Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som karaktäriserar planeringen av det offentliga rummet i den samtida svenska staden, samt hur dagens utformning av det offentliga rummet påverkar dess användning. De förändringar som många svenska städer genomgått sedan 1970- talet återspeglas idag på olika sätt i stadsmiljön. Göteborg är en av de städer där förändringar syns tydligt exempelvis i projekt som Norra älvstranden och satsningar på Evenemangsstråket. Dessa satsningar syftar till att skapa nya vägar mot tillväxt för en stad som tidigare levt mycket på industrinäringen. Den globaliserade värld som vi idag är en del av ställer nya krav på städer och platser som konkurrensmedel. Hur resonerar egentligen politiker och planerare, hamnar de offentliga miljöerna på undantaget? Resultatet visar att det finns tendenser till detta men att det också finns ett stort utrymme för att de offentliga rummen kan komma att får en större betydelse i framtidens stad som ett medel för att attrahera nya invånare, turism och företagsetableringar.

Uppsatsen Kampen om staden - En prövning av gränser undersöker relationen mellan den olagliga fasadkonsten och den lagliga fasadkonsten samt konstinstitutioner i Malmös centrala delar. Studien bygger på en icke-deltagande observation där målpunkter för de tre enheterna identifieras och kartläggs. Stadsvandringen mellan målpunkterna är slumpmässig för att pröva om graffiti uppstår utanför sina målpunkter. Detta för att undersöka om graffitin prövar de andra enheterna i det offentliga rummet. Diskussion av resultatet belyses genom teori kring offentliga rum, territorium skapande i staden, stadens rytm och process samt planerarens och arkitektens roll i skapandet av offentliga rum.

In the 1940s the Swedish town planning was inspired by the English city development with the concepts of neighbourhood and community planning. In order to promote democratic development and solidarity the ideal would be to create community centers with full service. Community centers are part of the building of the suburbs during the postwar period. The buildings in Sweden from 1940 - and -50s were built with the intentions to be good homes for all regardless of income, class and status. Collective solutions to individual problems were characteristic of the Swedish policy during this time.

Sammanfattning Titel: Mölndals Centrum ? Stadsförnyelse i en svensk förstad Författare: Magnus Björned Kurs: Kandidatuppsats FM 1402 Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunnar Nyström Datum: 2010-05-17 Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera och ge förslag till en trygg, funktionsblandad och konkurrenskraftig stadskärna i en kommun som angränsar till en större svensk stad. Metod: Att genomföra en SWOT-analys samt att göra en litteraturstudie på böcker skrivna av Jan Gehl, Gordon Cullen och Kevin Lynch. Att se över Mölndals Stads förslag till stadsförnyelse i Mölndals Centrum och utveckla detta. Resultat: Rekommendationer och förslag på åtgärder har arbetats fram med utgångspunkt från analyser och Mölndals stads planförslag. Nyckelord: Stadsförnyelse, Mölndals centrum, en trygg stad, en funktionsblandad stad, en konkurrensstark stad, SWOT-analys.

In 1999 the Swedish Parliament decided about 15 environmental goals aimed to be achieved in time for the next generation. For example physical social planning must be based on programs and strategies how cultural-historical values has been attended, so called programs of cultural heritage. By law the Swedish municipalities are responsible for reaching these goals by creating program of cultural heritage. But only a few of the municipalities have these programs, meaning that many municipalities need to create programs of cultural heritage in the next five years.The aim of this report is to present a model of analysis on programs of cultural heritage in municipalities for preservation and development of cultural environments. By testing the model on the municipalities of Osby and Tomelilla methods on how to create a new program of cultural heritage or how to complete existing documents are formulated.One of the conclusions is that one document, program of cultural heritage, functions as landscape analysis, model of cultural valuation and strategy of developing cultural values.

Hur planerar man förtätning av städer där grönytor väljs ut för ny exploatering? Det är vad arbetet i huvudsak vill ha svar på. Städerna vill både expandera och integreras i ett urbant liv och samtidigt ha tillgång till mycket grönt. Det urbana står för den täta staden med sociala möten, kommunikationer och service etc. medans det gröna står för friytor, grönområden och grönska i städerna. Ronneby är en kommun likt många kommuner som har den här problematiken mellan urbanitet och natur.

Arbetet berör ett större naturområde nordväst om Karlshamns resecentrum och är idag ett frekvent använt rekreationsområde för de boende i Karlshamns tätort. Dessa två faktorer, närheten till Karlshamns resecentrum och områdets värde för rekreation och friluftsliv är det som präglar arbetet och som i slutändan vägt tyngst vid utformandet av planförslaget. Målet med planförslaget är att det ska vara en möjlig och realistisk lösning på hur bostäder kan placeras i området. Hänsyn har bland annat tagits till topografin, markens beskaffenhet, skyddsavstånd, beräknad befolkningstillväxt och åsikter från boende i Karlshamn som utnyttjar området. Tillsammans har det utmynnat i ett planförslag gällande ett förbättrat friluftsliv samt tre altarnativ där framtida bebyggelse redovisas..

