I arbetet studeras hur sex lÀroböcker skildrar första vÀrldskriget. LÀroböckerna i min studie anvÀnds för undervisning pÄ grundskole- och gymnasienivÄ. Stoffandelar, lÀsbarhet och innehÄll Àr centralt i studien. Att analysera lÀroböcker Àr viktigt, eftersom det ger kunskap om stoffhantering och urval. Syftet Àr att analysera stoffandelar, lÀsbarhet samt att göra en innehÄllsanalys baserad pÄ stoffinnehÄll.

AbstraktSyftet med studien var att skapa en förstÄelse för hur studie? och yrkesvÀgledarnas arbete ochvÀgledningsmetoder ser ut för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, samt för elever medkoncentrationssvÄrigheter. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med fem utbildade studieochyrkesvÀgledare i fem norrlÀndska kommuner i Sverige. Jag anvÀnde mig av digitalaintervjuer. UtgÄngspunkten i undersökningen var att ta reda pÄ vilka vÀgledningsmetoder somanvÀnds, hur samarbetet med vÄrdnadshavarna och övriga pedagoger pÄ skolorna ser ut, samtundersöka vilka utbildningar och kompetenser studie- och yrkesvÀgledarna besitter.VÀgledningsmetoderna som anvÀnds visade sig inte vara nÄgra fastlagda metoder, olikavÀlbeprövade och erkÀnda metoder anvÀnds utifrÄn den enskilde individens behov.

Epilepsi utgör den vanligaste kroniska neurologiska sjukdomen hos hund med en uppskattad prevalens pÄ 0,5-5,7 % beroende pÄ ras. Sjukdomen karakteriseras av Äterkommande epileptiska anfall som tar sig olika uttryck beroende pÄ vilken del av hjÀrnan som pÄverkas. Om anfallen inte uppkommer till följd av skada eller sjukdom klassificeras epilepsin som idiopatisk. Orsaken till idiopatisk epilepsi (IE) Àr okÀnd, den förmodas ha en genetisk anknytning. Denna litteraturstudie syftar till en fördjupning i Àmnet och att besvara frÄgestÀllningen: Vad Àr idiopatisk epilepsi och vad gör en del hundar predisponerade, med avseende pÄ ras och kön? IE förekommer hos nÀstan alla hundraser inklusive blandraser, men prevalensen skiljer sig mycket Ät mellan raserna.

Allt fler i dagens samhÀlle drabbas av nÄgon form av Àtstörningar. Det finns olika teorier och faktorer som bidrar till att en person drabbas av en Àtstörning. Det kan vara trycket frÄn media/samhÀllet, trycket frÄn sig sjÀlv, en kÀnsla av att behöva kontroll över sitt liv eller helt enkelt börja som en viljemÀssig bantning som sedan övergÄr i Àtstörningar.Syftet med studien var att ta reda pÄ hur personer med Àtstörningar upplever arbetsterapibehandling.Det finns inte mycket dokumenterat om hur en arbetsterapeut arbetar med personer med Àtstörningar och nÄgra utvÀrderingar om hur behandlingen fungerar Àr mycket svÄrt att hitta. För att kunna ta reda pÄ personernas egna upplevelser anvÀndes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer I studien framkom att det Àr lÄngt ifrÄn alla personer, som behandlas för Àtstörningar, som fÄr hjÀlp av en arbetsterapeut. Deltagarna i studien fick olika sorters behandling för sin Àtstörning och de fick bland annat anvÀnda sig av skapande aktiviteter med inriktning pÄ bild, matgrupper och tidsdagböcker.Behandlingen hjÀlpte personerna att fÄ en bÀttre dagstruktur samt att skingra tankarna frÄn maten..

Vi har i denna uppsats valt att undersöka olika faktorer som pÄverkar konsumenters tillit till e-handelsplatser. Vi har med hjÀlp av olika teorier, en kvalitativ fallstudie i form av intervjuer och en kvantitativ tvÀrsnittsstudie i form av en enkÀt undersökt i vilken grad och hur olika faktorer pÄverkar konsumenters tillit till e-handelsplatser. EnkÀtundersökningen gjordes i form av en webbenkÀt med hundra respondenter. Intervjuundersökningen gjordes i form av telefonintervjuer med sju respondenter. Den slutsats vi kommit fram till visar pÄ att rykte, upplevd sÀkerhet och upplevt skydd av personuppgifter Àr de faktorer som pÄverkar konsumenters tillit till e-handelplatser i störst grad.

