Ny order-/prognosmodell för substrattillverkningen av ?det
nya sortimentet? på AB Kemikalia
Examensarbetets syfte är att finna en lämplig metod för produktionsplanering av substrattillverkningen i det nya sortimentet på AB Kemikalia. Även med vilken frekvens, vecko- eller månadsbeställning, kunderna bör lägga sina order ska undersökas. Målet med examensarbetet är att ge förslag på en produktionsplanering som uppfyller följande tre kriterier: • Jämnare beläggning (kapa topparna) • Ökad effektivitet i tillverkningen • Fortsatt hög leveransservice För att få en bild av produkterna i nya sortimentet gjordes en ABC-analys. Volymvärdet för varje produkt beräknades och utifrån storleken på volymvärdet gjordes en indelning av produkterna i A-, B- och C-klass. Efterfrågan analyserades genom teorier om mönster i efterfrågan och med hjälp av olika prognosmetoder. Ekonomiska orderkvantiteten beräknades i ett försök till att bestämma tillverkningskvantiteter för produkterna. Resultatet av beräkningarna visar på att lageromsättningshastigheten är för låg för att den ekonomiska orderkvantiteten ska kunna användas som partiformningsmetod. Istället styrs tillverkningskvantiteten vid varje tillverkningstillfälle av efterfrågan under färskhetstiden. Eftersom analyserna som produkterna används till måste utföras inom en viss tid, måste kunderna ha tillgång till produkter när prover kommer in på analys. Om inte leveransservicenivån är tillräckligt hög för alla produkter kan AB Kemikalias positions som leverantör ifrågasättas. Istället delades produkterna med lång hållbarhetstid in i två kategorier: • Produkter som beställs av både kunder som lägger månadsbeställningar samt kunder som lägger veckobeställningar • Produkter som bara beställs av kunder som lägger månadsbeställningar Produktionsplaneringsmetoder som har övervägts är kanban, cyklisk planering, nettobehovsplanering samt beställningspunktsystem med både kontinuerlig och periodisk inspektion. Med det periodiska beställningspunktsystemet går det att få en jämnare beläggning i produktionen, om tillverkningen planeras så att produkterna tillverkas olika produktionsveckor. Som periodlängd väljs i så fall färskhetstiden så att tillverkningskvantiteten maximeras. På så sätt blir produktionen effektivare och produktionskapaciteten ökar. Problemet är att bestämma ett målvärde för tillverkningskvantiteten. Målvärdets storlek styrs av efterfrågan under färskhetstiden och måste täcka beställnings-, prognoskvantiteter och osäkerhet i efterfrågan fram till nästa tillverkningstillfälle. För att detta ska gå måste målvärdet uppdateras regelbundet och på så sätt uppnås hög leveransservice. Därför väljs periodiskt beställningspunktsystem som planeringsmetod. Kartläggningen av tilläggsorder och akutorder visar på att tilläggsorder inte förekommer frekvent samt att akutorder förekommer i princip inte alls. På så sätt ger månadsbeställningarna en rättvisande bild av efterfrågan och det finns ingen anledning att sluta med dem. Den största gruppen av produkter är 30-dagarsprodukterna i kategori 1. För att jämna ut beläggningen i produktionen under de olika produktionsveckorna, måste tillverkningen av övriga produkter läggas om. Tillverkningen av 30- dagarsprodukter som tillverkas i fulla satser kan styras så att delar av tillverkningen läggs på produktionsvecka 2 och 4, då beläggningen tidigare varit lägre. Tillverkningen av 30-dagarsprodukterna i kategori 2 läggs på produktionsvecka 2 och 4, eftersom säkerheten i efterfrågan från månadsbeställarna är högre än för produkter som även veckobeställare lägger order på. 60-dagarsprodukterna läggs också på produktionsvecka 2 och 4 av utjämningsskäl. Den nya produktionsplaneringen baseras på att så stora tillverkningskvantiteter som lageromsättningshastigheten tillåter tillverkas vid varje tillverkningstillfälle. För att skydda mot variationer i efterfrågan mellan tillverkningstillfällena används säkerhetslager. På så sätt kommer målet med en effektivare produktion att uppnås. Säkerhetslagret samt det att kunderna nu själva kommer att kunna lägga beställningar för varje färskhetsperiod bidrar inte bara till att tillverkningen blir effektivare, utan också att målet med en fortsatt hög leveransservicenivå uppfylls. Ett annat mål med den nya produktionsplaneringen är att tillverkning av en produkt bara ska ske en gång per färskhetsperiod, vilket innebär att också produktionskapaciteten i produktionen har ökat.