I denna undersökning har vi med utgÄngspunkt frÄn den stÀndigt aktuella debatten omungdomsvÄrd och de regler, maktrelationer och behandlingsformer som finns inom svensksocialtjÀnst, försökt att söka förstÄelse för hur ungdomar som Àr frihetsberövade hanterar sinsituation. Fokus Àr riktat mot unga som Àr placerade pÄ ungdomshem och hur de konstruerarsin identitet och formar sitt liv under sin frihetsberövning. För att fördjupa oss i detta har vigrundat arbetet i socialkonstruktionistisk teori samt Foucault och Goffman. UtifrÄn dessateorier har observationer och djupintervjuer med personal och ungdomar utförts pÄ ettungdomshem i en större stad i Sverige. Dessa intervjuer har sedan analyserats med hjÀlp avdiskurspsykologin och socialkonstruktionismen för att söka förstÄelse för hurmaktstrukturer, maktrelationer och subjektspositioner framtrÀder i en sluten miljö somungdomshem.

En bruksanvisning Àr inte bara ett lagkrav utan Àven avgörande för helhetsintrycket av en produkt och det företag som stÄr bakom. DÀrför Àr det av största vikt att bruksanvisningen klarar av att förmedla den information som krÀvs för att anvÀndaren ska kunna nyttja produkten pÄ ett korrekt och sÀkert sÀtt.PÄ uppdrag av företaget Careva Systems AB har jag arbetat med att förbÀttra en bristfÀllig bruksanvisning till deras produkt CarevabÀltet. Den befintliga bruksanvisningen innehÄller mycket text, Àr komplicerad och rörig och visar inte hÀnsyn till lÀsaren, vilket riskerar att göra denne osÀker, irriterad och missnöjd.Jag har undersökt hur informativ illustration kan anvÀndas som ett verktyg för att göra bruksanvisningen lÀttare att lÀsa och förstÄ samt tydligare och mer intressant för anvÀndaren. För att fÄ reda pÄ det har jag analyserat och anvÀndartestat den befintliga bruksanvisningen, jag har lÀrt kÀnna mÄlgruppen med hjÀlp av intervjuer och jag har tittat pÄ teorier om fördelarna med illustration och vilka egenskaper de mÄste ha för att fungera i bruksanvisningen.UtifrÄn det jag kommit fram till har jag skapat ett förbÀttringsförslag som i mÄngt och mycket handlar om att förtydliga genom att förenkla. Konceptet har jag sedan utprovat för att kunna konstatera att illustration bidrar till att bruksanvisningen fyller sin funktion bÀttre. .

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska gymnasietjejer positionerar sig gentemot andra och inom sitt egna fÀlt utifrÄn deras klasstillhörighet och syn pÄ kvinnlighet. Ansatserna Àr att identifiera den sociala positioneringens betydelse i deras vardag samt diskutera betydelsen av studier som denna i en representationskontext.Intervjuerna Àr utformade utifrÄn en tematisk referensram dÀr frÀmst det fria ordet har haft företrÀde. Analysen av materialet visar pÄ en klassbunden positionering i frÄga om hur kvinnlighet framförs och tolkas. Rörligheten i det sociala rummet begrÀnsas av definitioner av hur en kvinna bör vara och inte vara samt hur mycket symboliskt kapital tjejerna upplever att de handlar med pÄ den lokala marknaden. MotstÄnd mot ideal uppfinns utifrÄn de resurser som Àr tillgÀngliga och risktagande Àr kopplat till symboliska tillgÄngar.

Skogen Àr en förnyelsebar energikÀlla som möjliggör för ett minskat beroende av fossila brÀnslen. Ur ett politiskt perspektiv minskar sÄvÀl klimatpÄverkan som beroendet av importerad energi frÄn oroliga delar av vÀrlden genom att ta tillvara skogsbrÀnsle lokalt. I Sverige Àr sÄgverkens biprodukter fullt utnyttjade och dÀrför har skogsbrÀnsle i from av grot (GRenar Och Toppar) en av de största potentialerna till ökat uttag.BarrtrÀdens barr Àr en omstridd frÄga i samband med tillvaratagandet av grot. Barren stÄr för en liten del av biomassan, men för en stor del av nÀringen i ett bestÄnd. DÀrför Àr det önskvÀrt att sÄ mycket som möjligt av barren lÀmnas pÄ föryngringsytan.

1994 infördes lagen om producentansvaret i Sverige, en del av denna var förordningen om förpackningar. Tanken med detta var att minska andelen avfall som gick till förbrÀnning och deponi och samtidigt öka andelen till Ätervinning. FrÄn och med 2002 blev det dessutom förbjudet att deponera brÀnnbart avfall i Sverige. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilken av avfallshanteringsmetoderna, Ätervinning eller förbrÀnning med energiutvinning, som Àr mest samhÀllsekonomiskt lönsam gÀllande hantering av vÀtskekartonger. De externa kostnaderna, hushÄllens kostnader och miljökostnader, Àr mycket viktiga i kalkylen.