Vi fattade intresse för det hÀr Àmnet för nÄgot Är sedan. Vi hade valt att jobba med barn och rÀdsla som ett tema pÄ en praktikperiod. DÀr sÄg vi att det fanns mycket rÀdsla bland barnen. Vi upplevde att det fanns ett behov av att prata och berÀtta för nÄgon om olika rÀdslor. Anledningen till att vi började jobba med detta omrÄde Àr bl.a.

Abstrakt: Antalet ensamkommande barn som anlÀnder till Sverige har ökat kraftigt de senaste Ären. Detta gör att man vid mottagandet av dessa barn mÄste se till att deras behov efterlevs, Àven pÄ lÄng sikt. Det stÀlls i synnerhet krav pÄ de boenden dÀr de flesta av barnen hamnar efter att de fÄr permanent uppehÄllstillstÄnd. I denna studie efterfrÄgas hur personalen arbetar pÄ dessa boenden, och vilka metoder som anvÀnds. I studien har gruppintervjuer samt enkÀter anvÀnts.

Bakgrund: Fler mÀnniskor blir idag Àldre vilket kan medföra att fler kommer att behöva dela pÄ samhÀllets vÄrdresurser. Informations- och kommunikationsteknologi, IKT utgör ett avgörande utvecklingssteg i dagens samhÀlle. Kan hÀlsotjÀnster pÄ Internet ha positiv effekt pÄ folkhÀlsan? Syfte: Att beskriva Àldres upplevda hÀlsa samt undersöka om den relaterar till deras IT-anvÀndning hos ett representativt befolkningsurval i Blekinge. Metod: Statistisk analys dÀr deskriptiv och analyserande statistik har anvÀnts för att kartlÀgga förekomst och undersöka samband. Studien bygger pÄ redan insamlat material frÄn SNAC (the Swedish National study on Aging och Care). Resultat: Bland internetanvÀndarna i gruppen 66-Äringar uppskattade 86 procent att de hade god, mycket god eller utmÀrkt hÀlsa hos icke internetanvÀndare var motsvarande resultat 64 procent.

Personal inom rÀddningstjÀnsten som arbetar med rök- och kemdykning utsÀtts för extrem fysisk och psykisk belastning. Arbetsgivaren har en lagstadgad skyldighet att tillse att personalen Ärligen undersöks för att uppfylla grundlÀggande tjÀnstgöringskrav. Eftersom inga resurser finns för att sköta trÀning under kontrollerade former under arbetstid mÄste den enskilde brandmannen sjÀlv tillse att han bibehÄller en god kondition. MÄnga Àldre brandmÀn upplever oro över att deras kondition har försÀmrats över tiden. Det har ocksÄ framlagts teorier om att nyrekryterade inte tar lika allvarligt pÄ sin trÀning för att bibehÄlla god kondition.För att undersöka hur brandmÀnnens kondition och hÀlsa egentligen ter sig kallades de 21 rök- och kemdykarna i Lysekils rÀddningstjÀnst för medicinsk kontroll och konditionstest, de följdes ocksÄ retrospektivt under Ären 2000-2006.

I denna rapport har jag försökt att kritiskt granska och kartlÀgga hur polishundar trÀnas att hantera pÄtrÀffade föremÄl. Det finns tvÄ tekniker som nyttjas olika mycket. Det skiljer sig mellan föremÄl som pÄtrÀffas nÀr hunden spÄrar efter en person, och nÀr hunden sÀnds pÄ ett s k saksök, eller uppletande. I den hÀr undersökningen kan man konstatera att en teknik Àr sÀkrare Àn den andra. SÀkrare för hunden, hundföraren, och rÀttssystemet.

