Syftet med studien var att ta reda pÄ hur gymnasieungdomar upplever utomhuspedagogiska moment i undervisningen. Det Àr en kvalitativ undersökning gjord vid Bernadottegymnasiet i Stockholm. Studien baseras pÄ deltagande observationer under drygt tvÄ fÀltdygn och pÄ semi-strukturerade intervjufrÄgor med tolv elever, i tre fokusgrupper. Resultatet visar att elever upplever utomhuspedagogiska undervisningsmoment positivt.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger i grundskolan arbetar för att skapa olika lÀrandemiljöer med fokus pÄ sprÄkutveckling. Vi Àr Àven intresserade av att fÄ veta vilka faktorer som pÄverkar pedagogerna i deras undervisning. I vÄr undersökning har vi intervjuat och observerat sex pedagoger pÄ tvÄ olika skolor, Sydskolan och Nordskolan angÄende deras undervisning. Skolorna Àr olika varandra pÄ sÄ sÀtt att den ena har en majoritet av elever som har svenska som modersmÄl och den andra har en majoritet av elever som har svenska som andrasprÄk. De slutsatser vi kommit fram till Àr att samtliga pedagoger som deltagit i undersökningen arbetar enligt sin övertygelse om vad som Àr den bÀsta lÀrandemiljön för sina elever. Vi har sett spÄr av flerstÀmmiga klassrum, tematiskt arbete, det vidgade textbegreppet, erfarenhetspedagogisk samt atomistisk och holistisk kunskapssyn..

Syftet med arbetet var att undersöka hur kommunikationen mellan lÀrare och elev ser ut, i Ärskurs ett pÄ gymnasiet, utifrÄn en sociokulturell teori om lÀrande. Metoden som anvÀndes var en etnografisk fÀltstudie i tvÄ klassrum med tvÄ olika lÀrare under fem veckors tid i Àmnet svenska. Studien utgjordes av observationer under drygt tjugo timmars tid som kompletterats med kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare och sexton elever. Resultatet av undersökningen visade att det generellt fanns stora skillnader mellan de bÄda lÀrarna men Àven en del likheter. Exempelvis föredrog bÀgge att anvÀnda överföringsmodellen i undervisningen.

I studien undersökte vi hur tvÄ förskolor och tvÄ skolor organiserat den fysiska lÀrandemiljön. VÄrt syfte var att beskriva och analysera den fysiska lÀrandemiljön pÄ tvÄ förskoleavdelningar och i tvÄ klassrum med avseende pÄ möjligheter och hinder för relationer och aktiviteter. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ datainsamlingsmetod med observationer dÀr vi haft analysbegrepp, hÀmtade frÄn ett postmodernt perspektiv som centrala utgÄngspunkter. Vi genomförde observationer i dessa fyra pedagogiska miljöer och analyserade dessa utifrÄn vÄra analysbegrepp och forskningsfrÄgor. I resultatet har det framkommit att det finns stora skillnader pÄ utformningen av dessa fyra miljöer i form av möblering, placering och tillgÀnglighet av material.

I vÄrt arbete vill vi försöka ta reda pÄ medvetenheten hos lÀrarna gÀllande elevernas kulturella bakgrund. Vad betyder lÀrarnas medvetenhet eller icke-medvetenhet för elevens identitetsbildande? VÄrt syfte med arbetet Àr att undersöka hur ett antal lÀrare frÄn Malmö och en kranskommun jobbar för att stÀrka elevernas kulturella identitet. NÀr vi började resonera kring vÄrt arbete, kom vi fram till att vi bÄda hade funderingar kring huruvida vÄra elevers kulturella bakgrund blir synliggjorda i historieundervisningen. DÄ vÀcktes intresset kring identitet och kultur och hur det hÀnger ihop.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka möjligheter för att genomföra matematikundervisning som tar till vara barns olika förutsÀttningar. Dessa har identifierats genom att vi kartlagt ett antal hinder, vilka vi fÄtt fram dels genom tidigare forskning inom omrÄdet och dels genom ett antal kvalitativa intervjuer med förskollÀrare, grundskollÀrare och specialpedagog. NÄgra centrala hinder vi fÄtt fram rör lÀrarnas höga arbetsbelastning, i vissa fall bristfÀllig Àmneskompetens och ett antal yttre faktorer. Implementering av adekvata arbetssÀtt i förhÄllande till styrdokumentens mÄl och intentioner försvÄras av ett antal hinder i skolans operativa verksamhet. Genom identifiering av dessa hinder kan nya möjligheter skapas för en gynnsam utveckling av matematikundervisningen..

