Bakgrunden till denna uppsats Àr att tidigare forskning visat att elever lÀser annorlunda om det finns uppgifter kopplat till lÀsningen, vilket kan göra att det inte Àr texten som stÄr i fokus. Tidigare forskning har ocksÄ visat att tonÄringar inte lÀser lika mycket som yngre gör, samt att det Àr annat de söker och vill identifiera sig med i texten, de vill ha en utmaning och fÄ möjlighet att ompröva sina förestÀllningar. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka gymnasier elever pÄ teoretiskt inriktade programs instÀllning till skönlitteratur bÄde i och utanför skolan för att ta reda pÄ vilken roll sammanhang, plats, miljö och tidigare erfarenheter har för lÀsupplevelsen och om eleverna lÀser annorlunda om det finns uppgifter som skall besvaras.Metoden som anvÀndes var den kvalitativa intervjumetoden och det var 11 elever som intervjuades. Resultatet visade att det fanns ett intresse för texter och fiktivt berÀttande men att uppgifter inte alltid sÄgs som nÄgot positivt och att det kan vara lÀttare att komma i dialog med texten om lÀsning Àger rum mer förutsÀttningslöst; Att kunna identifiera sig med texten Àr viktigt pÄ sÄ sÀtt att lÀsaren vill kÀnna sig medskapande men det behöver inte vara sÄ att det lÀsta ska vara nÀra kopplat till egna upplevelser. Engagemanget för texten kan grundas pÄ handlingen, sprÄkets uppbyggnad och vilka frÄgeomrÄden som texten tar upp.

Syftet med studien Àr att försöka ta reda pÄ om alkoholmissbrukare har inflytande över sin situation och behandling i kontakt med socialtjÀnst. För att göra detta har vi fÄtt tillgÄng till Ätta avidentifierade behandlingsutredningar frÄn en skÄnsk kommun. Alla utredningar Àr gjorda under Är 2006. För att fÄ fram resultat har vi noggrant gÄtt igenom utredningarna och delat upp dem i olika kategorier för att se om inflytandet har behandlats olika beroende pÄ bland annat kön, Älder, motivation, hemsituation eller ohÀlsa. Vi har Àven analyserat utifrÄn teorier kring makt, genus, roller, pedagogik och skam.

Syftet med projektet var att undersöka hur homogeniserings förhÄllanden (tryck antal passager och dÀrmed energiinsatsen) vid framstÀllning av MFC (mikrofibrillÀr cellulosa), frÄn enzymatiskt förbehandlade pappersmassafibrer pÄverkar hÄllfastheten av papper förstÀrkt med MFC. Arbetsgivaren för projektet var Innventia och det laborativa arbetet har utförts i deras lokaler. Fördelen med att anvÀnda MFC som tillsats i papper Àr att arket blir starkare [1]. Detta medför att en mindre mÀngd material kan anvÀndas till ett material med liknande styrkeegenskaper.Vid Innventia anvÀnds för nÀrvarande en homogenisator för att delaminera (sönderdela) cellulosafibrer till fibriller och fibrillaggregat och dÀrmed producera MFC. Homogenisatorn kan köras vid olika tryck, samt att cellulosafibrerna/MFC kan lÄtas passera genom homogenisatorn en eller flera gÄnger.

SjukfrÄnvaron har ökat sedan 1980-talet. Regeringen har Ätskilliga gÄnger försökt utreda hur de bÀst ska kunna sÀnka sjukfrÄnvaron och öka arbetsgivarnas delaktighet i problemet. Den senaste ÄtgÀrd regeringen genomfört Àr införandet av lagen (2004:1237) om sÀrskild sjukförsÀkringsavgift och Àndringar i lagen (1962:381) om allmÀn försÀkring och lagen (1991:1047) om sjuklön. Införandet har medfört att arbetsgivaren har ett utökat medfinansieringsansvar och dÀrmed ett större rehabiliteringsansvar. Uppsatsens syfte Àr att studera om regeringens intentioner har fÄtt önskad effekt pÄ de arbetsgivare vi intervjuat.

MÄnga företag idag Àr inte medvetna om hur mycket de skulle kunna spara om de hade ett vÀl fungerande materialhanteringssystem. Det finns idag inga standardlösningar för att optimera materialhanteringen hos företag som ger tillrÀcklig noggrannhet och som företag kan applicera till lÄga kostnader.Genom kartlÀggning av problemstÀllningar inom svensk industri och handel avseende materialhantering faststÀlls att den största kunskapsbristen inom materialhanteringsomrÄdet kommer att bli inom lagerhantering. Arbetet begrÀnsas dÀrför till att bara behandla detta omrÄde.Detta arbete presenterar en generell modell för analys och framtagning av lösningar till lagerhanteringsproblem. Modellen Àr lÀttanvÀnd, lÀttförstÄelig och tar inte mycket tid i ansprÄk. Modellen presenteras som ett enkelt polÀrdiagram.Denna modell blir givetvis inte en perfekt spegling av verkligheten dÄ det Àr en förenklad modell.

