If one looks at physical planning in Sweden today one can see that while talking about densification of existing development, reduced emissions and careful use of important land, urban sprawl is a fact with development of sheer residential districts in the urban edges and shopping malls in each and every municipality. As sustainable development is an essential goal for physical planning to strive towards, it is worth questioning if the direction of today?s planning will lead to the goal. A sustainable development can be seen as an obvious to goal aim at. In reality the aim means a hard and complex work.

This diploma work was performed because the company Sveriges BostadsrättsCentrum, with the abbreviation SBC, had a need to gain insight into how changes in the Work Environment Act and related regulations which took effect January 1, 2009 affecting their work with the work environment. The changes mean that the client may hand over his work environment responsibilities to a contractor and that he has to select so-called building work environment co-ordinators. At SBC they are working as representatives for tenant-owner's association when a construction is about to be carried out. The purpose was to ascertain how changes may affect the work at SBC. The diploma work intends to educate the staff at SBC how work with the work environment would look like if they met the regulatory requirements.

Boendesegregationen i våra svenska städer är ett problem som ökar. Den fysiska planeringen är en faktor som påverkar hur väl stadsdelar är fysiskt integrerade med varandra. Olika planeringsideal leder till skilda typer av fysiska strukturer, och i stadsbyggnadsprojekt finns idag visioner om att koppla samman fysiskt och socialt segregerade stadsdelar med den nya strukturen. Målet är att bidra till en ökad integration, såväl fysiskt som socialt. Syftet med arbetet har varit att studera två sådana aktuella projekt, H+ i Helsingborg och Hyllie i Malmö, för att se vilka fysiska strukturer och arbetssätt som förordas och vad de ser för möjligheter och begränsningar att genomföra visionerna. En diskursanalys med visionsdokument och intervjuer med projektdeltagare som grund genomfördes, för att se på vilket sätt det talas om att den fysiska planeringen kan bidra till integration.

I detta examensarbete fokuseras staden, planen och marknaden. Mer konkret behandlas den offentliga planeringens makt i relation till marknadskrafter i den fysiska planeringen. Detta tema formuleras utifrån iakttagelser från samtiden och underbyggs sedan med svensk och internationell forskning. De huvudsakliga frågeställningarna handlar om 1, den offentliga planeringens användning av det kommunala planmonopolet, 2, hur olika aktörer agerar i planprocessen, samt 3, om förhandlingar påverkar utfallet i planprocessen. Undersökningen genomförs som en enfallsstudie av en aktuell planprocess, en planprocess där just relationer mellan offentliga och privata aktörer förväntats. Fallet som undersöks är processen kring omvandlingen av Norra Backa i Borlänge.

How can we plan so that smallscale industry and businesses can become an integrated part of the city? The densifying process in search of new housing areas that is going on in most swedish cities threatens to undermine the diversity and complex make up of central parts of many cities. To sustain industrial activities in central locations is critical to this diversity. This thesis discusses how to reach a sustainable city planning with Bellevue, a small industry and business area in central Gothenburg, as an example..

Throughout the history, the theories which have shaped our cities have varied from time to time. We have gone from a city development characterized by spontaneousness, where commerce and people side by side shared the space, into a function-based planning where people and functions are being increasingly separated. Regardless the forms of planning the city design causes implications for those who live there when the physical environment controls were we live, work and meet. In today's society where `sustainability ' has become a watchword the current community planning needs to be questioned so we, in the best possible way, can meet future changes. Searching for new planning strategies is part of this and in this essay the term `mixed-use´ will be investigated and analyzed in terms of its social aspects.

Syftet med arbetet är att undersöka och diskutera Stora torg i Kristianstad och om hur man genom en omgestaltning av torget kan göra platsen mer tilltalande, attraktiv och levande..

Throughout the history, the theories which have shaped our cities have varied from time to time. We have gone from a city development characterized by spontaneousness, where commerce and people side by side shared the space, into a function-based planning where people and functions are being increasingly separated. Regardless the forms of planning the city design causes implications for those who live there when the physical environment controls were we live, work and meet. In today's society where `sustainability ' has become a watchword the current community planning needs to be questioned so we, in the best possible way, can meet future changes. Searching for new planning strategies is part of this and in this essay the term `mixed-use´ will be investigated and analyzed in terms of its social aspects.

Throughout the history, the theories which have shaped our cities have varied from time to time. We have gone from a city development characterized by spontaneousness, where commerce and people side by side shared the space, into a function-based planning where people and functions are being increasingly separated. Regardless the forms of planning the city design causes implications for those who live there when the physical environment controls were we live, work and meet. In today's society where `sustainability ' has become a watchword the current community planning needs to be questioned so we, in the best possible way, can meet future changes. Searching for new planning strategies is part of this and in this essay the term `mixed-use´ will be investigated and analyzed in terms of its social aspects.