 Title:Transshipment Terminal ? A study of environmental effects from the introduction of a transshipment terminal and a route planning system in the municipality of Kalmar Examiner:Andersson, PetraKey words:Transshipment terminal, route planning, environmental impact Purpose:The study aims to examine how a transshipment terminal and a route planning system may have implications for the municipality of Kalmar from environmental concerns. Methodology:The thesis is a case study on the municipality of Kalmar. A positivistic -and an objectivistic approach have been used. The strategic approach that was used was quantitative.

Det här är en undersökning om hur proposition ?Prop. 2008/09:119. Strandskyddet och utveckling av landsbygden ? har gett upphov till en förskjutning av makt i strandskyddets dispensgivning.

Studien syftar till att söka samband mellan gestaltning av den fysiska miljön och upplevd trygghet runt ett förortscentrum, samt undersöka hur dessa förhållanden behandlas i en centrumomvandling. Detta gjordes utifrån en fallstudie över Mörby centrum. Genom observationer, intervjuer och frågeformulär samlades data in, som sedan ställdes mot beprövade teorier av såväl forskare som myndigheter och författare. Dessa användes sedan för att granska den nya detaljplanen över området ur ett trygghetsperspektiv. Studien visade att sambanden mellan upplevd trygghet och gestaltning av den fysiska miljön är många och starka. Den nya planen över Mörby centrum ger utifrån analysen goda förutsättningar att öka den upplevda tryggheten, då den behandlar många av de samband som hittades. Det uppdagades dock att nya otrygga områden kan utvecklas runt centrumet, men att dessa inte kan påvisas med visshet innan planen är genomförd..

Denna uppsats syftar till att bidra med en bättre förståelse för hur uppföljning och utvärdering av översiktsplanen sker i praktiken. Vidare är syftet att föra en diskussion kring hur utvärderingen kan utvecklas. För att undersöka detta väljs Sveriges tre största kommuner (Stockholm, Göteborg och Malmö) ut, eftersom de har en ledande roll i svensk planering och troligtvis har mest resurser att tillgå för att bedriva utvärdering. Följande problemformulering används för att ta reda på syftet: Hur tillämpas uppföljning och utvärdering av översiktsplanen i svenska storstadskommuner? En bakgrund till vad som ingår i begreppen uppföljning och utvärdering görs inledningsvis, samt en redogörelse av olika typer av utvärdering.

This study is an analysis of a survey that harvester operators working for SCA Ångermanland Skogsförvaltning have been participating in. The purpose of this study is to try to show the harvester operators opinion about the forestry planning that SCA provides. Hopefully will this information lead to suggestion about what part of the forestry planning needs to be improved, if any is needed? Unfortunately only 30 / 60 questionnaire has been returned so no conclusion can be made, except about those who have answered the survey. The answers of the survey indicate a number of areas that needs to be improved. The marked routes needs to be more visible and the education about timber landings must be enhanced.

Examensarbetet handlar om utveckling av de centrala delarna samt stationsområdet i Vårgårda tätort, Vårgårda kommun. Syftet med arbetet har varit att förtäta med ny bebyggelse i de centrala delarna av tätorten samt att effektivisera ytan och området vid stationen. Arbetet är tänkt att kunna användas som ett idéunderlag av kommunen för deras framtida utveckling av tätorten. Litteraturstudier har gjorts kring ämnet stationssamhällen och en inventering av planområdet har gjorts. Som analysmetoder har jag använt mig av Kevin Lynch, SWOT-analys, en enkel bebyggelseinventering för att skapa riktlinjer för ny bebyggelse samt även besök på orterna Herrljunga och Uddevalla, där jag studerat lösningar på stationsområdena för att se hur dessa orter löst problemen med de nya funktioner som måste irnymmas på ett äldre stationsområde.

This report is about planning a demolition. The purpose of this report is that it should become a base for a demolition of house J at the Academic hospital in Uppsala, and also to make general help for planning a demolition. This report also contains a part about how a change in the work environment affects general people. The work started with studies of literature and design of the general part of the report and then continued with a practical study of house J. From the experience of the first two parts of the report a general help for planning a demolition was shaped.

Designing temporary cities is a study of the design and physical planning of five temporary cities. The purpose was to discuss and note the important questions to be considered, when designing the outdoor environment in temporary cities to create as good an environment for the visitor as possible. The five cities I have chosen are among the most famous ones in Scandinavia, and they represent different kinds of temporary cities. This was a deliberate choice to achieve diverse research material, and with that a broad view of what the planning stage generally looks like. Study of the cities has been done through interviews with the people responsible for the design and/or physical planning of each city.