Av de 17 500 barn som varje Är placeras i samhÀllsvÄrd i Sverige idag slutar var fjÀrde placering i ett sÄ kallat sammanbrott, vilket betyder att placeringen avbryts i förtid. Tidigare forskning menar pÄ att det höga antalet sammanbrott kan bero pÄ att matchningen mellan barn och familjehem inte alltid sker optimalt. Syftet med studien var att undersöka vad anstÀllda vid socialtjÀnsten upplever att de har för förutsÀttningar för att genomföra en god matchning mellan barn och familjehem, samt hur anstÀllda vid socialtjÀnsten upplever att de kan förebygga den instabila samhÀllsvÄrden. För att fÄ en djupare förstÄelse inom Àmnet valdes en kvalitativ metod dÀr vi anvÀnde oss av djupintervjuer för att pÄ bÀsta sÀtt fÄnga respondenternas upplevelser och syn pÄ omrÄdet. Enligt 6 kap 6c§ SoL har socialtjÀnsten ett ansvar för att tillgodose den utbildning som familjehem och jourhem har behov av nÀr de ska ta emot placerade barn.

Runt om i vÀrlden ökar produktionen av elektricitet frÄn solenergi och Sverige Àr inget undantag. HÀr uppnÄr dÀremot solelens andel av totala elproduktionen mindre Ànen promille. I denna rapport har vi dÀrför utvÀrderathur mycket potentiell takyta som finns att tillgÄ i Tranemo kommun. För att evaluera detta har det gjorts en fÀltstudie tillsammans med samarbetspartnern Tranemo kommun dÀr företag och kommunala byggnader undersökts. DÀrifrÄn har takytors area, lutning och vÀderstreckdokumenterats för att med vÄr egenkonstruerade berÀkningsmodell utrÀknalÀmpligheten för platsen.

Utformningen av tangentbordet har sett annorlunda ut genom tiderna,men de senaste drygt hundra Ă„ren har den inte Ă€ndrat sig mycket.Alternativa tangentbordsutformningar existerar, men har inte fĂ„tt detgenomslag man kunnat tro de skulle fĂ„. Är de verkligen sĂ„ bra som desĂ€ger? Denna rapport utreder hur nĂ„gra vanligt förekommande layouterförhĂ„ller sig till varandra ur anstrĂ€ngningssynpunkt, för nĂ„gra vĂ€l valdamjukvaruprojekt skrivna i programmeringsprĂ„ket Java..

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att fÄ en kunskap och en förstÄelse för hur populÀrkultur, med fokus pÄ skönlitteratur, införlivas i religionskunskapsundervisningen för grundskolans senare Är. Fokus lÄg pÄ lÀrarnas arbete med skönlitteratur utifrÄn de tre didaktiska frÄgorna, vad, hur och varför. Litteraturstudier har visat att det finns mÄnga förtjÀnster med att föra in skönlitteratur i undervisningen samt att det kan finnas en viss problematik kring det. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ forskningsmetod som bestod av semi- strukturerade intervjuer. Informantgruppen bestod av nio stycken lÀrare i de samhÀllsorienterade Àmnena i grundskolans senare Är. Urvalsgruppen var representerad frÄn fem olika skolor i södra Sverige. Resultatet visade att majoriteten av lÀrarna ansÄg att skönlitteratur lÀmpar sig i de flesta arbetsomrÄden inom religionskunskap med en betoning pÄ vÀrldsreligionerna.

Sverige Àr ett av vÀrldens mest jÀmstÀllda lÀnder. Det finns dock viktiga omrÄden dÀr nivÄn av jÀmstÀlldhet kan ifrÄgasÀttas som Àr viktiga för socionomer att uppmÀrksamma. Det omrÄde som uppmÀrksammas i denna studie Àr hur unga tjejer producerar och reproducerar kön utifrÄn ett heteronormativt perspektiv. Analys av enskilda intervjuer och en fokusgruppintervju baserad pÄ teorierna heterosexuell matris, stigma och kÀrleksideologi visar att tjejer gör kön pÄ ett mycket medvetet sÀtt dÀr tjejer och killar görs olika, samt att de som inte konstruerar sin kvinnlighet rÀtt stigmatiseras. Slutligen finns en stark tro pÄ belöning för den som konstruerar rÀtt, vilken Àr den eviga kÀrleken.

Vi har valt att undersöka en gruppverksamhet i Uppsala kommun, som riktar sig till förÀldrar med kognitiva svÄrigheter. Vi vill i vÄr studie undersöka hur gruppledarna ser pÄ gruppverksamheten, samt fÄ ökad förstÄelse för hur de ser pÄ sin roll som gruppledare. VÄrt syfte med denna undersökning Àr ocksÄ att försöka belysa hur förÀldrarna har upplevt sitt deltagande i gruppverksamheten.  Vi har gjort en kvalitativ studie dÀr vi gjort intervjuer med de tvÄ gruppledarna. Vi har Àven fÄtt ta del av ett utvÀrderingsformulÀr som förÀldrarna fyllt i med hjÀlp av gruppledarna under det utvÀrderingssamtal som man hade efter gruppverksamhetens avslut. De teoretiska utgÄngspunkterna vi haft nÀr vi analyserat vÄrt material Àr KASAM och socialkonstruktionism.

