Arbete med Ständig förbättring har blivit en allt vanligare arbetsmetod inom dagens verkstadsindustrier. Arbete med Ständig förbättring handlar idag inte enbart om att förbättra produkter och arbetsprocesser utan är även ett sätt att ta vara på och utveckla medarbetarnas kunskaper i arbetet.I denna uppsats har jag valt att studera arbete med Ständig förbättring utifrån medarbetarens perspektiv och vad denna arbetsform har inneburit för industriarbetares utveckling av sitt yrkeskunnande i ett företag. Studien har formen av en fallstudie med halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod.Studiens resultat visar att förbättringsarbetet bidragit till individens utveckling av sitt yrkeskunnande genom möjligheter att kombinera teori och praktik i arbetet samt genom en ökad kunskap om vikten av samarbete i arbetet.Förbättringsarbetet har även bidragit till en större förståelse för arbetsprocessen samt en större noggrannhet och ansvarskänsla i arbetet. Hög produktionstakt och svårigheter med att identifiera problem i arbetet har dock visat sig försvåra intervjupersonernas utveckling av sitt yrkeskunnande.Förbättringsarbetets låga prioritet vid hög produktionstakt, samt begränsade möjligheter till delaktighet då det gäller målformulering och riktlinjer för företagets verksamhet, påverkar således individens motivation och engagemang i arbetet..

Uppsatsen syftar till att undersöka hur anställda på ett innovativt företag uppfattar kreativitet och hur de upplever villkoren för att utveckla kreativitet inom ramen för projektarbete. Då vi med vår studie vill beskriva variationer i uppfattningar av kreativitet hos personer som arbetar i projekt har vi valt den fenomenografiska forskningsansatsen. Vi har genomfört en kvalitativ empirisk studie med tio semistrukturerade intervjuer med anställda som arbetar i projekt på Sony Ericsson i Lund.I bearbetningen av materialet har vi låtit vår empiri styra vilka områden vi har funnit intressanta i teorin. Detta har mynnat ut i ett antal områden som vi diskuterar i vår analys.Vårt resultat visar att intervjupersonerna uppfattar kreativitet på olika sätt. Projektdeltagarna som hör till den nedre nivån i projektet uppfattar kreativitet främst som problemlösning, medan kreativitet för projektledare på den övre nivån framförallt innebär utvecklande av processer och arbetssätt.

The purpose of this thesis is to identify and analyse the view and consciousness of history present in essays written by Swedish high school students in 1877 and 1929. A theoretical framework was established in order to accomplish this, based on the theories of Peter Aronsson and Jörn Rüsen (through Lars Andersson Hult) that defines consciousness of history through a matrix that expresses a progression as well as a scaling complexity. Furthermore, the theories of Knut Kjelstadli and Magnus Hermansson Adler were adopted to establish two different types of view of history: one adhering to a view of history where groups and individuals are seen as integral to the progression of history, and the other explains historical process through more functional explanations, such as dependant on cultural and social structures.This framework erects ideal-types of different types of view and consciousness of history, and the thesis at hand strives to categorise the different kinds of view and consciousness of history found in the studied essays in accordance with these ideal-types through two different models based on the above mentioned theories.The findings presented here largely point to a view of history that is largely centered on an actor-oriented view of history, where individuals such as kings and generals are given a central position when historical events are being narrated, and is present in both 1877 and 1929, with some shifting nuances. As for the consciousness of history the lion part of the analysed texts can be seen adhering to a more traditional type of consciousness in 1877, although a slight shift can be seen towards a more complex type of consciousness in the texts from 1929..

The Individual Program (within the continuation school) in Sweden is the third largest. Its purpose is that the students, who for some reason haven?t been able to be admitted to a National Program, shall get the chance to improve their possibilities to attend one. The difficulties the students, who are admitted to the Individual Program are carriers of, have a wide range. The purpose of the Individual Program is that no one should be excluded from any continuation school.

Jag har gjort en kvalitativ, empirisk undersökning av explorativ karaktär gällande vilka hinder som finns för lärande inom organisationer. Jag genomförde kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar som Arbetsförmedlare inom en mindre svensk kommun.Mitt syfte är att undersöka huruvida hinder för lärande är tydliga redan innan anställning och, om så är fallet, belysa vad som utgör hinder för individens lärande i arbetslivet.Vilka hinder finns för individens lärande att förändra sin inställning mot arbetssökande individer som betraktas som "icke-anställningsbara" till att betraktas vara "anställningsbara".Mina frågeställningar är således:1. Hur beskriver arbetsförmedlare arbetsgivares krav på arbetssökande?2. I vilken utsträckning utgör arbetsgivares krav och förväntningar hinder för arbetssökande?3.

AbstraktStudien behandlar begreppskunskap inom området positionssystemet hos elever i matematiksvårigheter. Undersökningen har gjorts i årskurs 4 och omfattar naturliga tal avseende tiobassystemet.Studien består av en kvantitativ undersökning och en kvalitativ del med intervjuer.Resultatet av studien har organiserats i tre områden som har betydelse för individens utveckling av matematiska begrepp. Talområdet 1-10, talsystemets uppbyggnad samt förståelsen av stora tal.Av resultatet framgår att förståelse av ett begrepp kan vara mer ytlig än den ser ut att vara. Brister i grundläggande begreppsförståelse kan leda till att räknesvårigheter uppstår. Svårigheter är bland annat begreppen talsort och platsvärde, särskilt i stora tal.Sökord: begrepp, matematiksvårigheter, positionssystemet, schema, specialundervisning, tiobassystemet..

Utgångspunkten för detta arbete har varit observerade och dokumenterade uttryck för negativa elevattityder till naturvetenskapliga ämnen. En inledande frågeställning har rört hur utbredda sådana attityder är på grundskolan och gymnasieskolan idag. Utöver förekomster av attityder har också undersöks attitydernas påverkan på lärandeprocesser, samt i vad attityderna kan ha sin grund. Arbetet är genomfört i form av en litteraturstudie.Studien visar dels att de negativa attityderna till naturvetenskap är vanliga, dels att sambandet mellan attityd, kunskap och lärande inom det naturvetenskapliga området är komplext. Den abstraktionsnivå som krävs för att lära naturvetenskap är ansträngande och kräver motivation.

Organisationer med dess ledare intresserar sig i allt större utsträckning för att ha anställda som har en balans i sin arbets- och livssituation. Ett sätt att hjälpa och stötta individen med att hitta harmoni mellan arbete och fritid är att erbjuda så kallad karriärplanering. Det traditionella sättet att jobba med karriärplanering, det vill säga individen ansikte mot ansikte med en samtalspartner, är inget nytt, men alltsedan senare delen av 1990-talet är det också möjligt att via e-learning genomföra karriärplanering. Att utifrån e-learning inhämta kunskap, kräver stor självdisciplin och prioritering av individen, och det finns både för- och nackdelar.Syftet med undersökningen var att beskriva upplevelsen av karriärplanering via e-learning, "K-modellen", utifrån ett individperspektiv. Upplevelsen fokuserar på funktionalitet i termer av upplevde återkoppling och användbarhet i termer av användarvänlighet.

This study is about the above-average pupils? situation in schools and how teachers work to encourage and motivate these pupils' development in mathematics. The purpose of this study is to find out how a group of teachers work with above-average pupils in mathematics. The study addresses previous research on these students' school situation and how teachers should work with them. There have been unstructured interviews with a number of educators to get a personal insight into how they work with above-average pupils.

This research overview examines what research says about upper secondary school students' difficulties with complex numbers. The three main areas covered are general difficulties with complex numbers, how to teach the subject, and whether the history of complex numbers can be beneficial in this teaching. A historical deep dive into the history of complex numbers is also included to further investigate this idea. The results show that upper secondary school students struggle with complex numbers in various ways. The name of the subject creates a negative connotation, as it is initially perceived by students as fictional and complicated. Furthermore, a consequence of the inherently abstract nature of complex numbers is that gaining a comprehensive understanding of them is challenging.

I have done a theoretical essay and to find out the answer to my questions I used literature study as my method. You can kind of say that I have used the literature as my empirical material, so my essay is in one way a qualitative study. I choose to have a social psychologist perspective to approach my questions. To answer the questions I have used a couple of researchers who a find relevant to answer my questions. I found Meads symbolic interactionism together with Goffmans theatremeatphor as an important theory to explain the social interaction.

certain building or environment can get a protection as a notable building if it contains certainvalues. These values are established by a certain category of people from the cultural sector.These people use established criterions to define the cultural value of the object. The objects canbe evaluated differently depending on who has done the evaluation. The people who protect thecultural environment and choose which buildings that are to be defining as notable buildingsoften uses a special model to characterise the different cultural values. This model is produced bya man called Axel Unnerbäck.

I have in this thesis studied how guidelines for organizing information in a custom- made user interface could be made. Teletal is service with a special designed user interface were information is stored. The purpose of this study is to encourage a consistent organization, and management of information in a user interface. The methods used in this study are as follows ? qualitative interviews and two card-sorting tests, of which one was closed and the other open.

I undersökningen presenteras skäl till att ta in en klassanalys vid utvärderingar även av den enskilda skolans verksamhet.Många undersökningar visar att det sker en social selektion vid övergången från grundskola till gymnasiet och därmed till yrkes- och studieval senare i livet. Det kan betyda att skolan endast i ringa mån, om ens alls, bidragar till att motverka sådana begränsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig på kön, social eller kulturell bakgrund. Denna undersökning visar att effekter av den sociala selektionen kan skönjas och att en klassanalys av verksamheten kan bidra till en förståelse av problematiken och därmed till effektiva åtgärder för utveckling.Undersökningen bygger på svaren från majoriteten av alla elever i år 5 och år 8 i grundskolan samt år 2 på gymnasieskolan i en mellanstor kommun. Enkäten var en ordinär enkät för utvärdering av skolverksamheten. Dessutom genomfördes intervjuer med tre av eleverna i år 2 på gymnasieskolans samhällsvetenskapliga program samt en av deras lärare.

Arbetslösheten bland akademiker har ökat ganska rejält de senaste åren och i takt med detta ökar även arbetsmarknadsutbildningar för högutbildade. Vi ville ta reda på hur deltagare i sådana åtgärder upplever den kontext de befinner sig i. Dels ville vi se vad som motiverade dem att deltaga i utbildningen, dels hur de upplevde det att vara i den situation som utbildningen innebar och slutligen hur de upplevde att det de lärt sig skulle kunna bidra till att lättare ta sig in på arbetsmarknaden men även vilken nytta de trodde den nya kunskapen skulle kunna ge i framtida arbete. Vi har genomfört en empirisk studie av en specifik utbildningsinsats på Pedagogiska institutionen i Lund under våren 2006 genom kvalitativa intervjuer med sex stycken av deltagarna. När vi genomförde våra intervjuer befann sig deltagarna ungefär halvvägs genom utbildningen som totalt omfattade 24 veckor.