Mitt examensarbete har utförts på uppdrag av ATEA/Exait i Luleå, för Coop Norrbotten. Målet med arbetet har varit att designa, implementera och dokumentera en ny, förbättrad nätverkslösning för Coop Norrbottens butiker, samt att konstruera en detaljerad utrullningsplan för implementation i produktionsmiljö med minimala driftstopp. Min handledare på ATEA var Leif Häggström, seniorkonsult och Specialist på brandväggar och nätverkssäkerhet. Jag har även arbetat nära den huvudansvarige för IT på Coop Norrbottens huvudkontor i Luleå; Per-Ola Björnfot.Kraven som fanns på den nya designen från Coop Norrbottens sida var att säkerheten på nätverket skulle förbättras avsevärt, och att strukturen även skulle göras mer modulär och resurseffektiv. Den utrustning som initialt var tillgänglig för designen var den som redan fanns i drift ute på Coops affärer: ?1x Cisco 1811 Integrated Services Router?1x 3Com 3226 L3 access-switch?1x HP Procurve 1800 PoE-switch?2x Trådlösa accesspunkter från Trapeze (Juniper)Utgångspunkten var, som nämnts ovan, att designen skulle baseras enbart på befintlig utrustning.

Belastningsskador är den vanligaste orsaken till arbetsskada. Montörer är den yrkesgrupp som har störst risk att drabbas av belastningssjukdom (1). I en undersökning vid ett medelstort svenskt tillverkningsföretag har gjorts en utvärdering av ett rapporteringssystem för arbetsrelaterad sjukdom. Man rapporterar där regelbundet diagnoser och sjukskrivningstal för större grupper av anställda som söker företagshälsovården för sjukdom som bedöms till övervägande del vara orsakad av arbetet. Syftet med undersökningen har varit att analysera vilken information som kan ges av rutinmässigt rapporterad sjukdomsstatistik och studera om detta kan vara av värde för att påvisa hälsorisker i arbetsmiljön.

I takt med ökad konkurrens, växande organisationer och högre krav på effektivitet blir även vikten av metodiker, riktlinjer och modeller för att planera sina resurser allt mer betydande, så även på Volvo Construction Equipment AB Component Division. Då arbetet påbörjades fanns inga riktlinjer för hur Volvos konstruktörer uppskattade omfattningen av sin tid när olika demonstratorer (funktionsprototyper) ska tas fram, istället gjordes olika uppskattningar beroende på vem som skulle utföra dem och när detta skulle göras. Avsaknaden av en sådan metodik försvårar möjligheten att väga olika koncept mellan varandra och möjliggöra rätt prioritering av koncept då varje konstruktör uppskattar sin tid annorlunda och resultaten således inte blir likvärdigt jämförbara. Syftet med examensarbetet är att utveckla en modell för att uppskatta resursbehov och omfattning av konstruktionsarbete när en demonstrator ska tas fram, genom att ta till vara på erfarenheter från genomförda projekt och input från olika konstruktörer. Krav på modellen är att den ska vara enkel, användarvänlig och pedagogisk för att lätt kunna tillämpas på olika tekniklösningar inom avdelningen för drivlineutveckling.

I dag erbjuds självscanning hos de flesta större livsmedelskedjorna i Sverige. Tjänsten tillåter kunderna att på ett smidigt sätt nyttja en mobil scannerenhet för att själva scanna varor direkt inne i butiken, samtidigt som varorna kan packas ner löpande i bärkassar. Processen erbjuder kunder direkt kontroll över den reella kostnaden samtidigt som den sparar tid. Systemet fungerar dock smidigast för kunder som handlar stora mängder livsmedel och tar hjälp av en kundvagn med monterad avlastningshållare för scannerenheten. För de kunder som besöker butiken för att handla en mindre mängd varor som ryms i en vanlig plastkasse och inte är i behov av en stor kundvagn återfinns stora brister i systemet.