This is a study about how different digital instruments can be used in education for pupils with autism and intellectual disability. The questions formulated to research this chosen area was: ?What does teachers think about digital instruments and interactive teaching materials when it comes to benefits and disadvantages in the classroom?, ?In what ways is digital instruments used as teaching materials in the specific school context? and ?From a perspective of teaching and learning, what kind of problems and opportunities can be gained from using digital instruments and teaching materials?. To gather this information interviews was done with three specialist pedagogues working with the chosen group of pupils at three different schools. The material shows that the specialist pedagogues have positive attitudes towards working with digital instruments in this specific group of students..

BAKGRUND: Vi har i vÄr bakgrund tagit upp aktuell forskning kring attbedriva undervisning i utomhusmiljö. Vi har valt att se pÄ dettaur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv nÀr det gÀller eleverslÀrande.SYFTE: VÄrt syfte med studien Àr att försöka belysa hur ett antal lÀrarebeskriver sina tankar kring och sitt arbete med utomhusmiljönsom en plats för att utmana elevers lÀrande.METOD: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi gjortvÄr datainsamling genom skriftliga intervjuer, s.k. self report,med elva verksamma lÀrare pÄ tvÄ olika skolor.RESULTAT: Vi kan se ett flertal gemensamma drag i vÄra respondenterstexter gÀllande utomhusundervisning. Samtliga lÀrare i vÄrstudie Àr positivt instÀllda till utomhusundervisning. Vi fannocksÄ tecken pÄ variationer nÀr det gÀller hur och varför lÀrarnaanvÀnder utomhusmiljön i sin undervisning.

I uppsatsen analyseras representationen av romsk etnicitet i de amerikanska filmerna Dracula (1931, Browning), Thinner (1996, Holland), Drag Me To Hell (2009, Raimi), Draculas Son (1943, Siodmak) och Varulven (1941, Waggner) samt afroamerikansk etnicitet i Night of the Living Dead (1968, Romero), De Fördömdas Drottning (2002, Rymer), Draculas Son och Svart Mystik (1943, Tourneur). Syftet med uppsatsen Àr att blottlÀgga representationen av icke-amerikanska etniciteter genom analys av handling och bildsprÄk, samt jÀmföra framstÀllningen med respresentationen av de amerikanska karaktÀrerna i valda filmer. MÄlet var att undersöka och kritiskt granska stereotypa bilder. Metoden vilar pÄ en personlig, hermeneutisk tolkning av forskningsobjekten dÀr den egna upplevelsen av filmerna stÄr i centrum. Jag har Àven anvÀnt mig av intersektionalitet för att tÀcka alla identitetsskapande aspekter sÄ som genus, etnicitet, religion, sexualitet med mera.

VÀrlden i klassrummet Àr ett relativt nystartat projekt som pÄgÄr just nu i min kommun som jag blev vÀldigt nyfiken pÄ att fÄ veta mer om. De pedagoger som deltar i projektet fÄr installerat en takprojektor i sina klassrum för att kunna arbeta med strömmande media, internet och datorbaserat lÀrande i helklass. Jag har byggt upp studien kring tre huvudfrÄgor: Hur ser de fyra lÀrarna i undersökningen pÄ de nya möjligheterna till datorbaserad undervisning som nu finns, genom att de fÄtt en takprojektor? Hur anvÀnder de projektorn i undervisningen? Hur ser de berörda eleverna pÄ undervisning med takprojektorn? De undersökningsmetoder jag anvÀnt Àr kvalitativa intervjuer och observationer. Resultaten av genomförda undersökningar visar att undervisningen med takprojektorn inte skiljer sig nÀmnvÀrt frÄn den ordinarie undervisningen och att det Àr lÀrarens förmÄga att skapa lÀrandesituationer som leder till reflektion och Àr avgörande för en lyckad undervisning med eller utan IKT..

