VÄrt syfte med detta arbete Àr att genom intervjuer med personal i förskolan undersöka hur pedagoger talar om sitt arbetar med barn i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande; Hur talar/definierar pedagoger om barn i behov av sÀrskilt stöd? Vilken hjÀlp beskriver pedagogerna att barn i behov av sÀrskilt stöd kan fÄ i förskolan? Vilka resurser beskriver pedagogerna att de kan fÄ för att hjÀlpa barn med sÀrskilda behov?Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att alla barn pÄ nÄgot vis Àr i behov av sÀrskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrÄn varje enskilt barns behov. Det Àr pedagogerna som ska anpassa sig efter barnen, inte tvÀrtom detta menar vÄr specialpedagog om vi intervjuade..

Syftet med vÄr studie var att genom en kvalitativ forskningsmetod ta reda pÄ hur lÀrareanvÀnder sig av det svenska sprÄket i sin undervisning, sÄ att de flersprÄkiga eleverna ska fÄen bra förstÄelse av de ord och begrepp som anvÀnds i Àmnena svenska och historia. VianvÀnde oss av semistrukturerade och personliga intervjuer som sedan analyseradestematiskt. Resultatet visade att de lÀrare som intervjuades var medvetna om hur de anvÀndesig av det svenska sprÄket i sin undervisning. LÀrarna menade Àven att det var viktigt att deflersprÄkiga eleverna fick höra och anvÀnda sig av det sprÄkbegrepp som anvÀnds i Àmnena,för att de skulle kunna fÄ en förstÄelse för vad de Àmnesspecifika orden/begreppen betyder.Slutsatserna Àr att lÀrarna Àr medvetna om att de flersprÄkiga eleverna ligger pÄ olika nivÄer isin sprÄkutveckling och att man som lÀrare behöver ge de flersprÄkiga eleverna mer hjÀlp, sÄatt de fÄr en bra Àmneskunskap i Àmnena svenska och historia.

Syftet med studien var att undersöka om och i sÄ fall hur lÀrare utformar och individanpassar sin undervisning efter elevers olika behov och förutsÀttningar. Dessutom studerades vilka kunskaper som existerar kring Àmnet, samt vad som finns skrivet i LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94, Utbildningsdepartementet, 2006) angÄende detta. UtifrÄn semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lÀrare samt observationer i klassrum kunde slutsatsen dras att samtliga medverkande ansÄg att individanpassad undervisning Àr nödvÀndigt för att kunna ta hÀnsyn till alla elevers olikheter och behov. Observationerna visade att samtliga lÀrare i olika hög grad lever upp till en individanpassad undervisning med varierande inslag. Dock genomför eleverna, trots variation i undervisningen, samma uppgifter men vid olika tillfÀllen..

I denna studies problemomrÄde behandlas den didaktiska designen utifrÄn ett barn med hörselnedsÀttning i förskolans verksamhet. Det innebÀr att barnets lÀrprocess sker i meningskapande aktiviteter som i sin tur ger delaktighet genom anvÀndning av olika resurser genom ett mutlimodalt perspektiv. Syftet med denna studie var att fÄ en förstÄelse för vilka olika resurser och kombinationer av resurser förskollÀrarna anvÀnder för att ge barn med hörselnedsÀttning meningsskapande och delaktighet i sina lÀrprocesser i förskolan. De resurser som studien studerar nÀrmare Àr tecken som stöd (Tss), olika material och ekonomi. Genom intervjuer med respondenterna, förskollÀrare, barnskötare, specialpedagog och förskolechef har vi kommit fram till ett resultat.