Bakgrund: För att vÄrden kring ett barn ska bli sÄ bra som möjlig Àr förÀldrarnas nÀrvaro avgörande. VÄrdpersonalen fÄr arbeta mycket utifrÄn sin egen kunskap och erfarenhet i arbetet med familjer. MÄlsÀttningen inom barnsjukvÄrden Àr att involvera familjen sÄ mycket som möjligt och utgÄ frÄn varje familjs behov runt den aktuella situationen.Syftet: Studiens syfte var att utifrÄn ett familjeperspektiv belysa upplevelsen av att ha ett barn inlagt pÄ sjukhus.Metod: Denna litteraturstudie innehÄller sammanlagt 14 studier inom det valda omrÄdet och dessa har analyserats med en innehÄllsanalys.Resultat: FörÀldrarna upplevde att god kommunikation hade en positiv inverkan pÄ relationen mellan familjen och vÄrdgivare under sjukhusvistelsen. Under sjukhusvistelsen uppstod psykiska, fysiska och sociala behov som familjen behövde fÄ stöd med. Familjen upplevde mÄnga kÀnslor och hela vardagen blev pÄverkad.Slutsats: Denna litteraturstudie indikerar att det finns ett stort behov av en personlig relation mellan sjukvÄrdsgivare och familj.

I en tid dÄ vi blir fler och fler mÀnniskor pÄ jorden talas det mycket om hÄllbar utveckling. Det tÀta stadsidealet föresprÄkas av mÄnga men i spÄret av stadsförtÀtning försvinner mÄnga grönytor. För att frÀmja vÀxt- och djurliv i stÀderna finns det olika planeringsverktyg. Ett av dom kallas för grönytefaktorn och anvÀndes för första gÄngen i Sverige till bomÀssan Bo01 i Malmö. Vid anlÀggandet av Bo01 stÀllde man mÄnga krav pÄ utemiljön. Ett av kraven var att alla gÄrdar skulle uppnÄ 0.5 i grönytefaktor. Det fanns dock inga möjligheter att ge pÄföljder till de som inte levde upp till kraven.

Mot bakgrund av att jag har ett stort intresse för religionsĂ€mnet och dess breda innehĂ„ll, samt att jag hösten 1998 gjorde en undersökning baserad pĂ„ intervjuer av mellanstadielĂ€rare om hur religionsĂ€mnet ser ut i dagens skola och hur det borde vara, har jag valt att göra en liknande undersökning hos ett antal elever för att fĂ„ deras synpunkter pĂ„ skolans religionsundervisning. Detta mycket för att fĂ„ en helhetssyn pĂ„ saken och kunna knyta ihop pĂ„sen.TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet för denna undersökning har jag försökt att göra sĂ„ likartad den tidigare som möjligt för att fĂ„ en nĂ„got sĂ„ nĂ€r rĂ€ttvis jĂ€mförelse och bedömning. De intervjuade gĂ„r i tre olika skolor i en och samma kommun. Intervjuerna har varierat tidsmĂ€ssigt, men genomsnittet Ă€r ca 15 minuter. Dessa har jag sedan sammanstĂ€llt efter bĂ€sta förmĂ„ga, oftast ordagrant men Ă€ven sammanfattande beroende pĂ„ elevernas olika förmĂ„ga att uttrycka sig.Även genom denna undersökning har jag fĂ„tt bekrĂ€ftelse pĂ„ att det Ă€r dĂ„ligt stĂ€llt med religionsundervisningen i dagens skola.

Under vÄr utbildning till lÀrare dÀr vi har lÀst idrott och hÀlsa under ett Ärs tid har det diskuteras mycket om inaktivitet och osunda matvanor. I begreppet hÀlsa ingÄr fysisk aktivitet och kost som det talas mest om i medier. LikasÄ ingÄr den psykiska hÀlsan som Àr minst lika viktig men inte talas lika mycket om. VÄrt arbete handlar om eleverna som sÀtts i fokus för att gynna deras goda hÀlsa och undvika att de stressar.  Den litteratur vi har gÄtt igenom pekar pÄ att de flesta eleverna i skolan mÄr bra, men litteraturen nÀmner Àven att elever kÀnner sig stressade pÄ grund av skolans krav, lÀrares krav och framförallt kraven som förÀldrarna stÀller pÄ dem.            Fokus Àr att utifrÄn begreppet en hÀlsofrÀmjande skola se hur de valda skolorna som inte har en hÀlsoinriktning pÄ skolan arbetar för att alla elever ska trivas och mÄr bra i skolan. För att fÄ fram vÄrt resultat intervjuade vi tvÄ rektorer och tvÄ lÀrare pÄ tvÄ olika skolor pÄ grund av de olika förutsÀttningarna som skolorna har.Resultatet visar hur de arbetar hÀlsofrÀmjande Àven om de inte har en utarbetad plan för en hÀlsofrÀmjande skola och lyfter upp vikten av en aktiv förÀldrar roll i skolverksamheten.