I takt med att de reviderade bolagens verklighet förändras, i och med ökatinternationellt ekonomiskt utbyte, ställs också krav på revisionsprocessens anpassningtill dessa nya förhållanden. Den ökade internationaliseringen i företagens omvärld harlett till ett behov av effektiviseringar, något som gjorts möjligt med hjälp avinformationsteknologi, men även ett behov av harmoniserad lagstiftning då företagverkar globalt över landsgränserna.Denna harmoniserade lagstiftning har på senare tid influerats starkt av det ökade fokuspå interna kontroller som uppstod i USA efter att ett antal redovisningsskandalerresulterat i starkt samhällspåverkande konkurser.I och med dessa parallella processer har interna kontroller dels fått större fokus irevisionen, och dels börjat präglas av allt mer komplicerade teknologiska lösningar,främst i form av IT-system. Det är naturligt att revisorerna själva inte besitter dentekniska detaljkunskap som många gånger krävs för att på ett tillräckligt grundligt ocheffektivt sätt utvärdera dessa IT-system, varpå man engagerar en Specialist; IT-revisorn.I regleringen ställs dock utförliga krav på att ordinarie revisor ska kunna leda ITrevisorni dennes arbete och tolka dennes resultat, detta då det alltjämt är ordinarierevisor som är ansvarig för revisionen och dess resultat. Vår fråga är således omrevisorn har tillräcklig kunskap och förståelse för att ge IT-revisorn adekvatainstruktioner och utvärdera dennes arbete.Syftet med denna frågställning är att, med regleringen på området som grund, få klarheti vad som faktiskt krävs av revisorn gällande förståelse av det arbete som en IT-revisorutför. Samtidigt ställer vi oss frågande till vad som faktiskt kan krävas av revisorn ochvari en eventuell diskrepans mellan reglering och praxis ligger.Uppsatsen är avgränsad till att endast behandla de förhållanden som rör IT-revisionen istörre svenska bolag och som utförs av någon av Big Four-byråerna.Vi har använt oss av sex personliga, öppna intervjuer för att ges större möjligheter atttolka de svar vi fått, och få respondenterna att friare beskriva sina erfarenheter påområdet utan att bli styrda och hämmade av precisa frågeställningar från vår sida.

SvenskaDetta är en kvalitativ studie som är baserad på semistrukturerade intervjuer. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur två matematiklärare och en specialpedagog ser på/beskriver matematik­svårigheter och hur de arbetar med elevernas matematiksvårigheter som de upp­täcker hos sina elever. Jag är väldigt intresserad av att höra vilka matematik­svårigheter och orsaker till matematiksvårigheter lärarna ser hos sina elever samt lära mig hur skolan och lärarna jobbar med dessa svårigheter hos eleverna. Samtliga informanter hade samma svar på mina forskningsfrågor. I resultaten av hela min studie har jag kommit fram till att orsaker till elevernas matematiksvårigheter bland annat är: dåliga baskunskaper, låga baskunskaper förståelse av positionssystem samt begrepp.

SvenskaDetta är en kvalitativ studie som är baserad på semistrukturerade intervjuer. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur två matematiklärare och en specialpedagog ser på/beskriver matematik­svårigheter och hur de arbetar med elevernas matematiksvårigheter som de upp­täcker hos sina elever. Jag är väldigt intresserad av att höra vilka matematik­svårigheter och orsaker till matematiksvårigheter lärarna ser hos sina elever samt lära mig hur skolan och lärarna jobbar med dessa svårigheter hos eleverna. Samtliga informanter hade samma svar på mina forskningsfrågor. I resultaten av hela min studie har jag kommit fram till att orsaker till elevernas matematiksvårigheter bland annat är: dåliga baskunskaper, låga baskunskaper förståelse av positionssystem samt begrepp.

Introduktion: Föräldrar till barn med funktionsnedsättning är en grupp som i högre grad än andra föräldrar lider av psykisk ohälsa i form av exempelvis oro och nedstämdhet. Det är utmanande för dessa föräldrar att försöka överblicka och mobilisera de stöd och resurser som finns tillgängligt för deras barn. Forskning visar att bristande samverkan mellan olika professioner och vårdinrättningar samt bristande kunskap gör att det blir ytterligare utmaningar för dessa föräldrar. Syfte: Syftet var att beskriva hur föräldrar till barn, ungdomar och unga vuxna med diagnos inom autismspektrat upplevt stöd från vård och omsorg.Metod: En kvalitativ design med intervjuer valdes. Datainsamlingen genomfördes genom autismföreningen i Göteborg där föräldrar till barn, ungdomar och unga vuxna med autismspektrumtillstånd tillfrågades.

TV- och mediabranschen drivs pa? av teknikutveckling och a?r under fo?ra?ndring da?r allt fler konsumenter va?ljer att konsumera video via internet vilket sta?ller krav pa? akto?rerna i TV-branschen. Traditionella TV-operato?rer fo?rso?ker fo?ra?ndra sina affa?rsmodeller, branschgra?nser blir mer otydliga da?r bolag som tidigare ansvarat fo?r it-infrastrukturen fo?rso?ker ta sto?rre del av va?rdekedjan, nystartade fo?retag ser sin chans att konkurrera samt globala akto?rer som Google och Apple blir allt sto?rre hot.Fo?r konsultbolag finns det i TV-branschen da?rfo?r mo?jligheter att fylla ett marknadsbehov av branschspecifik ra?dgivning och resurser fo?r att hja?lpa TV- akto?rerna med att anpassa sig till digitaliseringen. Konsultbolag som fo?rso?ker etablera sig inom TV- och mediamarknaden beho?ver ta sta?llning till fra?gesta?llningar som hur brett erbjudande de ska ha, vilka kompetenser och roller de ska erbjuda och hur de uppna?r en stark marknadsposition.