Bakgrund: Vi har genom tidigare arbeten och den verksamhetsförlagda praktiken under utbildningen besökt mÄnga olika klassrum och förskolor dÀr miljön har sett mycket olika ut. Det har ocksÄ varierat hur klassrummen ser ut, verksamheten fungerar och hur lÀrare och barn trivts pÄ sin arbetsplats. Detta har gjort oss intresserade av hur vi pÄverkas av vÄr arbetsmiljö. Eftersom bÄde elever och lÀrare vistas mÄnga timmar varje arbetsdag i klassrummet Àr det viktigt att utformningen av klassrummet bidrar till en god inlÀrningsmiljö. Syfte: Det övergripande syftet Àr att fÄ en djupare kunskap om den fysiska arbetsmiljön i fyra olika skolor i VÀstra Götalands lÀn.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka om förskolans/skolans kvalitetsredovisningar kan anvÀndas av specialpedagogen som ett redskap för att synliggöra behovet av den specialpedagogiska kompetensen i verksamheterna, utifrÄn examensordningen. I vÄrt arbete har vi anvÀnt oss av dokumentanalys som metod. Vi har lÀst kvalitetsredovisningar frÄn tvÄ olika kommuner frÄn förskola och och skola F-6. Dessa har bearbetats enskilt av var och en utifrÄn kriterier som vi innan bestÀmt. Vi har dels analyserat innehÄllet och dels gjort en jÀmförelse mellan kvalitetsredovisningarna frÄn förskolor och skolor i kommunerna.

Syftet med denna jÀmförande studie var att ta reda pÄ om det fanns nÄgra skillnader i arbetssÀtt och miljö kring hur en friskola respektive en kommunal skola arbetar kring barn med koncentrationssvÄrigheter. Arbetet Àr baserat pÄ semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med fem lÀrare pÄ vardera skolan. Resultatet visade att det specialpedagogiska stödet skiljer sig sÄ till vida att pÄ friskolan konsulteras en specialpedagog vid behov medan det pÄ den kommunala skolan finns en speciallÀrare stationerad pÄ skolan. Miljöns skillnader ligger i den fysiska utformningen pÄ skolorna och Àven i den sociala miljön. En slutsats var att alla lÀrare anser sig anpassa sitt arbetssÀtt utefter varje elevs behov och att de inte lÀgger för stor vikt vid att en elev ska ha diagnos för att fÄ rÀtt hjÀlp..

LÀrare anvÀnder sig av olika metoder för att hjÀlpa studenter att utveckla de verktyg de behöver för att lÀra sig engelska, eller nÄgot annat Àmne. En metod hÀr Àr muntlig feedback, som anvÀnds för att uppmuntra elever eller korrigera dem nÀr de utför sprÄkliga fel. VÄrt mÄl med detta examensarbete Àr dÀrför att undersöka vilka typer av muntlig feedback som kan hittas i ett klassrum dÀr man lÀr sig engelska som frÀmmande sprÄk och vilka attityder som bÄde lÀrare och studenter kan ha gentemot muntlig feedback. Tre typer av undersökningsmetoder har anvÀnts: observationer, intervjuer och enkÀter. Resultatet visar pÄ att studenter förhÄller sig positivt till muntlig feedback i klassrummet, sÀrskilt explicit corrective feedback.

Arbetets syfte Àr att fÄ en bred kunskapsbas för att förstÄ vad koncentrationssvÄrigheter Àr och hur de kan se ut i klassrummet. Syftet med studien Àr Àven att söka förslag till handling för att stÀvja koncentrationssvÄrigheter. Det Àr en litteraturstudie av medicinsk och pedagogisk forskning kring koncentrations-svÄrigheter. Med hjÀlp av en fallstudie genom intervjuande samtal med en elev och skolans specialpedagog beskrivs verkligheten pÄ just den hÀr yrkesorienterade gymnasieskolan. Resultatens första del beskriver koncentrationssvÄrigheter till hjÀlp för förstÄelse av begreppet.