I många svenska städer går det att upptäcka fenomenet av det peri-urbana landskapet och en planering som strävar efter en expansiv stadsutveckling. Det är ett hybridlandskap, en expanderad stad där skillnaden mellan stad och land inte existerar i form av en exakt gränslinje. Staden innehåller samtidigt miljöer och platser, i flera fall centralt belägna som tenderar att glömmas bort, åsidosättas eller placeras i ett väntans läge vid planering. Dessa tomma ytor och håligheter utan definierad funktion är platser som befinner sig i ett gränsland - mellan det planerade och det oplanerade, vilket påverkar den angränsande bebyggelsen och marken. Detta ger upphov till arbetets tema - rum i marginal, mellanrum som blir en outnyttjad resurs vid planering.

Bostadsbyggandet i Sverige idag präglas av ett fåtal större företag som producerar relativt standardiserade bostäder. Möjligheterna för den enskilda boende att påverka sitt framtida boende med avseende på planlösning och utformning är begränsade samtidigt som nya krav på bostäder uppkommer: familjekonstellationer ändras, kärnfamiljen är inte längre en självklarhet och miljö- och klimatfrågor vinner mark. Deltagande räknas som en av grundförutsättningarna för en av dimensionerna för hållbar utveckling; social hållbarhet. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt och dynamiskt samhälle och att trygga människors förutsättningar för sina grundläggande mänskliga behov. Att planera och bygga i en grupp, en så kallad byggemenskap, är ett fenomen som förekommer i flera länder i Europa och även i ett begränsat antal exempel i Sverige.

I övergången från industrialism till post-industrialism förändras städernas ekonomiska förutsättningar och ökar konkurrensen. Städer som tidigare haft en god tillväxt med bas i tillverkningsindustri drabbas av konkurrens från länder som tillhandahåller billigare arbetskraft. I den här situationen väljer många städer att satsa på att stärka sin attraktivitet samt marknadsföra sig för att locka till sig nya invånare, nya företag, turister, externt kapital. En strategi är att satsa på kultur och evenemang. Värdskapet för evenemang kan vid första anblick framstå som en odelat positiv och oproblematisk företeelse, något som gagnar staden med alla dess invånare samt även regionen och landet som helhet.

Våra samhälleliga problem ser idag annorlunda ut än vad de gjorde vid förra sekelskiftet, men det räcker också att gå tillbaka femtio år i tiden, när Södra Guldheden bebyggdes. Ett stort problem som vi allt oftare blir uppmärksammade om, är att vår miljö inte längre klarar den belastning som dagens bilanvändande medför. Genom de långa avstånd våra utspridda städer ger upphov till, förvärras det globala problemet. Vi behöver därför förtäta våra städer inåt och nyttja lämplig mark för detta, det har vi mycket att vinna på även ur andra avseenden. För att undvika att vi genom förtätning bygger bort stora kvaliteter i våra befintliga kulturmiljöer, behöver vi se området utifrån en helhet.

Idag finns det ett stort tryck på förtätning i vattennära lägen. Många gamla verksamhetsområden och hamnområden utvecklas till nya stadsdelar. Stora delar av hamnen i Oskarshamn används idag fortfarande aktivt men Inre Hamnen står utan någon direkt användning. Syftet med mitt arbete har varit att utforma ett förslag från oanvänd hamn till attraktiv del av staden, som kopplar ihop Inre Hamnen med stadens centrum, men som även ska öka platsens attraktion. Syftet har även varit att öka viljan att röra och befinna sig i hamnområdet. Ett problem har varit den upplevda barriärseffekten på Skeppsbron, som sträcker sig längs med en stor del av planområdet. Att få ner skalan på vägen samt minska bilarnas dominans har varit av stor vikt i utformandet av planförslaget. För att få grepp om platsens egenskaper och karaktär har Cullens serial vision använts samt en SWOT-analys (styrkor, svagheter, möjligheter och hot). Hur man skapar en attraktiv stad har genomsyrat arbetet och även legat till grund vid utformningen av frågeställningarna. I arbetet har jag använt mig av tre teoretiker som alla talar om hur attraktivitet uppnås. De teoretiker jag använt mig av är Jan Gehl, Jane Jacobs och Gordon Cullen. Det Jacobs och Gehl förespråkar är att specifika fysiska strukturer gynnar möten mellan människor i städer samt mångfald.

Examensarbetet har sin grund i programmet för den del av arkitekttävlingen Europan 6 som är förlagd till Växjö. Det huvudsakliga resultatet av arbetet är en stadsanalys av Växjö och mot bakgrund av den ett stadsplaneförslag för en del av Växsö stad..