Bakgrund: Att vara Àldre innebÀr förluster av mÄnga olika slag, bland annat fysiska förmÄgor, förlust av nÀrstÄende, och förmÄgan att upprÀtthÄlla eller skapa nya relationer. PÄ ett Àldreboende Àr den Àldre inte objektivt sett ensam, utan har alltid andra mÀnniskor omkring sig. Trots det Àr det mÄnga Àldre som upplever ensamhet sin sista tid i livet. Tidigare forskning har visat att det Àr av betydelse att vÄrdaren Àr lyhörd, öppen och visar ömsesidighet i vÄrdrelationen. Problem: För mÄnga ensamma Àldre Àr vÄrdrelationen den enda relationen de har.

PÄ överhettartuber i vÀrmepannor bildas belÀggningar pÄ grund av sot och partiklar frÄn förbrÀnningen. BelÀggningarna isolerar överhettartuberna vilket försÀmrar vÀrmepannans verkningsgrad. Sotning av tuberna sker under drift och ett system som automatiskt kan berÀkna hur mycket belÀggningar som finns pÄ tuberna skulle kunna göra sotningen mer behovsstyrd.Resonansfrekvenser hos överhettartuberna pÄverkas av masspÄslaget som blir nÀr belÀggningar bildas. En förÀndring i frekvens kan dÄ översÀttas till en förÀndring i massa. VibrationsmÀtningar har gjorts med töjningsgivare som Àr monterade pÄ överhettartuber i en av Ryaverkets pannor och i SAKAB:s panna.

LuleÄ kommun Àr en kommun som vÀxer och har som mÄl att jÀmstÀlldhet och mÄngfald ska ingÄ i allt arbete. I detta examensarbete undersöktes kommunens arbete med rekrytering ur ett jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsperspektiv om och, i sÄ fall vad, rekryteringsansvariga upplever som svÄrt med sitt arbete i dessa frÄgor, hur det görs bedömningar av personliga egenskaper och hur arbetet med dessa frÄgor i allmÀnhet brukar se ut. Detta har undersökts genom att intervjua fem rekryterare och sedan utifrÄn intervjusvaren utforma en enkÀt för att se om fler har samma uppfattning som de intervjuade. Resultatet visar att de flesta inte upplevde att deras arbete med jÀmstÀlldhet och mÄngfald var sÄ svÄrt och att det inte var nÄgot som tÀnktes pÄ sÀrskilt mycket. Det sÄgs mer som en sjÀlvklarhet, men det fanns svÄrigheter sÄ som sprÄk, finna tid till att visa/dela material i Àmnet och fÄ det underrepresenterade könet att söka befattningarna.

En av de viktigaste sakerna vi har i livet Àr vÄr hÀlsa och genom denna studie undersöktes sex kvinnors uppfattningar om begreppet hÀlsolitteracitet genom kvalitativa intervjuer. Syftet var att undersöka kvinnornas sÀtt att förvÀrva, förstÄ och anvÀnda sig av den hÀlsoinformation som cirkulerar i samhÀllet. Resultat visar att respondenterna innehar en förhÄllandevis god hÀlsolitteracitet trots detta uppger respondenterna att de ibland har svÄrt att göra goda hÀlsoval. Det var inte svÄrt för respondenterna att förvÀrva information, dÄ mycket fanns att tillgÄ via internet. För att kunna tolka och skapa förstÄelse kring hÀlsoinformation, tog de hjÀlp av bland annat personlig trÀnare.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om lokaljournalistiken har förÀndrats över tid och vilka kÀllor lokalpressen vÀljer att anvÀnda sig av. Studien görs med hjÀlp av en kvantitativ undersökning i tvÄ lokala morgontidningar. En mindre tidning, VÀrnamo Nyheter och en större tidning, Helsingborgs Dagblad. Studien visar inga tydliga likheter mellan dessa tvÄ tidningar men studien bekrÀftar mycket som liknande forskning pÄvisat tidigare. Studien omfattar fyra olika decennier med fokus pÄ en vecka varje decennium. Studien visar att de nyheter som dominerar under samtliga Är Àr nyheter om brott, vilket betyder att morgontidningsjournalistik och kvÀllstidningsjournalistik liknar varandra.