Bakgrund: Begreppet hemlöshet innefattar flera situationer. Det Àr svÄrt att veta hur mÄnga hemlösa personer som befinner sig i Sverige dÄ hemlöshet Àven innefattar de som lever utan uppehÄllstillstÄnd, papperslösa och asylsökande. Hemlösa personer löper en högre risk av att drabbas av bÄde fysisk och psykisk ohÀlsa och dÄliga erfarenheter av vÄrden kombinerat med en begrÀnsad ekonomi och oklarheter vart i vÄrden de ska vÀnda sig kan göra att hemlösa inte uppsöker vÄrden. Sedan 2013 har bÄde asylsökande och papperslösa rÀtt till vÄrd som inte kan anstÄ och enligt hÀlso-sjukvÄrds lagen ska vÄrden ges med respekt pÄ lika villkor. Trots detta sker det att papperlösa och asylsökande nekas vÄrd.Syfte: Att beskriva sjukvÄrdspersonals upplevelse av att vÄrda patienter som lever i hemlöshet.Metod: Litteraturöversikt med nio vetenskapliga artiklar som valdes ut frÄn databasen Cinahl Complete, Swepub, Pubmed, PsycINFO och Academic Search Complete.

Swedish as a second language and special education are two topics that have a lot in common. I have chosen to in my study look at something that is covered by the two subjects: Swedish as a second language education that is taking place in a group segregated from the class. I have interviewed students in preschool, grade one and grade two to learn details of their experience of the segregation. Finding out that it is mostly bad planning and trouble getting the schedule together that?s affecting the pupils in a negative way.

Syfte med min studie var att undersöka elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter i ett yrkesprogram och hur lÀrarna anpassar sin undervisning till dessa elevers studiesituation. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor sÄ gjordes en kvalitativ studie pÄ en skola i norrland. Intervjupersonerna Àr fyra stycken elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och fyra stycken lÀrare. Relevant litteratur, forskningsrapporter och artiklar om lÀs- och skrivsvÄrigheter tas ocksÄ upp. Resultatet tyder pÄ att bÄde lÀrare och elever inte fÄr resurser som de behöver, avsaknaden av en specialpedagog som kan hjÀlpa elever och lÀrare i klassrummet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om pedagogerna pÄ nÄgra förskolor anser att Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) Àr en pedagogisk metod som stimulerar sprÄkutvecklingen hos barn som inte Àr i behov av sÀrskilt stöd. Förskolorna besöktes för att göra observationer i verksamheten och intervjuer med berörda pedagoger. Dessutom intervjuades en specialpedagog och en logoped eftersom dessa hade en handledande roll för pedagogerna. Undersökningsmetoden var icke-deltagande observation med kÀnd observatör och strukturerade kvalitativa intervjuer. Undersökningen visar att de intervjuade pedagogerna uppfattar TAKK som en metod för att stimulera sprÄkutvecklingen Àven hos barn som inte bedömts vara i behov av sÀrskilt stöd.

The purpose of this essay is to illuminate two teachers? communication strategies when dealing with pupils with another first language than Swedish. One of the teachers teaches Swedish as a second language and the other teacher educates one class in most of the subjects such as mathematic, Swedish and social studies. I make an ethnographic study where I make non-participating observations and shorter interviews with the teachers. The observations lie in focus of my study and were made at eight occasions, four lessons with each teacher.My result shows that they have a lot of communication strategies in common, but not all.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda pÄ hur de verksamma pedagogerna definierar begreppet lÀs- och skrivsvÄrigheter samt vilket stöd de kan ge de elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Metoden som vi har anvÀnt oss av i vÄr undersökning för att samla in information frÄn vÄra respondenter Àr via en enkÀtundersökning med bÄde öppna och slutna frÄgor. Resultatet visar att kunskaper om vad begreppet lÀs- och skrivsvÄrigheter innebÀr finns hos de verksamma pedagogerna, men de anser sig inte ha tillrÀckligt med kunskap, vare sig teoretisk eller praktisk, för att ge stöd Ät dessa elever. I genomsnitt finns det 2-3 elever i varje klass som har lÀs- och skrivsvÄrigheter och mÄnga av dem fÄr specialhjÀlp, men behovet av hjÀlp finns hos fler elever. VÄr slutsats utifrÄn vÄr undersökning Àr att behoven av extra stöd bland eleverna Àr större Àn vad vi i början trodde.