Behovet av att skapa en hållbar stadsljudmiljö ökar i takt med att mängden oönskade ljud ökar och kunskapen om dess negativa konsekvenser uppmärksammas. I stadsmiljö är det främst ljudet av trafik som anses som oönskade, att dämpa dessa ljud har länge varit den enda åtgärd som använts i stor utsträckning. Under senare tid har andra metoder uppmärksammats, däribland maskering som med hjälp av ett liknande men positivt upplevt ljud minskar effekten av det oönskade ljudet. Typiska positiva ljud som kan uppfylla kraven för maskering av trafikljud är naturljud som vatten. Detta ljud är användbart pga.

Luftvägsproblem är vanligt hos häst. Enklare diagnostik för att diagnosticera subkliniska sjukdomar hos högpresterande hästar är eftertraktat. Att använda sig av biomarkörer inom veterinärmedicin är ett effektivt sätt för att få underlag för att ställa diagnos, ge prognos samt att följa olika sjukdomars utveckling. På marknaden finns idag ett instrument för att mäta Haptoglobinvärdet i blodet hos häst. Denna litteraturstudie uppmärksammar vilken information som finns angående Haptoglobin (Hp) idag samt möjligheten att använda denna som biomarkör för lunglidande hos häst. Haptoglobin är ett positivt akutfasprotein.

Byggsektorn befinner sig i ständig utveckling där nya produktionslösningar och konstruktioner tas fram för att öka effektiviteten och minimera kostnaderna. Syftet med denna rapport är att utvärdera två relativt nya produktionssystem: rullarmering och den mer beprövade självkompakterande betongen. Data har samlats in för att analysera enhetstider, kostnadseffekter, kvalitet, hanterbarhet och arbetsmiljö för de nya metoderna. Lean Production är resurssnål eller mager produktion översatt till svenska och är en ide för utformning av produktionsprocessen som ett flöde utan spill. Grundtanken i Lean Production är att få rätt saker, till rätt plats, vid rätt tidpunkt, i rätt kvantitet med minimalt slöseri samtidigt som produktionen är öppen för förändringar.

Samtidigt som marknaden för modeindustrin växer ökar också konkurrensen och kraven på företag. Trender inom mode ändras snabbt och pressen på ett brett sortiment, flera säsonger, låga priser och moderiktiga varor, med allt kortare livscykler, ställer stora krav på en effektiv hantering av försörjningskedjan. För att uppnå kraven och stå emot konkurrensen anser allt fler att det idag handlar mer om konkurrens mellan försörjningskedjor än mellan företag. Till skillnad från många andra industrier kan en leverantör inom modeindustrin inte enbart väljas efter faktorer som leveransprecision och flexibilitet, utan stor hänsyn måste även tas till produkten i sig. Om produkten inte följer modets trender eller vad kunden efterfrågar har det ingen betydelse hur väl leverantören uppnår de mer kvantifierbara faktorerna.

Under de senaste tjugo åren har det blivit vanligt att välfärdstjänster såsom äldreomsorgläggs ut på entreprenad. Kritiker hävdar ofta att uppdagade fall av kvalitetsbristeri samband med att äldreboenden har övergått i privat regi, talar för attäldreomsorg tillhandahålls bäst när produktionen sker av offentliga utförare. Tidigareforskning indikerar dock att det inte finns några systematiska kvalitetsskillnadermellan boenden som drivs i offentlig respektive privat regi. I praktikenfinns exempel på att kontraktering av äldreomsorg har resulterat i ökad kvalitetlikaledes finns exempel på motsatsen. Vad som saknas i tidigare forskning är docken rigorös teoretisk och empirisk analys av hur offentliga beställare kan och böragera för att äldreboenden som bedrivs i privat regi ska genera hög kvalitet.

Möten mellan människor, grupper, idéer och intressen är en naturlig del av stadslivet. Mötandet är dessutom en förutsättning för omförhandling av fördomar om den Andre, gemensam problemlösningsförmåga, upprättandet och upprätthållandet av vardagliga bekantskaper samt skapandet och stärkandet av olika slags gemenskaper. Därför är det samtida intresset för mötesplatsen inom stadsutvecklingsdiskursen viktigt och lovvärt. Det är emellertid så att olika slags mötande skiljer sig åt kvalitativt, vilket medför ett behov av en mer nyanserad diskussion om platskvalitet och andra slags mötandeförutsättningar till grund för mer specifika klargöranden om hur, var och varför mötesplatser skapas och upprätthålls. Föreliggande mastersuppsats är skriven inom ramarna för programet Hållbar Stadsutveckling ? ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Malmö högskola ? och utgår från denna konstruktiva kritik av användningen av mötesplatsbegreppet. I syfte att stimulera en mer nyanserad mötesplatsdiskurs utgår uppsatsen från en diskussion om mötandets praktik och dess relation till plats. Uppsatsens första huvudavsnitt utgörs av en extensiv, transdisciplinär litteraturstudie med teoretiska bidrag från bland annat socialpsykologi, kulturgeografi, arkitekturteori och statsvetenskap med fokus på det levda stadslandskapet. Den teoretiska avhandlingen är strukturerad utifrån tre dimensioner eller temata, som syftar till att identifiera och kartlägga olika aspekter som kan bidra med förståelse för mötande och dess förhållande till sociomateriella platskvaliteter: relationer, rum och tid. Kartläggningen av dessa kategoriers olika bidrag leder fram till en integrativ modell; en första syntes av aspekter på mötande. Denna modell är avsedd att etablera en förståelse för mötandet och dess förutsättningar som ett socio-­?tempo-­?materiellt komplex som bör närmas och diskuteras sammansatt. Modellen utgår från ett perspektiv på mötande som process och rymmer tre nya analytiska kategorier: mötandets förutsättningar, mötandets nyanser och mötandets möjliga effekter. I syfte att pröva och illustrera de teoretiska resonemangen, och samtidigt påvisa behovet av en mer nyanserad diskusson om mötesplatser och mötande i planeringssituationer, innehåller uppsatsen också en fallstudie av vad som kan beskrivas som ett paradigmatiskt exempel på mötesplatser för socialt hållbar stadsutveckling: sex stycken stadsodlingar i och vid Malmöstadsdelen Rosengård. Underlaget för diskussionen om dessa utgörs av intervjuer med odlare och tjänstemän samt observationer och deltagande. Diskussionen om odlingsverksamheterna som mötesplatser visar upp ett antal skillnader odlingarna emellan, vilket visar på behovet av en diskussion om kvalitativa variationer mellan olika slags mötespalatser. Bland dessa kan nämnas olikheter i graden av interaktion, samt graden av självorganisation. Fallstudien blottlägger också ett antal likheter; mer allmänt hållna kvaliteter som utmärker kollektiv odling som mötandesituation. Exempel på dessa är odlingens identitetsskapande effekt, odlingsaktiviteternas avtryck i stadslandskapet samt odlingen som en konkret, praktisk aktivitet och en gemensam angelägenhet som utgångspunkt för samarbete. Avslutningsvis mynnar uppsatsen ut i ett antal frågeställningar som utgör potentiella grunder för vidare studier. Sådana studier kan exempelvis syfta till att belägga kausaliteter i mötandeprocesser härledda från registrerade effekter, eller att identifiera och organisera specifika och separata mötesplatstyper..

?Få samhällsproblem har under de senaste åren rönt så allmän uppmärksamhet som den ungdomliga brottsligheten och asocialiteten. Orsakerna till detta stora intresse är inte helt klara. Det faktum att även vuxenbrottsligheten sedan lång tid tillbaka befinner sig i kraftig tillväxt lämnar människor tämligen oberörda. Indignationen över en lönande kassaskåpskupp av garvade yrkesförbrytare är obetydlig i jämförelse till den upprördhet som skapas av att en trettonåring rycker väskan från en äldre dam.

Examensarbetets syfte är att finna en lämplig metod för produktionsplanering av substrattillverkningen i det nya sortimentet på AB Kemikalia. Även med vilken frekvens, vecko- eller månadsbeställning, kunderna bör lägga sina order ska undersökas. Målet med examensarbetet är att ge förslag på en produktionsplanering som uppfyller följande tre kriterier: • Jämnare beläggning (kapa topparna) • Ökad effektivitet i tillverkningen • Fortsatt hög leveransservice För att få en bild av produkterna i nya sortimentet gjordes en ABC-analys. Volymvärdet för varje produkt beräknades och utifrån storleken på volymvärdet gjordes en indelning av produkterna i A-, B- och C-klass. Efterfrågan analyserades genom teorier om mönster i efterfrågan och med hjälp av olika prognosmetoder.

Sedan 1993 har kallbundna restproduktsbriketter tillförts masugnarna vid SSAB Tunnplåt AB i Luleå. De ersätter en del järnbärare, slaggbildare, koks och kol, men medför också en något ökad slagg- och stoftmängd. Restprodukter som vanligtvis briketteras är hyttsot, filterstoft, brikettfines, LD- grovkorn, fines från stålskrot och avsvavlingsskrot. Brikettfabriken körs nu i det närmaste på maximal kapacitet men det har gjorts försök att injicera hyttsot direkt via formorna i masugn. Kontinuerlig injektion av hyttsot skulle medföra en möjlighet att genom brikettering recirkulera andra restprodukter.

Syftet med detta examensarbete är att ge en rekommendation för hur isfrihållningen på Vattenfall AB Vattenkrafts utskovsluckor kan optimeras samt öka kunskapen inom området. Mycket energi går åt till isfrihållningen av utskovsluckor varje år och medför stora kostnader. Genom detta examensarbete har olika förslag tagits fram på hur isfrihållningen skulle kunna förbättras metodmässigt och energioptimeras. Rapporten behandlar även de olika isfrihållningsmetoderna som finns samt isens påverkan på en utskovslucka. Vatten skall av säkerhetsskäl alltid kunna avbördas från ett magasin vilket ställer stora krav på utskovsluckornas manövrerbarhet, även vintertid.

Sammanfattning Davidsson Friberg, Maria (2014). När känslorna blir ett hinder - Matematikängslan ur ett elevperspektiv (When emotions become an obstacle - Maths anxiety from a pupil´s perspective). Speciallärarexamen 90 hp matematikutveckling. Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Problemområde Under hösten 2013 fick vi ta del av resultaten från PISA 2012 (Skolverket, 2013b). Sverige visar kraftigt försämrade resultat och ligger nu signifikant lägre än ett genomsnittligt OECD-land inom samtliga kunskapsområden.

Beata Izabella Tarczynska (2012). Utan självkänsla inget lärande- en fenomenologisk fallstudie om elevernas upplevelser av undervisning (With no esteem no learning- a fenomenological case studies on students`perceptions of teaching). Pedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Uppsatsen är en fallstudie inspirerad av fenomenologi och baserad på elevernas upplevelser av undervisningsmetoder, innehåll och självuppfattning i relation till undervisningen. Studien syfte är att bidra med kunskap och insyn i elevernas egna upplevelser av undervisning. Ett annat syfte är att förstå hur undervisningsmetoder påverkar elevernas självkänsla.

Detta examensarbete är utfört på Scania Ferruform AB i Luleå, helägt dotterbolag till Scania. Scania och Ferruform arbetar ständigt med förbättringar där en del av förbättringsarbetet handlar om att minimera avvikelser som uppkommer i produktionen. Sidobalken har under en längre tid omgärdats av avvikelser när det gäller hantering och transport av produkten. Företaget har idag en önskan om att kunna minska de negativa orsaker som påverkar produkten sidobalk. Examensarbetets syfte har varit att se över vad som händer under hantering och godstransport av sidobalken samt säkra kvaliteten av processen fram till produktionsort.

Den teoretiska bakgrunden bygger på de i litteraturen tydliga grundstenarna för andraspråksinlärning, vilka är varierad undervisning, tryggt klassrumsklimat, kulturella variationer, behov och motivation. Dessutom har samtalets betydelse för andraspråksinlärning lyfts fram och huruvida skapande verksamhet bidrar till samtal mellan eleverna. Syftet med studien var att göra en jämförande studie mellan tidigare forskning och verksamma pedagogers uppfattningar angående vilka faktorer som upplevs viktiga vid svenska som andraspråksinlärning. Dessutom ville vi undersöka huruvida skapande verksamhet stimulerar till samtal och om det därmed kan underlätta svenska som andraspråksinlärning. Studien grundade sig på intervjuer som gjordes i en grundskola för yngre åldrar i ett mångkulturellt område.

Detta examensarbete är utfört på Scania Ferruform AB i Luleå, helägt dotterbolag till Scania. Scania och Ferruform arbetar ständigt med förbättringar där en del av förbättringsarbetet handlar om att minimera avvikelser som uppkommer i produktionen. Sidobalken har under en längre tid omgärdats av avvikelser när det gäller hantering och transport av produkten. Företaget har idag en önskan om att kunna minska de negativa orsaker som påverkar produkten sidobalk. Examensarbetets syfte har varit att se över vad som händer under hantering och godstransport av sidobalken samt säkra kvaliteten av processen fram till produktionsort.