I den hÀr uppsatsen beskrivs den syntaktiska distributionen av en andra negator, e i tvÄ svenska dialekter. Det finns tidigare belÀgg för att e förekommer i slutet av negerade satser i icke-standarddialekter. Uppsatsen redogör ocksÄ för tidigare forskning om ett relaterat rikssvenskt fenomen (inte... inte), dialektforskning om e samt sprÄktypologisk forskning som relaterar till negation och i synnerhet dubbelnegation. Uppsatsen baseras pÄ en parallell-korpusundersökning med material frÄn tvÄ svenska dialekter, ForsamÄl och JarssemÄl.

TÄrsubstitut anvÀnds mycket bland linsbÀrare och personer med torra ögon. DetÀr vanligt nuförtiden att arbete i kontorsmiljö och vid datorer ger problem medtorra ögon, Computer vision syndrome (CVS), och att dessa personer dÄanvÀnder tÄrsubstitut. Ofta stÄr det i tÄrsubstitutens bipacksedel att de kan geproblem med dimsyn en stund efter applicering.Tidigare studier har visat att aberrationerna i ögat ökar vid applicering avtÄrsubstitut och möjligtvis Àr det anledningen till att dimsynen uppkommer.Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur mycket synkvaliteten pÄverkas avtvÄ olika tÄrsubstitut och hur lÄng tid den pÄverkas.Metod: Metoden innebar att nÀrvisus och aberrationer mÀttes pÄ 30 patienter (60ögon) först utan tÄrsubstitut. Sedan applicerades det första tÄrsubstitutet(Systane) i höger öga och ytterligare en mÀtning av nÀrvisus och aberrationerutfördes. DÀrefter gjordes ytterligare 5 mÀtningar av aberrationerna, en var fjÀrdeminut.

VÄrt syfte med detta arbete var att ta reda pÄ hur musiken pÄ tvÄ förskolor anvÀndes och pÄ vilket sÀtt den var sprÄkstimulerande. Vi har ocksÄ observerat barnen och deras sÀtt att bearbeta musiken och sÄngen. För att förklara det vi funnit i litteratur har vi valt att anvÀnda oss av bland annat Jon-Roar BjÞrkvold, Ulf Jederlund och Berit Uddén, tre forskare som skrivit mycket om musikens betydelse för mÀnniskan. Vi valde att göra observationer dÀr vi följde barn och pedagoger i det dagliga livet pÄ förskolan. Vi hade dock fokus pÄ musikupplevelserna.

Svavel som fungicid Ă€r sedan lĂ„ngt tillbaka mycket kĂ€nt och anvĂ€nds mycket runt om i vĂ€rlden. Det fĂ„r anvĂ€ndas i mĂ„nga olika grödor och Ă€ven i ekologisk odling, dĂ„ den bland annat anses vara en naturlig substans. I detta arbete som Ă€r en litteraturstudie vill jag försöka fĂ„ svar pĂ„ om svavel som fungicid har en pĂ„verkan pĂ„ mĂ€nniskan och miljön. Preparatet Kumulus DF Ă€r godkĂ€nt i Sverige med svavel som verksamt Ă€mne och innehĂ„ller 80 vikt-% elementĂ€rt svavel. DĂ€rför har bruksanvisning och sĂ€kerhetsdatablad till Kumulus DF studerats. Även vilka lagar och regler som styr bland annat godkĂ€nnande av ett vĂ€xtskyddsmedel. Svaren pĂ„ frĂ„gan Ă€r att det elementĂ€ra svavlet i sig inte har nĂ„gon pĂ„verkan pĂ„ mĂ€nniska och miljö.

FrÄgor om huruvida medborgarna bör ges mer utrymme i politiska beslutsprocesser diskuteras pÄ mÄnga hÄll, inom akademin och i samhÀllet i stort. En kommun dÀr detta Àr högst aktuellt Àr Göteborg, som har arbetat mycket med deltagardemokratiska frÄgor pÄ senare tid. Denna studie vÀnder sig till stadsdelsnÀmndspolitikerna i Göteborgs stad för att genom en enkÀtundersökning undersöka deras instÀllning till deltagardemokratiska inslag. Med en statistisk analys baserad pÄ enkÀtsvaren studerar jag hur erfarenhet av medborgardialog, könstillhörighet och kommunfullmÀktigemandat pÄverkar politikers instÀllning till deltagardemokrati och medborgardialog, och resultaten leder fram till bÄde vÀntade och ovÀntade resultat. Kvinnliga politiker visar sig vara mer vÀlvilligt instÀllda Àn manliga till deltagardemokrati och medborgardialog, detsamma gÀller de politiker som har mandat i kommunfullmÀktige jÀmfört med resterande politiker.

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har Àven arbetsvillkoren blivit hÄrdare. LÄnga dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande Àr kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till lÄngvarig stress.