I denna rapport behandlas verktyget FMEA (Failure Mode Effect Analysis), dess användning och genomförande på identifierade komponenter som ingår i elmotorer tillverkade hos ABB LV Motors i Västerås. Målet med detta arbete har varit att ge lärdom om metoden FMEA på företaget för att möjliggöra användandet av verktyget bland medlemmarna på företaget och att vi implementerar verktyget på befintlig motor för att analysera de felsätt som kan uppstå. Eftersom ABB just nu har ett pågående projekt med en ny motor kan våra slutgiltiga felanalyser även ge dem information om vilka ändringar och åtgärder som kan vara till nytta vid utformningen av den nya motorn.Efter två veckors praktik i verkstan och en grundlig genomgång av företagets reklamationer kunde vi avgränsa arbetet genom att identifiera de komponenter som analyserna skulle genomföras på. Efter en genomgång tillsammans med våra handledare på företaget kom vi fram till att utföra våra analyser på fem komponenter, två av dem framstod som mycket kritiska som upptäcktes redan vid genomgång av reklamationerna.Komponenterna som vi har analyserat är:1. Lager2.

Det finns ett stadsbyggnadsideal kring den hållbara staden som har vuxit sig allt starkare, där förtätning är en strategi för att uppnå hållbarhet. Men vid förtätning uppstår det en konflikt mellan grönstruktur och bebyggelse, då det finns motsättningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behållas eller utvecklas för rekreation och grönska, och denna motsättning ?tätt? kontra ?grönt? är en fråga som har karaktäriserat dagens stadsplanering. Men med en framtid som enligt statistik tydligt går mot en förtätning måste grönskans värden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan måste få ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i täta stadsmiljöer är att anlägga fickparker, små parker med fokus på kvalitet istället för kvantitet.

Detta examensarbete handlar om att utveckla ett gestaltningsprogram för Flens stadskärna och därigenom skapa en stad med bättre orienterbarhet, tillgänglighet, trygghet och med förstärkt identitet. Ett gestaltningsprogram har gestaltande avsikter och är en samling riktlinjer som används inom arkitektur, stadsbyggnad samt infrastruktur för att skapa en sammanhållen stadsmiljö (Tornberg 2008). Flen är en stad belägen i hjärtat av Sörmland och har drygt 6000 invånare i staden och 16 000 invånare i kommunen. Staden växte fram som ett stationssamhälle längs med västra stambanan då denna öppnades för allmän trafik år 1862. Samhället blev en viktig knutpunkt när järnvägen mellan Grängesberg, Eskilstuna, Flen och Oxelösund stod klar 1866. Flen blev ett municipalsamhälle år 1902 och 1949 en stad.

Stadskärnans attraktionskraft har blivit allt mer uppmärksammad på senare år. I ett samhälle präglat av svängande konjunkturer och ökade externa företagsetable-ringar har konkurrenssituationen för Sveriges stadskärnor blivit allt hårdare. Svenska kommuner har därför börjat arbeta allt mer målinriktat med att behålla och utveckla stadskärnans attraktionskraft. Globalisering och liknande riktlinjer har medfört att nya miljöer som skapas i kommunerna har en tendens att likna varandra. Denna uppsats syftar därför till att jämföra tre svenska kommuners arbete med att skapa attraktiva stadskärnor.

Endast en kilometer från Växjö Centrum ligger ett bostadsområde, Araby/Dalbo, tillkommet under 1960- och 70-talets s.k. Miljonprogram. Miljonprogrammet var ett politiskt försök till att bygga bort bostadsbristen, men ledde till många av de bostadsområden som idag kritiseras för att vara segregerade med monotona och otrivsamma miljöer. Innemiljöerna var vanligtvis välplanerade och funktionella lägenheter med anpassning till solljus och luftighet, men utemiljön blev ofta eftersatt pga. rationella byggmetoder.

Titel: Ta för Dig av Eslöv! - Ett svenskt perspektiv på platsutveckling.Beskrivning: Kandidatuppsats inom programmet Service Management, Lunds Universitet, Campus Helsingborg.Författare: Sandra Friberg, Kristin Holmqvist och Cajsa Moberg.Handledare: Filippa Säwe och Hervé Corvellec.Datum: 2008-05-29. Eslöv har länge fått dras med epitetet ?Sveriges tråkigaste stad? som under årtionden påverkat människors image av platsen. På grund av trenderna mot ökad kommersialisering, mobilitet och homogenisering, har det aldrig tidigare varit så viktigt för platser att differentiera sig från varandra och upprätthålla en positiv image. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur en liten, svensk kommun kommunicerar ut sina differentierings-strategier för att påverka sin image i positiv riktning.

Västerås Stad har i översiktsplan för Västerås tätort formulerat fem planeringsstrategier som ska vara styrande vid all fysisk planering. Dessa planeringsstrategier syftar till att Västerås mål om en hållbar utveckling ska uppfyllas. Planeringsstrategierna är: ° Bygg staden inåt ° Blanda bostäder och verksamheter ° En ny syn på trafiken ° Stärk grönskans och vattnets roll ° Utveckla försörjningssystemen Ängsgärdet är beläget cirka en kilometer öster om Västerås centrum. Stadsdelen började bebyggas i slutet på 1800-talet. Fram till 1950-talet var stadsdelen ett trivsamt och lummigt småhusområde.

