Syftet med denna C-uppsats var att undersöka hur familjehemsförÀldrar ser pÄ barns anknytning och familjehemsförÀldrarnas egen roll gÀllande att frÀmja familjehemsbarnens anknytning. Vidare undersöktes vilka olika faktorer som pÄverkar familjehemsförÀldrarna och vilka erfarenheter dem har av att vara ett familjehem.VÄra frÄgestÀllningar var:? Hur ser familjehemsförÀldrarna pÄ barns anknytning i allmÀnhet och pÄ familjehemsplacerade barns anknytning i synnerhet?? Vad Àr viktigt för familjehemsförÀldrarna för att kunna frÀmja barnets/barnens anknytning?? Vilka olika faktorer pÄverkar och vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrarna gÀllande att ta hand om ett placerat barn?Vi har gjort intervjuer med familjehemsförÀldrar, dessa har arbetat som familjehem under olika lÄng tid och har Àven haft varierande antal barn placerade hos sig.Uppsatsen innehÄller aspekter gÀllande motiv och drivkraft som familjehemsförÀlder, barnens anknytning, familjehemsförÀldrarnas egen roll samt laglig rÀtt/vÄrdnadshavare. Dessa teman Àr centrala genom hela uppsatsen.Resultaten visade att barn Àr en del i mÄnga mÀnniskors livsplan och att motiven till att bli familjehemsförÀlder skiljde sig Ät men har gemensamt att de alla har mycket kÀrlek att ge. En central del Àr att alla familjehemsförÀldrar i studien vill förmedla och erbjuda trygghet till barnen.

Sverige Ă€r ett mĂ„ngkulturellt land vilket medför att skolorna blir mer och mer mĂ„ngkulturella. Syftet med undersökningen Ă€r att studera hur lĂ€rare arbetar i de mĂ„ngkulturella skolorna. Vilket förhĂ„llningssĂ€tt har lĂ€rare till elever med invandrarbakgrund? Vilka svĂ„righeter/möjligheter stöter lĂ€rare pĂ„? Hur fungerar kontakten med hemmet/förĂ€ldrarna? KrĂ€vs det att lĂ€rare har ett annorlunda arbetssĂ€tt i den mĂ„ngkulturella skolan? Det Ă€r nĂ„gra frĂ„gor som studien ger svar pĂ„.LitteraturgenomgĂ„ngen visar tydligt att lĂ€rares förhĂ„llningssĂ€tt till elever och Ă„sikter Ă€r av stor betydelse för elevernas utveckling. Är lĂ€rare negativa till eleverna med invandrarbakgrund kommer den inte att kunna genomföra en rĂ€ttvis undervisning utifrĂ„n varje enskild elevs behov.Studien har genomförts genom intervjuer med fyra lĂ€rare pĂ„ en mĂ„ngkulturell skola.

Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans syn pÄ sin yrkesroll i den kommunala Àldreomsorgen. Metod: studien Àr en empirisk studie med kvantitativ ansats och utförd i form av en enkÀtstudie, speciellt utformad för denna studie. Populationen bestod av 24 sjuksköterskor i en liten kommun i mellersta Sverige. Av dessa valde 22 sjuksköterskor, 92 %, att besvara enkÀten. Resultat: Flertalet av sjuksköterskorna hade arbetat mÄnga Är inom kommunen och var nöjda med sitt arbete och sin arbetstid.

Anledningen till varför utvecklingen tog riktningen frÄn kvinnan till mannen?Gudinnan har hittills spelat en mycket passiv roll i historieskrivningen. En förÀndring stÄr dock för dörren. Enligt mina kÀllor kan det bevisas att Gudinnan tillbads frÄn 7000 f Kr till 300 e Kr. OmrÄden, framför andra, dÀr hon tillbads var exempelvis nutida Irak, Saudiarabien, Israel, men ocksÄ Irland.

REFERATSyftet med detta arbete Àr att försöka ta reda pÄ den bÀsta balansen i kontakten mellan ridlÀrare och ridelev, för att rideleven skall lÀra sig optimalt och att ridlÀraren samtidigt ska mÄ bra i sin yrkesroll. Som en fortsÀttning pÄ liten studie gjord av oss, Jacqueline Alex och Anja Forsberg under vÄrt första utbildningsÄr 2008 (Bilaga 2), med titeln ?Att lÀra ut? ville vi fördjupa oss i frÄgestÀllning enligt följande:Behöver ridlÀraren ha en privat relation med sina ridelever, för att fÄ en bra effekt i sin ridundervisning? Vilka komplikationer uppstÄr nÀr ridlÀraren blir för privat? Hur hittar man balansen mellan att ha en god kommunikation med sina ridelever utan att bli för privat??Det som till exempel kan hÀnda Àr att rideleven berÀttar om privata problem som inte ridlÀraren har utbildning i att hantera eller att eleven kan tappa respekten för lÀraren om den blir för mycket kompis med sina elever.Huvudsakligen har djupintervjuer gjorts som en kvalitativ studie, för att fÄ veta mer förutsÀttningslöst hur ridlÀrarna resonerar kring dessa frÄgestÀllningar. RidlÀrare med olika erfarenhet intervjuades för att fÄ spridning pÄ materialet. En Mp3-spelare anvÀndes för att spela in under intervjuerna, samtidigt som svaren skrevs ner, Àven följdfrÄgor skrevs ner.

Inledning: MÄnga företag genomför idag nÄgon form av prognos som underlag för deras beslut.Det kan handla om prognoser för hur mycket marknaden kommer att efterfrÄga, hur storakostnader företaget förvÀntas ha eller hur mycket personal som kommer krÀvas.Problemformulering: Hur anvÀnder företag prognoser i sin verksamhet?Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva och förklara hur prognoser anvÀnds i företag.Metod: Den hÀr studien har byggt pÄ en kvalitativ forskningsstrategi. Arbetets forskningsansatshar varierat mellan en induktiv metod och en deduktiv metod. Uppsatsens empiriska material harinförskaffats genom semistrukturerade intervjuer pÄ tvÄ utvalda företag; Galenica AB och SAABtraining and simulation.Resultat och slutsats: Undersökningen visar att företag anvÀnder prognoser som grund för attfatta beslut. Prognoser anvÀnds frÀmst som grund för budgetarbetet, men företag upprÀttar Àvenprognoser över andra faktorer som pÄverkar företagets framtid.

MÄnga skolor inför allt mer undervisningshjÀlpmedel baserade pÄ informationsteknik trots att det finns mycket fÄ empiriska resultat för vilka effekter datorer har i undervisningen. IstÀllet prÀglas argument för 1-1 ? att ge en dator till varje elev ? ofta av vad skolpolitiker hoppas att datorerna ska bidra med. Det finns mÄnga fördelar med 1-1, men utan kunskap om hur man arbetar med datorer finns risken för negativa effekter pÄ undervisningen. Den hÀr uppsatsen huvudsyfte Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, svenskundervisningen har förÀndrats sedan införandet av 1-1.

Detta arbete skrevs som avslut pĂ„ utbildningen SamhĂ€llsbyggnad vilket Ă€r ett högskoleprogram pĂ„ LuleĂ„ Tekniska Universitet. Syftet med arbetet Ă€r att ta reda pĂ„ hur LĂ€nsstyrelsen i Norrbottens lĂ€n arbetar med förvaltningen av olika typer av fastigheter och anlĂ€ggningar.Arbetet började med att formulera frĂ„gestĂ€llningar att arbeta kring, utifrĂ„n dessa skapades sedan intervjufrĂ„gor som stöd i mina samtal med de anstĂ€llda pĂ„ LĂ€nsstyrelsens fĂ€ltenhet. Övrig kompletterande information har hĂ€mtats frĂ„n diverse hemsidor och litteratur som alla finns refererade till och nĂ€mnda i referenslistan. Text utan kĂ€llhĂ€nvisning Ă€r hĂ€mtad frĂ„n intervjutillfĂ€llen och egen erfarenhet.FĂ€ltenheten ansvarar för den praktiska förvaltningen av fastigheter och anlĂ€ggningar som de flesta Ă€gs av NaturvĂ„rdsverket. Fastigheterna finns pĂ„ statens mark i skyddade omrĂ„den med olika bevarandegrad och anlĂ€ggningarna Ă€r av varierande karaktĂ€r, frĂ„n spĂ€nger efter statliga leder till bevakarstugor för de anstĂ€llda till vindskydd i naturreservat.Under arbetets gĂ„ng har jag lĂ€rt mig mycket.

Inledning: Arbetsrummet Àr nÄgot som psykodynamiskt skolade psykoterapeuter medvetet förhÄller sig till och anvÀnder sig av pÄ olika sÀtt i professionen. Syftet med den hÀr studien var att belysa nÄgra psykoterapeuters tankar om betydelsen av arbetsrummets funktion och utformning.FrÄgestÀllningarna utgÄr ifrÄn vad utformningen pÄ arbetsrummet har för betydelse för den enskilde terapeuten och den psykoterapeutiska processen. Metod: I studien anvÀndes en kvalitativ metod och fem legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning intervjuades.Resultatet visar att de intervjuade psykoterapeuterna har mycket kunskap kring betydelsen av det terapeutiska rummet och dess utformning. De anpassar sig efter rummets arkitektur och försöker fÄ till inredningen pÄ bÀsta sÀtt för sig och patienten. De Àr mÄna om att patienten har det bra.Möblerna och framförallt fÄtöljerna Àr viktiga i arbetet.

