Detta examensarbete belyser betydelsen som klassrummets utformning har för lÀrarens arbetssÀtt. Med utformning menas rummets innehÄll; placering av kateder, bÀnkar/bord, förvaring av arbetsmaterial, samlingsplats/fria ytor etc. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med fem lÀrare. LÀrarna diskuterar vilka för- och nackdelar som tillgÄng till bÀnk/bord, samlingsplats, material och utrymmen har i kontexten klassrum och undervisning. Resultatet visar att den fysiska utformningen av klassrummet, beroende pÄ lÀrarens instÀllning, kan utgöra bÄde möjlighet och hinder i undervisningen..

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester frÄn nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andrasprÄksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer frÄn innebörden av kommunikativ sprÄkförmÄga och stÀllningstagandet till s.k. icke mÄlsprÄksenliga former och kriterier för systematisk anvÀndning. I metoden tillÀmpas bÄde kategorier och kriterier frÄn Rahkonen och HÄkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkÀnda texter och godkÀnda texter pÄ gruppnivÄ men ocksÄ en stor individuell variation pÄ individnivÄ..

Denna undersökning syftar till att skapa större förstĂ„else för hur speciallĂ€raren och specialpedagogen önskar samverka med svensklĂ€raren i arbetet med att optimera lĂ€sutvecklingen hos elever i lĂ€ssvĂ„righeter. Ämnet avgrĂ€nsades till elever pĂ„ högstadienivĂ„, och vald metod för uppsatsen var den kvalitativa forskningsintervjun. TvĂ„ informanter, en speciallĂ€rare och en specialpedagog, ingick i undersökningen. Undersökningen utgick frĂ„n det sociokulturella och det relationella perspektivet. Resultatet visade att speciallĂ€rarens och specialpedagogens uppfattningar om hur man bör samverka med svensklĂ€raren hĂ€rstammar frĂ„n tvĂ„ skilda pedagogiska perspektiv..

Syftet med denna jÀmförande studie Àr att ta reda pÄ vilka slags svÄrigheter elever i grundskolans tidigare Är kan ha och hur undervisningen för dessa ser ut. Jag har utgÄtt frÄn tvÄ skolor i StockholmsomrÄdet: en ?invandrartÀt förort? samt en stadsdel i Stockholms innerstad för att Àven ta reda pÄ hur elevers möjligheter att klara skolans mÄl pÄverkas av deras uppvÀxtmiljö, förÀldrars bakgrund och social tillhörighet. Den likvÀrdiga skolan som beskrivs i skollagen ? vad innebÀr den i praktiken?För att svara pÄ detta har jag genomfört intervjuer med tre lÀrare och en specialpedagog samt utgÄtt frÄn tidigare forskning inom omrÄdet och Bourdieus kapitalbegrepp.

Syftet med vÄr studie var att diskutera innebörder av de olika utgÄngspunkter som tidig lÀs- och skrivlÀrande ger för barnens fortsatta lÀs- och skrivutveckling. För att fÄ en förstÄelse för detta, intervjuade vi ett antal förskollÀrare och en specialpedagog som alla var verksamma i förskolan. Fokus lÄg vid deras beskrivning av hur de arbetar samt hur de motiverar sitt arbete med barns tidiga lÀs- och skrivlÀrande.Resultatet visade att de arbetade med sprÄkljudslekar, rim, ramsor och höglÀsning. Resultatet visade ocksÄ hur viktigt det vardagliga samtalet Àr för barnens tidiga lÀs- och skrivlÀrande.Motivationen grundade sig pÄ den utveckling de kunde se hos barnen och att barnen tyckte att aktiviteterna var roliga. Deras arbete gav barnen en förförstÄelse och ett intresse för det skrivna sprÄket..

ABSTRACT Klang, Malin (2015). Pedagogisk miljö i förskolan ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Learning environment in preschool from a special educational perspective). Specialpedagogprogrammet, LÀrande och samhÀlle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola. Bakgrund Förskolan har som uppdrag att erbjuda barnen en trygg miljö som utmanar till lek och aktivitet. Verksamheten ska anpassas till alla barn och de barn som behöver mer stöd och stimulans ska fÄ detta. Min erfarenhet av förskolan Àr att pedagogerna i allmÀnhet Àr duktiga pÄ att fÄnga upp barn som skapar oro.

SammandragFörfattare: Peggy PalmÅr: Ht 2007Titel: LĂ€ra vĂ„ga tala. Om tal i klassrumsoffentlighetenEngelsk titel: Speak up! About communication in the classroomOrt, Universitet: VĂ€xjö, VĂ€xjö UniversitetSidor: 40InnehĂ„ll:Undersökningens syfte var att ta reda pĂ„ hur det offentliga talutrymmet fördelar sig i klassrummet för de tidigare Ă„ren, för lĂ€raren, men Ă€ven för hur det fördelar sig mellan flickor och pojkar. Undersökningen syftar Ă€ven till att belysa pĂ„ vilket sĂ€tt som eleverna fĂ„tt/tagit ordet pĂ„ den offentliga nivĂ„n i klassrummet och vid hur mĂ„nga tillfĂ€llen som lĂ€raren har vidareutvecklat svaret med sina elever vid dessa tillfĂ€llen. Samt Ă€ven hur lĂ€rare och elever uppfattar att det offentliga talutrymmet fördelar sig i klassrummet för de tidigare Ă„ren.Metoden bestĂ„r av observationer och ljudinspelningar i klassrummen i Ă„k 1, 3 och 5. Jag har Ă€ven utfört intervjuer av de tre berörda lĂ€rarna och av tre flickor och tre pojkar frĂ„n varje klass.Resultatet visar att lĂ€raren talar i cirka 54-78 % av den offentliga taltiden, deras uppfattning lĂ„g pĂ„ cirka 50-60 %.

Abstract Arbetets art: Specialpedagogexamen 90 hp Sidantal: 40 sidor Författare: Hansson, Catarina & Ekberg, Camilla Datum: 2011-05-25 Examinator: Lotta Anderson Handledare: Lisbeth Ohlsson Sammanfattning: Undersökningen baseras pÄ vÄrt gemensamma intresse för hur specialpedagogprogrammet stÀmmer överens med specialpedagogers uppdrag ute i verksamheterna. Undersökningen innehÄller svar frÄn intervjuade specialpedagoger kring hur de upplever sitt uppdrag. Vi har i vÄrt arbete lagt fokus pÄ specialpedagogprogrammets syfte jÀmfört med specialpedagogers uppdrag ute pÄ skolorna. Vi har Àven undersökt hur specialpedagoger upplever rektorers syn pÄ specialpedagoguppdrgaet samt specialpedagogers egen uppfattning om deras uppdrag. Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att försöka fÄ en uppfattning över hur specialpedagogprogrammet stÀmmer överens med de uppdrag specialpedagoger utför i verksamheterna. Vi vill fÄ en uppfattning om hur det specialpedagogiska uppdraget kan se sÄ olika ut.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning VÄrterminen 2007 Abstract Nilsson, Kenneth (2007). LÀrares uppfattningar om specialpedagogens arbete (TeachersŽ Comprehensions of the Special Education TeacherŽs Practise) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte Àr att klarlÀgga lÀrares uppfattningar om specialpedagogens arbete. Problemet preciseras med följande frÄgestÀllning: Hur skall specialpedagogen arbeta? Nio verksamma lÀrare har intervjuats; samtliga lÀrare arbetar pÄ F-6 skolor. Jag har anvÀnt mig av ostrukturerade intervjuer med en lÄg grad av standardisering.

I denna studies problemomrÄde behandlas den didaktiska designen utifrÄn ett barn med hörselnedsÀttning i förskolans verksamhet. Det innebÀr att barnets lÀrprocess sker i meningskapande aktiviteter som i sin tur ger delaktighet genom anvÀndning av olika resurser genom ett mutlimodalt perspektiv. Syftet med denna studie var att fÄ en förstÄelse för vilka olika resurser och kombinationer av resurser förskollÀrarna anvÀnder för att ge barn med hörselnedsÀttning meningsskapande och delaktighet i sina lÀrprocesser i förskolan. De resurser som studien studerar nÀrmare Àr tecken som stöd (Tss), olika material och ekonomi. Genom intervjuer med respondenterna, förskollÀrare, barnskötare, specialpedagog och förskolechef har vi kommit fram till ett resultat.

The aim of my study is to get an idea of how some teachers use homework, what they consider a good homework is, and what considerations they take to the students' home circumstances. I have made a qualitative interview study with four middle school teachers. The results of my study show that teachers can flip the classroom and use so-called preparatory tasks. The time saving aspect is a strong reason they choose that model. That students are able to practice their own responsibility and perform meaningful homework seems to also be in focus, but the biggest reason they use flipped classrooms seems to be because it is a more equivalent homework then traditional homework, and that students and their guardians also appreciate the flipped classroom model as they become more involved in their children's schoolwork..

Arbetet anvÀnder sig av en rÀttspolitisk metod med fokus pÄ rationalitet, empirism och pragmatism. Slutsatsen som dras i arbetet Àr att det finns ett tomrum mellan lagstiftarens mÄl bakom sexualbrotten och medlet för uppnÄ det genom den konventionella straffrÀttsprocessen. Tomrummet bestÄr dels av att straffrÀttsprocessen till fullo inte kan omfatta mÄlet, dels att majoriteten av offer som anmÀler vÄldtÀkt idag nekas en rÀttsprocess, och slutligen att en friande vÄldtÀktsdom ÀndÄ kan anses innebÀra att en konflikt ÄterstÄr. Konflikten som ÄterstÄr i majoriteten av fallen Àr mellan den misstÀnktes upplevelse av ömsesidigt samlag och offrets upplevelse av en krÀnkning av dennes sexuella sjÀlvbestÀmmanderÀtt och integritet.I detta tomrum diskuteras möjligheten till en pÄbyggnad av det konventionella i form av innovativa rÀttsprocesser med större fokus pÄ offret istÀllet för förövaren. En process som söker att reparera offrets upplevda negativa konsekvenser samt tillfredsstÀlla offrets behov av rÀttvisa, utan att hota straffrÀttsprocessens funktioner i form av straff, rÀttssÀkerhet och brottsbekÀmpning.

Syftet med denna studie var att belysa hur Ätta pedagoger som Àr verksamma i de lÀgre Ärskurserna ser pÄ klassrummet som arbetsfÀlt, nÀr det gÀller att stimulera barns motoriska utveckling. Arbetet baserar sig pÄ en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer.VÄra slutsatser av resultatet Àr att pedagogerna visar att de har förstÄelse för barns motoriska utveckling. Trots detta rÄder det en brist pÄ medvetna motoriska rörelseövningar som Àr integrerade i undervisningen. Teoretisk medvetenhet kring motorikens betydelse har inte i undervisningen gett praktiskt resultat..

Syftet med denna studie har varit att undersöka den fysiska miljön för yngre skolelever i klassrummet utifrÄn ett tal-, lÀs- och skrivutvecklingsperspektiv. Detta har gjorts genom att intervjua sex lÀrare pÄ olika skolor samt att göra en observation av deras klassrum. UtifrÄn studien har vi sett att samtliga lÀrare har en uppfattning om hur de vill utforma den fysiska miljön för de yngre skolelevernas tal-, lÀs- och skrivutveckling. Medvetenheten och svaren skiljer sig dock Ät och under flera observationer har vi ocksÄ kunnat konstatera att lÀrarna "inte lever som de lÀr" utan att miljön ser ut pÄ ett annat sÀtt Àn vad de sÀger sig vilja efterstrÀva..

Syftet med denna uppsats var att undersöka gymnasielÀrares syn pÄ skrivprocess och skrivundervisning. Jag redovisar i inledningen skrivprocessens huvudkomponenter, men ocksÄ den processbaserade pedagogikens fördelar sÄvÀl som de svÄrigheter den kan möta i praktiken. Min metod biestod i att genomföra öppna intervjuer med fyra lÀrare. I resultatet framkom en rad svÄrigheter som lÀraren upplever med en processorienterad skrivpedagogik, framför allt att eleverna uppvisar bristande förstÄelse för skrivprocessen och kanske i synnerhet för dess responsdel. Det framgick emellertid att ingen av lÀrarna uttryckte förstÄelse för betydelsen av att etablera ett tryggt och dialogiskt klassrumsklimat som en grundförutsÀttning för en fungerande skrivpedagogisk undervisning.