Det finns ett stadsbyggnadsideal kring den hållbara staden som har vuxit sig allt starkare, där förtätning är en strategi för att uppnå hållbarhet. Men vid förtätning uppstår det en konflikt mellan grönstruktur och bebyggelse, då det finns motsättningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behållas eller utvecklas för rekreation och grönska, och denna motsättning ?tätt? kontra ?grönt? är en fråga som har karaktäriserat dagens stadsplanering. Men med en framtid som enligt statistik tydligt går mot en förtätning måste grönskans värden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan måste få ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i täta stadsmiljöer är att anlägga fickparker, små parker med fokus på kvalitet istället för kvantitet.

This master thesis explores the nature of public participation as a central and most current subject in the field of urban planning. A first impression exposes a seemingly unanalyzed consensus on the values and benefits which public participation provides the process of urban planning. The city may be a concern to all its inhabitants; hence knowledge and opinions of the local public are of great importance for the urban development. But is there really something new to these assumptions, and are the advantages of increased public participation in urban planning always obvious?  By using action research as a main method, I have put myself into the context of the Swedish municipality of Nacka and their projects dealing with the development of public participation.

Den här uppsatsen visar ett alternativt gestaltningsprogram för utvecklingsområdet Östernäs. Arbetsområdet ligger centralt i tätorten Ljusdal och har direkt kontakt med Kyrksjön och rekreationsområde, men avskärmas från centrum genom starka barriärer. I examensarbetet undersöker jag hur man genom olika arkitektoniska strategier kan koppla samman området Östernäs med Ljusdals centrum. Syftet med uppsatsen är att skapa ett gott stadsliv. Målet är att genom förslaget visa exempel på hur ett kompakt centrum kan gynna det sociala livet. Arbetet bygger på en modell där inventering och studier av kartor, historia, översiktsplan, detaljplan, medborgardialog och program skapat den informationskälla och den bas som det övriga arbetet vilar på. Informationen har sedan legat till grund för uppsatsens mål, att skapa ett gott stadsliv genom ett kompakt centrum. Ett antal analyser har utförts för att lyfta fram och tydliggöra områdets problem. Problemen har sedan resulterat i forskningsfrågan hur man kopplar samman Östernäs med övriga centrum. För att svara på forskningsfrågan har jag sökt strategier inom litteratur och likvärdiga utvecklingsområden. Strategierna har sammanställts i en konceptuell skiss som visar riktlinjer för hur området Östernäs kan kopplas samman med Ljusdals centrum. Utifrån konceptskiss och program som bygger på önskemål från kommun, medborgare, samt riktlinjer från analyser och egna idéer har jag tagit fram en programskiss för att disponera områdets ytor. Programskissen har legat till grund för det slutliga förslaget. Svaret på forskningsfrågan är att det går att koppla samman Östernäs med övriga centrum genom arkitektoniska strategier.

?What is happening with open public space?? and ?Why is it happening now?? are the twooverarching questions in this master thesis. In the essay the concept of ?offentligt rum? (openpublic space) is defined as an exterior place accessible to the general public, such as squares,parks and streets. I have, based on the issues, identified the trends and tendencies of openpublic space in Sweden.The study consists of three sections.

Sammanfattning I detta examensarbete ska jag behandla ämnet trygghet respektive otrygghet och studera vad som kan göras genom fysisk planering för att skapa ökad trygghet på en offentlig plats i Karlshamn. En allmän plats kan definieras som ett område med fritt tillträde för allmän användning. (Teknisk rapport SIS-CEN/TR 14383?2:2 008 Brottsförebyggande genom stadsplanering och byggnadsutformning ? Del 2: Stadsplanering, 2007, s 12) Detta innebär gata, väg, park, torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är ämnad för en gemensam behövlighet (www.boverket.se). Tryggheten är något som idag börjat växa fram och uppmärksammats från olika håll, samhället har intresserat sig för detta utifrån ett bebyggelseperspektiv.

Syftet är att utreda effekterna av olika markanvändningsstrategier samt att skapa en bra grund för fortsatt planering vid skapandet av ett nytt centralt resecentrum i Skellefteå. Detta arbete förutsätter att Norrbotniabanan byggs samt att dragningen genom centrala Skellefteå följer korridoren för dagens järnväg. Arbetet bygger även på att järnvägen dras i markplan men stora delar av arbetet är användbart även vid en nedgrävd järnväg. Norrbotniabanan är ett, sett ur Skellefteås perspektiv, ett gigantiskt projekt. Metoden som används i arbetet är hämtad från SAMS (Samhällsplanering med miljömål i Sverige).

Stockholm Stad behöver utöka kapaciteten på sina badhus samt idrottsanläggningar. Därtill är renoveringsbehovet stort på samtliga badhus. Badet i Västertorp täcker ett stort område och är populärt men behöver nu rivas pga. det dåliga skicket. Istället ska man bygga bostäder på platsen och flytta ner det nya badet till Mellanbergsparkens södra spets för att samtidigt bli en bullerbarriär mellan motorvägen (E4/E20) och parken som man vill börja programmera.

Politiska och ekonomiska svängningar samt geografiska förutsättningar präglar stadens fysiska planering samt dess uttryck och form. För Lund och Köpenhamns räkning har planeringsprocessen under drygt femtio år tillbaka skett utifrån ett antal plandokument, upprättade för att kontrollera stadens utveckling. Studier av dessa dokument visar hur städerna fysiskt brett ut sig i landskapet samt argumenteringen kring denna tillväxt. Under 50- och 60-talen bredde städerna ut sig för att kunna erbjuda fler och bättre bostäder under devisen ?välfärd åt alla?.