Syftet med vĂ„rt arbete var att undersöka om elektronisk fotboja Ă€r ett bra alternativ till fĂ€ngelse. FörĂ€ndras vardagen mycket för de som bĂ€r den. Är fotbojan avskrĂ€ckande eller inte? Om det Ă€r sĂ„ att den kan anvĂ€ndas vid kontroll av att besöksförbud efterlevs, och hur i sĂ„ fall. HĂ„ller lagstiftningen i Sverige som den Ă€r idag eller mĂ„ste den ev.

I detta arbete försöker jag sÀtta fingret pÄ vad det Àr som gör att en sÄngare lÄter brasiliansk. Jag har försökt fokusera pÄ det rent sÄngtekniska och undersökt och jÀmfört fem utvalda sÄngare/sÄngerskor som betytt mycket för brasiliansk musik. Jag har begrÀnsat mig till samba frÄn Rio de Janeiro. I min förundersökning har jag genom litteraturstudier och genom att skriva ner mina egna erfarenheter försökt ringa in hur sÄng anvÀnds i Brasilien.Min undersökning har jag delat upp i tvÄ delar. En vetenskaplig del dÄ jag sjÀlv gjort en röstanalys av varje sÄngare, samt intervjuat en sakkunnig pÄ omrÄdet, Margareta Thalén, som Àr sÄngpedagog och logonom.

Uppsatsen Àr en studie som avgrÀnsats frÄn nÀr den första bilen i PiteÄ dök upp, 1903, tills massbilismen fick sitt genombrott pÄ 1950-talet. Syftet Àr att studera mötet mellan mÀnniska och ny teknik och det skall göras med bilismen som exempel. Syftet Àr att sÄ lÄngt det Àr möjligt sÀtta den norrbottniska staden PiteÄ i centrum för studien. FrÄgorna som stÀllts och besvarats i förhÄllande till syftet handlar om hur bilismen utvecklades, hur mÀnniskorna reagerade pÄ de första bilarna, vad som gjorde den lockande och attraktiv, vilka svÄrigheter man kunde möta som bilist och vilka aktörerna var som arbetade för att frÀmja bilismen. Aktörer som Kungliga Automobilklubben (KAK) arbetade tillsammans med VÀg- och Vatteningenjörerna för att fÄ bÀttre vÀgar i Sverige.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur ungdomar mellan 18 och 24 Är upplever att ha deltagit i ett arbetsmarknadsprojekt. Syftet Àr att fÄ ungdomarna att bli mer konkurrenskraftiga i samhÀllet och göra deltagarna mer attraktiva för arbetsgivare. Projektet Àr byggt pÄ grupprocessen, att dra nytta av varandra och att bygga nÀtverk med hjÀlp av varandra. Mitt syfte med uppsatsen Àr att se vilka metoder som ungdomsprojekt Kalix anvÀnder sig av och hur ungdomarna upplever projektet. För att fÄ svar pÄ frÄgorna sÄ har jag anvÀnt kvantitativa och kvalitativa metoder.

IT-utvecklingen i skolan har gÄtt framÄt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man pÄ senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lÀrare och elever, nÀmligen IT-kompetens. Vi sÄg det dÀrmed som intressant att undersöka vad rektorer pÄ olika skolor anser att IT-kompetens Àr för nÄgot, för att jÀmföra detta med vad de nationella mÄldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens Àr.Uppsatsen Àr av en kvalitativ karaktÀr och bestÄr dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av Ätta stycken intervjuer.VÄr referensram bygger pÄ politiska dokument och nationella mÄldokument som skriver nÄgot kring IT-kompetens i skolan. Vi har Àven tittat pÄ tvÄ stora IT-projekt inom skolan, nÀmligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens Àr ett begrepp som har diskuterats mycket pÄ sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gÀllandes vad begreppet innebar.

I detta arbete har ett övervakningssystem till en torkmaskin i en pappersmassamaskin utvecklats. Övervakningssystemet ska motverka att pappersarket i maskinen spĂ„rar ur sin bana. Detta hĂ€nder ganska frekvent vilket orsakar produktionstopp. Övervakningssystemet ska innehĂ„lla uppkoppling till billiga IP-kameror via nĂ€tverk, berĂ€kningsmetoder av vilka fĂ€rger som syns i bild frĂ„n IP-kameran och lagring av fĂ€rgvĂ€rdet som fĂ„s av berĂ€kningsmetoderna i en databas. Med hjĂ€lp av programmering i programsprĂ„ket Java och metoder frĂ„n visionsbiblioteket OpenCV har en mjukvara skapats för att lösa problemen.