn detta resonera kring lÀmpliga didaktiska övervÀganden inom ett mÄngkulturellt klassrum. I undersökningen anvÀndes en kvantitativ metod för att undersöka enkÀtsvaren frÄn 124 informanter angÄende attityder till 55 olika delÀmnen inom historia. Resultatet visar att det finns skillnader mellan de elever som hade en svensk kulturell tillhörighet i förhÄllande till de som har en annan kulturell tillhörighet. DÀremot fanns det endast nÄgra fÄ skillnader betrÀffande hur relevanta eleverna ansÄg olika delomrÄden var i relation till vilken könstillhörighet de hade. Resultatet visar ocksÄ att det skiljer sig mellan det perspektiv som eleverna efterfrÄgar och det som lÀroböckerna förmedlar dÄ eleverna frÀmst föredrog ett globalt perspektiv medan lÀroböckerna förmedlar ett eurocentriskt och vÀsterlÀndskt perspektiv..

Det som vi vill belysa med denna undersökning Àr hur viktigt det Àr att anvÀnda uterummet för elevers utvecklande i sin helhet. Det Àr viktigt att tÀnka pÄ skolgÄrden som ett extra klassrum. Vi vill belysa det faktum att uteverksamhet i skolan Àr gynnsamt för barnen. NÄgot som vi vill ta upp kring utomhuspedagogiken Àr problematiken kring att arbeta ute och Àven ge en bÀttre bild av vad utomhuspedagogik betyder. Undersökningen har utförts i tvÄ skolor i Mellansverige.

Syftet med studien var att undersöka uppfattningar om sambandet mellan lÀs- och skrivsvÄrigheter och matematiksvÄrigheter bland verksamma lÀrare och sedan relatera detta till aktuell forskning. Jag har studerat litteratur och genomfört tre intervjuer för att undersöka detta fenomen. Intervjuerna har genomförts med specialpedagoger/speciallÀrare som alla har arbetat som klasslÀrare och efter det minst fem Är som specialpedagog/speciallÀrare. Resultatet av intervjuerna Àr efter sammanstÀllning jÀmförda mot tidigare forkning inom omrÄdet. Jag har kommit fram till att lÀrares uppfattningar och forskning inom omrÄdet till viss del överensstÀmmer.

Som specialpedagog Àr det viktigt att se det goda, det friska och vad det Àr som skapar framgÄng, med andra ord, att ha ett salutogent perspektiv. Detta har jag försökt att anamma i denna studie. Syftet med följande arbete Àr att hitta framgÄngfaktorer för elever med en dyslexidiagnos. De elever som jag har intervjuat gick pÄ ett individuellt program pÄ gymnasiet och jag har undersökt vilka orsaker eleverna anser har varit de frÀmsta framgÄngsfaktorerna för att de skulle uppnÄ sina mÄl ? att bli behöriga till ett nationellt program. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats dÄ jag har intervjuat tre elever och deras förÀldrar samt tvÄ pedagoger.

I denna uppsats tas problematiken i lÀrares upplevelse av lÀrande och de olika tillvÀgagÄngssÀtt de anvÀnder sig av i det mÄngkulturella klassrummet. Undersökningen Àr gjord pÄ en skola i Malmö dÀrmed handlar vÄr uppsats endast om den skolan. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Hur upplever pedagoger elevers lÀrande pÄ skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning pÄ skola A? Syftet med uppsatsen Àr att studera hur lÀrare upplever lÀrandesituationen i samband med elevers lÀrande. Undersökningen Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer.

Vi har skrivit detta arbete framförallt för blivande men Àven för yrkesverksamma lÀrare. Syftet med vÄrt examensarbete var att försöka ta reda pÄ hur en elev med DAMP/ADHD kan uppleva sin skolsituation samt hur arbetet i ett klassrum pÄverkas för en lÀrare som har en elev med DAMP/ADHD. Vi har genom intervjuer med pedagoger och en elev fÄtt fram hur vardagen i skolan kan se ut frÄn bÄde elev ?och lÀrarperspektivet. Vi har Àven besökt Karolinaskolan dÀr vi fick insikt i hur det kan se ut pÄ ett internat för elever med DAMP/ADHD.

Under vÄr egen yrkesverksamma tid som förskollÀrare har vi inte upplevt observation som vanligt förekommande. Vi blev nyfikna pÄ om vÄr upplevelse stÀmmer överens med verkligheten och ville ta reda pÄ hur pedagoger i förskolan arbetar med observation. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ hur en specialpedagogs kompetens, enligt pedagogerna, skulle kunna anvÀndas nÀr det gÀller observation. Med hjÀlp av intervju fick vi tio pedagogers syn pÄ vad observation innebÀr för dem samt hur de anvÀnder de olika observationsmetoderna. Vi fick ocksÄ en bild av vilka förvÀntningar de hade pÄ hur specialpedagogen kan anvÀndas inom omrÄdet. Studien visar att tidigare forskning pÄ barnobservationer i praktiken i Sverige Àr obefintlig och att mer aktuell litteratur inom omrÄdet saknas. Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att kunskapen om observation skiljer sig frÄn person till person. Studien visar ocksÄ att observationer inte sker kontinuerligt och tidsbrist Àr en viktig faktor.