Syftet med denna studie Àr dels att analysera hur gymnasieelever upplever förhÄllandet mellan sitt eget sjÀlvförtroende och motivationen till skolarbetet, dels att ta reda pÄ hur de anser att skolans personal ska arbeta för att stÀrka elevernas sjÀlvförtroende. Ett antal intervjuer har genomförts med tolv elever pÄ tvÄ olika gymnasieprogram, det individuella och det naturvetenskapliga.Det som har framkommit av undersökningen Àr att elevers sjÀlvförtroende och motivation till skolarbetet Àr mycket beroende av kamraternas instÀllning. Om de nÀrmaste kamraterna struntar i att arbeta, smittar det lÀtt av sig pÄ eleven som faller in i samma mönster. Om kamraterna lÀgger ner mycket arbete, kan det antingen sporra till ytterligare prestationer för övriga klasskamrater eller göra att de inte orkar hÄlla samma takt. Hur lÀrarna bemöter och ger respons till eleverna i dessa situationer Àr av stor vikt för bÄde deras sjÀlvförtroende och motivation.

Syftet med denna studie har varit att kartlÀgga nÄgra ÀmneslÀrares erfarenheter kring arbete med ÀmnessprÄk och skrivande, samt att se om det finns kopplingar mellan deras arbetssÀtt och den genrepedagogiska metoden. En analys av styrdokumenten för gymnasieskolan har gjorts för att ta reda pÄ vad dessa sÀger om arbetet med skrivandet, samt att se om lÀroplanen lyfter upp genrepedagogiska synsÀtt. Vi har anvÀnt oss av intervjuer. Resultatet av intervjustudien visar att skrivandet tar olika mycket plats i undervisningen hos de intervjuade lÀrarna. Samtliga lÀrare uttalar sig positivt om skrivandet och anser att detta gynnar elevernas sprÄkutveckling.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

HÀlsofrÀmjande arbete har under de senaste aren fatt en allt mer framtrÀdande och viktig roll inom primÀrvÄrden och har blivit en central del i distriktssköterskornas arbete. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors syn pÄ hÀlsa och upplevelser av att arbeta hÀlsofrÀmjande. Metoden var kvalitativ med en deskriptiv design. Urvalsgrupp var Ätta distriktsskoterskor pÄ sex olika vÄrdcentraler i ett lÀn i mellersta Sverige. Resultatet visade pÄ att halsa ses som en individuell upplevelse som handlar om mer an att "mÄ bra".   Det finns en stark vilja och ett intresse att arbeta hÀlsofrÀmjande hos distriktssköterskor.   Det finns dock hinder for genomförandet pÄ organisatorisk respektive individnivÄ.

Fotbollspelaren Zlatan Ibrahimovic var 2010 och 2011 den mest omskrivna sportprofilen i svensk press och Aftonbladet och Expressen har varsin reporter pÄ plats i Milano för att bevaka honom och hans lag AC Milan. Syftet med denna C-uppsats Àr att ta reda pÄ vad sportjournalister pÄ Aftonbladet och Expressen tror Àr anledningarna till att det skrivs sÄ mycket om Zlatan Ibrahimovic. Vidare vill vi ta reda pÄ hur de skriver om honom, varför de skriver som de gör, vilka egenskaper Zlatan Ibrahimovic har som gör att det skrivs sÄ mycket om honom samt vad det stora fokuset pÄ honom fÄr för konsekvenser. I vÄr analys kommer vi koppla resultatet till teorier som maskulinitet inom sportjournalistiken, virvelvindseffekt och tabloidisering.Vi har gjort en kvalitativ undersökning med hjÀlp av halstrukturerade djupintervjuer. Totalt har vi genomfört fem intervjuer med reportrar, krönikörer och nyhetschefer pÄ de tvÄ kvÀllstidningarna i Sverige.

Mycket pekar pÄ att det finns en brist hos mÄnga svenska unga kvinnor vad gÀller kunskap om fertilitet och reproduktion. Det finns ett behov av att formulera ett evidensbaserat redskap för barnmorskor att anvÀnda sig av i samtal om en Reproduktiv Livsplan och för att ge hÀlsoförebyggande information inför en eventuell graviditet.Syfte: Studiens syfte var att genomföra en pilotstudie betrÀffande implementering av en Reproduktiv Livsplan i svensk vÄrdkontext. