Det syfte vi har med den hÀr studien Àr att undersöka hur det ligger till med förskollÀrares medvetenhet kring Ätervinning och hÄllbar utveckling. Varför arbetar förskollÀrare med Ätervinning och hÄllbar utveckling eller varför gör de inte det? Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat 14 förskollÀrare pÄ tvÄ olika orter i samma kommun i södra Sverige. Vi har tolkat förskollÀrarnas svar om sin medvetenhet kring Ätervinning och hÄllbar utveckling. Resultatet visar att förskollÀrare vet vad Ätervinning Àr.

Studiens huvudsakliga slutsats Àr att majoriteten av studenterna pÄ Handelshögskolan i Göteborg inte prioriterar socialt ansvarstagande hos en framtida arbetsgivare. Socialt ansvar anses vara den minst viktiga faktorn dÄ endast 18 procent avrespondenterna markerade socialt ansvarstagande som en av de fem viktigaste faktorerna hos en framtida arbetsgivare.

Titel - MÀklardagen i GÀvle ? Modell ? och teoriutvecklingNivÄ - Kandidatuppsats i företagsekonomiFörfattare - Erik Andersson David Broberg EngstrandHandledare - Jonas KÄgströmDatum - Juni 2010Syfte - VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vad det Àr som pÄverkar mÀklarstudenter vid Högskolan i GÀvle nÀr de vÀljer sin framtida arbetsgivare. Vi har valt att undersöka MÀklardagen i GÀvle som rekryteringsverktyg. DÀrutöver har vi Àven för avsikt att undersöka mÀklarföretagens arbete för att nÄ ut till studenterna.Metod - De empiriska data som vi samlade in gjordes med hjÀlp av en enkÀtundersökning till fastighetmÀklarstudenterna pÄ Högskolan i GÀvle. EnkÀtfrÄgorna baserades pÄ olika pÄstÄenden om företagen och deras medverkan, detta för att fÄ ett stÀllningstagande men ocksÄ för att fÄ reda pÄ om studenterna har samma uppfattning som vi.

I denna studie har jag undersökt hur barnen förstÄr den verksamhet pedagogerna pÄ en förskola erbjuder inom hÄllbar utveckling. Studien Àr genomförd pÄ en förskola med profileringen grön flagg. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersökningsmetod och genom detta kommit fram till resultatet som visar att barnen som studerats vid denna förskola framförallt kan redogöra för normer som relaterar till hÄllbar utveckling. I viss mÄn kan de Àven redogöra faktakunskaper. De har dock svÄrt att förklara orsaker och samband.

Jag har genomfört en enkÀtstudie om högstadielÀrares kunskaper i hÄllbar utveckling, hur de förmedlar kunskap/undervisar pÄ tre högstadieskolor. Det var 21 lÀrare som svarade pÄ enkÀterna. Dessutom "medgav" 13 lÀrare att de inte hade kunskap om hÄllbar utveckling. NÀstan alla lÀrarna var emot att ha hÄllbar utveckling som eget Àmne med egen kursplan eftersom hÄllbarhet och viss miljökunskap kommer in i undervisningen naturligt i frÄga om vad som Àr rÀtt/fel, etik/moral och vid diskussioner kring konsumtion och sophantering dÀr respekten för naturen finns med. LÀrarnas metoder för att fÄ in hÄllbar utveckling i de olika Àmnena var mÄnga och vissa briljanta.

Syftet med vÄr studie var att undersöka vilken innebörd begreppet lÀrande för hÄllbar utveckling kan ha för förskollÀrare verksamma i förskolan, samt hur de beskriver hur de erbjuder barnen möjligheter till lÀrande för hÄllbar utveckling. Vi anvÀnde oss av kvalitativ intervju som metod, dÀr fem förskollÀrare verksamma vid olika förskolor deltog. Resultatet visar att förskollÀrarna har varierade kunskaper om begreppet lÀrande för hÄllbar utveckling och deras utsagor tyder pÄ att det Àr ett komplext begrepp. FörskollÀrarna beskriver sitt arbete med barnen som ett processinriktat arbetssÀtt, dÀr tema och demokrati har den framtrÀdande rollen..

For the past decades, culture has been given a role as a factor for local and regional development. But what is meant by development and in what ways culture can be of importance in this aspect can be unclear. This thesis examines the perception of the role for local and regional development of one specific cultural place and network ? the cultural cooperative Not Quite in Fengersfors, Sweden. I study the way the role as developer is expressed and interpreted in the discourse of the cultural workers who are members of the network and in the discourse of public cultural policy in the region VĂ€stra Götaland and in ÅmĂ„l municipality.

The purpose of this paper is to find the true meaning to the Swedish word "sinnestrÀdgÄrd" as a fenonomen. This paper concentrates on the Swedish use of the word, because the term has different definitions in other countries. Our choice was a phenomenological method after reading literature on, and in relevance with, the subject without finding an answer to the question. According to our six informants - a politician, a project manager, two landscape architects and scientists, and two occupational therapists, the concept has not yet been defined. The results show that a "sinnestrÀdgÄrd" is complex and means several things, but the main purpose of the concept and place is to stimulate all senses. We have discussed how to distinguish the concepts "sinnestrÀdgÄrd", design garden and health garden, from each other as they all stimulate the senses.

