Peab är ett av Sveriges största bygg- och anläggningsföretag. Division Väst är en del av Affärsområde Bygg och utför nybyggnationer och renoveringar i Västra Götaland och Värmland. Peab jobbar för att sänka byggkostnaderna för kunden genom kostnadseffektiviseringar i alla delar av byggprocessen. Som en del i detta arbete har företaget uppmärksammat inköpen. Idag saknar Peab en beräkningsmodell för totalkostnaden.

Syftet med studien har varit att utreda vilka typer av lokalt härrörande avfall som skulle kunna fungera som potentiella rötningssubstrat tillsammans med matavfall i Kiruna kommun, samt vilka biogasutbyten som är möjliga att vänta sig från avfallen i frågan. Utöver detta har syftet varit att lägga fram tekniska och ekonomiska lösningar på hur biogas kan framställas, samt jämföra matavfallstransporter via vägnät med avloppsnätet för att utreda vilket alternativ som är mest lämpligt att använda sig av.Metoden för att nå syftet har varit litteraturstudier, att jämföra med redan etablerade anläggningar och insamlingssystem samt utföra egna beräkningar och analyser gjorda på information och antagande gällande Kiruna kommun. Resultatet visade att en substratblandning på matavfall, avloppsslam, hästgödsel och slaktavfall skulle kunna generera strax under 400 000 nm3 fordonsgas per år och att en matavfallsinsamling utförd via vägnätet, men som anpassats till klimatet, var att föredra på grund av stora gasförluster i avloppsledningsnätet.Resultatet visade på ett totalt inSparande av drygt 683 ton koldioxidekvivalenter om året, dock ett behov av att öka avfallstaxan med 379 kronor per hushålls och år. En termofil våtrötning var den rötmetod som ansågs mest lämplig att använda sig av och för uppgradering av gasen är en så kallad vattenskrubber att föredra. Den viktigaste aspekten som kom upp i diskussionen var den ekonomiska biten och den miljömässiga vinsten, huruvida det är lämpligt att låta ett mindre minusresultat sätta stopp för en möjlighet att Spara in stora mängder växthuspåverkande gaser.

Jag vill med denna C-uppsats redovisa vad som är enkelt kontra det som är besvärligt då jag under en period får möjlighet att mixa filmmusik i 5.1 hos Ljudligan. Därutöver vill jag även fokusera på att skildra hur jag löser de problem som uppstår vid mixningen för att slutligen redovisa det som är enkelt att lösa. Med till praktiken har jag en generell förståelse för surround och de olika delmomenten vid mixning.För att lösa de moment som jag upplever som besvärliga kommer jag först att försöka på eget sätt att arbeta fram en bekväm ljudbild. Huruvida jag når ett bra resultat beror dels att jag själv ska bli nöjd, men även på om min handledare hos Ljudligan uppskattar min färdiga produktion. Jag kommer vid behov att fråga de övriga anställda hos Ljudligan för rekommendationer gällande mina problem.

Hoten om klimatförändringar och global uppvärmning blir allt mer påtagliga och kraftiga åtgärder måste till. Genom att låta den offentliga sektorn föregå med gott exempel hoppas världens ledare att resurs- och energieffektiviserande arbete ska bli en självklar del för alla världens företag. På uppdrag av Östra Smålands Kommunalteknikförbund har därför potentialen för energieffektivisering undersökts i ett dagcenter i Hultsfred, Småland, med fokus på ventilation och belysning. Med en metod som bland annat innefattade att studera ritningar och statistik, intervjuer med fastighetsskötare samt flertalet platsbesök, har energianvändningen analyserats. För byggnaden i allmänhet och dessa båda system i synnerhet och förslag på tekniska lösningar för att minska förbrukningen av värme och el har tagits fram.

Ur ett globalt perspektiv blev under 2014 ungefär 7 av 1000 resväskor försenade isorteringsprocessen, vilket resulterade i 24.1 miljoner resväskor. Kostnaden kopplattill detta är stor hos många flygbolag, då det innebär manuell hantering. Ett steg motlösningen av misskött bagage är Radio Frekvent Identifikation (RFID) som börjardyka upp på flygplatser runt om i världen som ett komplement till denstreckkodslösning som finns idag. En fullständig implementering av ett RFID-systemöver samtliga flygplatser i världen skulle göra att hela industrin sammanlagt skullekunna Spara $760 miljoner USD årligen i kostnader kopplat till försenat ochborttappat bagage.Tidigare studier visar att ett införande av ett RFID-system inom bagagehantering påen flygplats har medfört fler fördelar än nackdelar inom olika aspekter somexempelvis minskade kostnader och effektivare processer. Vilket leder till fråganvarför har inte svenska flygplatser infört detta? Denna studie har som syfte attundersöka vilka utmaningar som finns kring ett införande av ett RFID-system inombagagehantering på svenska flygplatser.

Den här kandidatavhandlingen undersöker fördelarna och begränsningarna med Internetbaserade operativsystem i molnet, så kallade Internet OS, och hur IT-företag ser på ämnet. Internet OS är operativsystem som placerar sina resurser och processorkraft ute på Internet, ofta med hjälp av olika molnettjänster. Det finns problem och utmaningar med Internet OS. Dessa problem kan vara ett hinder för företag att överge de traditionella operativsystemen, som exempelvis Windows, och övergå till Internet OS. Det saknas undersökningar om IT-företag vill eller kan flytta sin verksamhet till molnet.

Världen är idag mer energiberoende än någonsin. I Sverige står bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvändning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya direktiv när det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tätare för att Spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohälsa kan öka till följd av för dålig ventilation.Polhemsskolan i Gävle driver en butik i fastighet P5, där personalen upplever att inomhusmiljön är otillfredsställande.

Bakgrund: När musen började användas på 70-talet var den bara ett pekdon och ett verktyg att rita med. På den tiden var det tangentbordet som användes för att ?tala? med datorn. Idag är det musen som styr funktionerna och vi är vana vid att klicka oss hit och dit. Användaren har blivit så beroende av musen att den knappt kan handskas med en dator utan den.

Gården som jag har genomfört det här projektet på är Klevs Gård i Bohuslän. Gården har idag en djurproduktion med slaktsvin och värphöns samt en växtodling. Från djuren produceras knappt 2000 m3 gödsel om året och växtodlingen omfattar 250 hektar. Man har på senare år funderat på att bygga en biogasanläggning som skall köras på djurens gödsel och på vallensilage. Den stora mängd rötrest som då blir måste ju transporteras och spridas på något sätt.

Pliktverket genomförde under 2006 en stor förändring för att Spara 100 miljoner kronor.Resultatet blev att 131 medarbetare sades upp och två regionkontor lades ner. Syftet med denna uppsats är att undersöka anledningarna till negativa omdömen om Pliktverkets interna kommunikation under förändringsprocessen 2006 och komma fram till lösningsförslag på de bakomliggande problemen så att den interna kommunikationen kan utvecklas.Kommunikation under förändring är ett stort område och därför har jag valt att begränsa mig till fyra områden som Pliktverket i en enkätundersökning funnit att det varit problem med.Jag har arbetat utifrån följande problemområden:Tillförlitlighet ? Har tillförlitligheten till processen och informationen påverkats av problemen med kommunikationen?Förväntningar ? Har Pliktverket skapat orimliga förväntningar på förändringsarbetet via medarbetarutbildning?Delaktighet ? Varför får delaktigheten lågt betyg och hur har medarbetarna varit delaktiga?Dialog ? Varför får dialogen under processen dåligt betyg?Samtalsintervjuer med medarbetare vid Pliktverkets kvarvarande regionkontor och huvudkontoret har använts som metod.Jag har bland annat kunnat dra följande slutsatser:? Förändringen har varit toppstyrd utan delaktighet för medarbetarna? Monolog har förekommit istället för dialog, vilket har lett till att tillförlitligheten och förtroendet för processen har blivit lågt.? Delaktigheten inom organisationen har av allt att döma varit dålig redan innan förändringsprocessen.? Medarbetarutbildningen som genomförts tidigare har gett medarbetarna förväntningar på att få vara delaktiga under en förändringsprocess.? Dålig tillgänglighet till ansvariga och chefer har gjort att dialogen blivit dålig.? Förändringens syfte är dåligt förankrad i organisationen på grund av dålig dialog..