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ kunskap om pÄ vilket sÀtt dialogen förekommer i ett specifikt klassrum med fokus pÄ lÀrarens praktiska arbetssÀtt i att skapa möjligheter för dialoger i klassrummet. Studien har samtidigt ett syfte att försöka förstÄ lÀrarens undervisning genom att höra lÀrarens tankegÄngar kring dialogens förekomst och betydelse i undervisningen. Studiens fokus riktar sig mot lÀrarens undervisning ur ett dialogiskt perspektiv och tar sin utgÄngspunkt i att undersöka de frÄgor som lÀraren stÀller till eleverna och vad som vidare görs med elevernas svar, samtidigt som undersökningen dessutom vill fÄ syn pÄ om och hur lÀraren uppmuntrar eleverna till att initiera en dialogisk interaktion. De begrepp som i studien dÀrför Àr centrala Àr frÄgor, uppföljning, dialog och dialogisk undervisning. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa forskningsmetoder dÀr observation av undervisningens dialogiska aspekter utgjorde det huvudsakliga underlaget i materialet. En intervju med den medverkande lÀraren utfördes dessutom för att försöka fÄ en bredare bild av det insamlade materialet och för att fÄ ta del av lÀrarens synsÀtt angÄende dialogiska aspekter. Studiens resultat uppvisar en undervisning som inte Àr dialogisk i den bemÀrkelsen som studiens teoretiska stÄndpunkter pÄstÄr.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa hur delaktiga berörda elever Àr vid utformning av sÀrskilt stöd och extra anpassningar i matematik samt hur de vÀrderar att fÄ vara delaktiga. Syftet Àr Àven att belysa skillnaden mellan pojkar och flickor i detta avseende samt Àven mel-lan olika Äldersgrupper. Studien syftar till att belysa dessa förhÄllanden inom en specifik skola. FrÄgestÀllningar studien bygger pÄ Àr:? Hur organiserar skolan framtagning av underlag för samt genomförande av stödinsatser i matematik?? Hur beaktas och vÀrderas i dessa sammanhang elevernas inflytande?? Hur upplever elevernas sina möjligheter till delaktighet i framtagningen och genomföran-det av stödinsatser?? Hur vÀrderar eleverna att fÄ vara delaktiga?? Skiljer sig dessa uppfattningar mellan flickor och pojkar samt mellan olika Äldersgrupper?Teori: Studien bygger pÄ ett sociokulturellt och socialt perspektiv dÀr samspelet studeras mel-lan skola, elev och vÄrdnadshavare samt elevernas socialiseringsprocess kring ansvarstagande.

Studiens syfte och innehÄll handlar om vilka elever som pedagoger i skolan definierar som avvikande elever och vilka metoder som specialpedagogen anvÀnder för att utreda elevens behov samt hur dessa val av metoder pÄverkar eleven. Intervjupersonerna var specialpedagoger I de specialpedagogiska svaren kan man klart se att pedagogernas uppfattning av begreppet avvikande grundade sig pÄ pedagogernas egen tolkning av normalitet. FastÀn de flesta specialpedagogerna ansÄg att avvikelserna hos eleverna berodde pÄ skolans miljö och organisation sÄ blir eleven bÀrare av problemen och pedagogerna definierade vilka elever som var avvikande Samtliga sex specialpedagoger anvÀnde klassrumsobservationer som metod och var överens om att eleverna skulle vara inkluderade i den vanliga klassen. Utav de sex kommuner som ingick i denna studie sÄ Àr det endast en kommun som levde upp till denna inkluderingstanke. .

Syftet med arbetet var att bredda, förnya och berika kunskapen om de elever som var tysta i klassrummet. För den empiriska delen av arbetet definierades ?tyst elev? med en elev som inte sade nÄgot, eller ytterst lite, pÄ lektioner dÀr hela klassen var samlad. Som metod anvÀndes en kvalitativ intervjustudie kombinerat med observationer. Fyra tysta gymnasieelever intervjuades om varför de var tysta och hur de upplevde sin situation.

Syftet med vÄrt examensarbete var att studera hur skolmedling gÄr till praktiskt, vad eleverna lÀr sig genom att anvÀnda denna metod för att lösa konflikter och Àven för att se vilka effekter detta har i arbetet mot mobbning. Det finns flera olika konfliktlösningsmetoder och medling Àr en metod som anvÀnds i skolan. Detta Àr en metod dÀr bÄde lÀrare och elever Àr involverade i konflikthanteringen. Vi har vÀnt oss till en skola i Boden som arbetar med skolmedling. Genom kvalitativa intervjuer med en klasslÀrare och en specialpedagog, fyra elever har vi studerat skolmedling som en konflikthanteringsmodell.