In the 1940s the Swedish town planning was inspired by the English city development with the concepts of neighbourhood and community planning. In order to promote democratic development and solidarity the ideal would be to create community centers with full service. Community centers are part of the building of the suburbs during the postwar period. The buildings in Sweden from 1940 - and -50s were built with the intentions to be good homes for all regardless of income, class and status. Collective solutions to individual problems were characteristic of the Swedish policy during this time.

Uppsatsen fokuserar pÄ hur begreppet hÄllbar utveckling behandlas i lÀroböcker i SamhÀllskunskap A. Syftet med min undersökning Àr att studera hur hÄllbar utveckling behandlas i samhÀllsböckerna i kurs A och jÀmföra om det finns en diskrepans med kursmÄlen och hur detta förhÄllande har förÀndrats över tid. Som metod har jag valt att göra en lÀromedelsanalys dÀr jag utifrÄn en egen operationalisering av begreppet hÄllbar utveckling undersöker hur lÀrobokstexterna behandlar begreppet. Undersökningen visade att hÄllbar utveckling inte har nÄgon central roll i lÀroböckerna och att vÀldigt lite har förÀndrats mellan undersökningstiden 1995 till 2005. Dessutom kan man hÀvda att det finns en diskrepans mellan lÀroböckerna och kursmÄlen, i synnerhet nÀr det gÀller dagens kursmÄl och de senaste lÀroböckerna..

The purpose of this study is to describe and analyze the places importance for young people with disabilities. The study?s central questions are what type of places they visit and what characterizes them. It is also about answering the questions why the places are visited and what meaning this has for participation and identity. The studyÂŽs central concept is room/place, participation and identity.

Mitt syfte med den hÀr studien Àr att beskriva och ge en förstÄelse för hur pedagoger i förskolan uppfattar och förhÄller sig till begreppet hÄllbar utveckling och vad det innebÀr för arbetet i barngruppen. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och en videofilmningsobservation som metod. Intervjuerna genomfördes med fyra förskollÀrare pÄ olika förskolor i en och samma kommun. I resultatet framkommer det att förskollÀrarna har stora kunskapsskillnader vad gÀller hÄllbar utveckling, Àven intresse och engagemang varierar bland förskollÀrarna. HÄllbar utveckling och lÀrande för hÄllbar utveckling Àr ett komplext begrepp som förskollÀrarna tolkar och förstÄr pÄ olika sÀtt.

In this two-years masters thesis the information practices of former interns are examined in relation to a possible lack of certain kinds of information in the prison environment. The essay is positioned in the research field of information practices which means its looking at all kinds of information, formal and informal. Since the essay is in the field of information practices it means the focus lies in how information is taught whithin contexts and groups. Information is not looked at solely as an individual process but is seen as a collective experience.The method of the essay is that of the qualitative research interview. Besides taking an interest in information practices i investigate whether access of information in prisons could be improved and whether the library organisations could be a part of those improvements.The result of my research shows that information in the prison coming from the correctional institution is not perceived as well functioning.

Employer branding, eller arbetsgivarvarumÀrke som det heter pÄ svenska, handlar om att rÀtt mÀnniskor ska attraheras, rekryteras och vilja stanna kvar i ett företag. Ett starkt employer brand Àr nÄgot som har blivit allt viktigare för företagen i kampen om vÀrdefulla andelar pÄ marknaden.  Studier har visat att anstÀllda som Àr engagerade och trivs pÄ sitt arbete ocksÄ presterar bÀttre, vilket leder till ökad produktion och lönsamhetsfördelar. MÄnga företag Àr inte medvetna om eller uppdaterade vad gÀller sitt arbetsgivarerbjudande, det vill sÀga den anledning som arbetsgivaren ger till nuvarande och potentiella anstÀllda att arbeta för denne. Det kan vara svÄrt att faststÀlla vilka omrÄden som behöver utvecklas i företaget och vilka mÄlgrupper som bör prioriteras. TillgÀngliga mÀtmetoder för att fÄ klarhet gÀllande nuvarande employer brand saknas, vilket har bidragit till studiens syfte att skapa ett mÀtverktyg för att utvÀrdera ett företags arbetsgivarvarumÀrke gentemot nuvarande anstÀllda.

A study of southern pudu (Pudu puda) was performed at the zoo Nordens Ark in BohuslÀn, Sweden during twelve days in Mars and April 2014. Observations were performed during twilight. Time budget and enclosure use was examined, when the animals had access to the whole enclosure of 1000 m2 or a smaller part of the enclosure of 200 m2. There was almost no difference in time budget between the two enclosure sizes. At both enclosure sizes the animals spent most of the time at a place that was hidden from outside the enclosure. The hidden place was situated in the house.