MÀnniskor idag blir allt mer stressade och mÄnga tycker att det Àr tidskrÀvande att planera,handla och laga mat varje dag. TjÀnster som kan tÀnkas hjÀlpa mÀnniskor med detta Àr blandandra de som levererar rÄvarukassar med ingredienser för middagar för en hel vecka,hemkörning av mat som ofta erbjuds av pizzarestauranger, mat som levereras av hemtjÀnstensamt kyld och fryst fÀrdigmat. En studie av dessa gjordes för att upptÀcka deras starka ochsvaga sidor och för att se hur de stÄr sig i jÀmförelse med den tjÀnst som Àr i fokus iuppsatsen.Utomlands, framför allt i USA och i Storbritannien, finns företag som levererar en hel dagsmat, varje dag, för att kunden pÄ sÄ sÀtt ska slippa planera, handla och laga mat. Dessutomfinns olika sorters kost att vÀlja pÄ, exempelvis kost för viktminskning eller allmÀn kost förvÀlbefinnande.Syftet var att ta reda pÄ om det skulle finnas intresse för en matleveranstjÀnst i Sverige ochdÀrför genomfördes en marknadsundersökning. Undersökningen genomfördes utanförmataffÀrer bÄde i en tÀtort och i en storstad.Resultatet visar att 70 % av de tillfrÄgade var lite eller mycket intresserade av enmatleveranstjÀnst.

Dammar Àr en viktig konstruktion i Sverige och i vÀrlden bland annat för vattenförsörjning, reglering av flöden och elproduktion. En expansion pÄ grund av en alkalisilikareaktion (ASR) i en betongdamm kan leda till mÄnga problem. Bland annat kan det uppstÄ lÀckage av vatten och problem med öppning och stÀngning av luckor.Mycket forskning har lagts ner pÄ att ta reda pÄ hur ASR pÄverkar hÄllfastheten och bÀrförmÄgan hos betong. Detta examensarbete syftar till att genom en litteraturstudie visa hur bÀrförmÄgan hos en lamell­damm pÄverkas av en alkalisilikareaktion. I den första delen beskrivs vad en lamelldamm Àr och principer för dimensioneringen av en monolit.

BAKGRUND De senaste Ären har regelverken för banksektorn blivit allt mer omfattande. Regelverket Basel III stÀller ökade krav pÄ bankerna gÀllande sÄvÀl kapital som likviditet, och det Àr i stort sett samma regelverk som gÀller för storbanker som för smÄ sparbanker. Sparbanker Àr en intressant associationsform med en lÄng historia och de har ofta mycket stor betydelse för de orter dÀr de Àr verksamma.SYFTESyftet med denna rapport Àr att undersöka hur sparbanker i Kalmar lÀn upplever det ökade regelverk som har införts för banker under de senaste Ären. I syftet ingÄr Àven att undersöka vilka konkreta förÀndringar som införandet av Basel III har lett till i sparbankernas verksamhet samt om sparbankerna kan leva upp till de ökade kraven.METODDetta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ personliga intervjuer med representanter frÄn fyra sparbanker i Kalmar lÀn samt en intervju med en representant frÄn Sparbankernas riksförbund. Studien har ett hermeneutiskt synsÀtt och studiens resultat Àr dÀrför prÀglat av hur jag som uppsatsförfattare har tolkat intervjupersonerna. REFERENSRAMDetta kapitel innehÄller ett resonemang kring finansiella regelverk och kriser samt en beskrivning av Knutsen och Sjögrens kriscykelmodell.

Ett nyhetsankare Àr en person som dagligen rapporterar nyheter till oss genom tv-rutan och för att tv-tittarna ska ta in det som sÀgs krÀvs det att nyhetsankaret kommunicerar till dem pÄ ett tydligt sÀtt. Kommunikation styrs inte bara av det man sÀger i ord, utan ocksÄ genom icke verbala faktorer som till exempel tics, ansiktsuttryck och utseende. KlÀder Àr ett icke verbalt kommunikationsmedel som man medvetet kan styra genom att vÀlja vad man har pÄ sig. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ om SVT1Rapport och Tv4Nyheterna följer nÄgra specifika riktlinjer för att anpassa klÀdseln till ett nyhetsformat. Vi vill undersöka vilka faktorer i klÀderna som pÄverkar kommunikationen mellan nyhetsankaret och tv-tittaren samt jÀmföra om klÀdseln skiljer sig Ät beroende pÄ vilken kanal man tillhör.