I den offentliga sektorn sker idag en genomgripande övergång till att erbjuda service via Internet genom elektroniska tjänster, e-tjänster. Få tjänster utvecklas utifrån ett användarperspektiv och många brister i tillgänglighet. Funktionshindrade, invandrare och äldre är tre grupper vars behov sällan uppmärksammas i utvecklingen av dessa tjänster. Detta ökar klyftorna i samhället.Studien undersöker hur metoden personas kan användas för att kommunicera vilka behov som ett urval av dessa grupper har i sin användning av offentliga e-tjänster. Personas är en användarcentrerad form av målgruppsanalys där användare representeras genom personliga berättelser.

Föreliggande studie tillämpar diskursanalys i syfte att förstå var det råder samstämmighet eller konflikt kring huruvida Sverige ska sälja, Spara eller annullera överskottet på utsläppsrätter inom EU:s och FN:s utsläppshandel. Genom kritisk diskursanalys har vi kategoriserat och kodat tio riksdagsdebatter mellan åren 2010 och 2014, i vilka en ekologisk diskurs och en ekonomisk diskurs kämpar om tolkningsföreträde. Bortsett från samstämmigheten att handel med utsläppsrätter ? vilken kan ses som ekologisk modernisering ? är ett viktigt verktyg för att minska klimatförändringar; råder öppen kamp kring hur ett överskott på utsläppsrätter ska hanteras. Kampen har delats in i sju kategorier baserat på huruvida: 1) ett beslut om annullering kan tas direkt eller om det krävs en utredning först, 2) en annullering är en symbolisk handling eller styrs av marknadens logik, 3) en försäljning leder till ökade utsläpp, 4) på vilket sätt överskottet ska fungera som förhandlingsstrategi under klimatmöten, 5) Sverige förlorar sitt klimatanseende vid en försäljning av överskott på utsläppsrätter, 6) utsläppshandeln i högre grad borde styras av politiker eller marknadsmekanismer, och slutligen 7) huruvida överskott på utsläppsrätter bör ses som ett lyxproblem.

Syftet med vår undersökning har varit att klarlägga 30 lärares inställning till, och uppfattning om, språkundervisning i moderna språk för att kunna få en bild av verkligheten i dagens gymnasieskola. Efter en litteraturstudie av aktuell och historisk forskning samt språkdidaktiska metoder kring ämnet, genomförde vi en enkät med 24 bundna frågor och tre öppna frågor om undervisningssituationer med syftet att kunna mäta i hur pass stor utsträckning lärare använder sig av målspråket eller modersmålet under sina lektioner. Dessutom hade vi ett antal informella samtal med sex lärare. Ur analysen av vår undersökning framgår, att lärarens tillämpning av målspråket inte överensstämmer med aktuell forskning och språksynen på språkdidaktik. De flesta språklärare gav dessutom intrycket av att inte använda sig av den didaktik, som uppmuntrar kommunikation och som modern forskning förespråkar.

Allt fler företag arbetar idag förebyggande med miljöfrågor samt med införande av miljöledningssystem enligt ISO 14001. ISO 14001 är en standard för miljöledningssystem som blivit ett allt mer använt verktyg för företag som vill arbeta för en hållbar utveckling. Ett miljöledningssystem kan vara ett bra verktyg för ett företag som vill utforma sitt miljöarbete systematiskt och effektivt. ISO 14001 är tillräckligt brett och flexibelt för att kunna användas av alla typer av företag och organisationer. Införandet av ett miljöledningssystem leder till ett effektivare miljöarbete och skapar trovärdighet hos samarbetspartner och en alltmer miljöintresserad allmänhet.Syftet med detta arbete var att komma fram till vilka möjligheter och problem som kan uppkomma med införandet av ett miljöledningssystem enligt ISO 14001 på ett företag.

I denna undersökning studeras hur digitala verktyg används på två högstadieskolor i årskurs 8 och hur dessa verktyg möjligtvis kan inverka på elevers musikskapande. Undersökningen är av kvalitativ art och grundar sig på deltagande observationer och semistrukturerade fokusgruppsintervjuer i projekt där elever på olika sätt skapar musik med digitala verktyg. Den genomsyras av ett medieekologiskt- och sociokulturellt perspektiv där empiri grundar sig på utsagor och erfarenheter från tio observationstillfällen och sex intervjuer. I undersökningen framkommer det att digitala verktyg används sällan och i begränsad omfattning i musikundervisningen på de två skolorna. Digitala verktyg erbjuder en direktlänk mellan det klingande ljudet och den visuella representationen, något som ligger i linje med tidigare forskning.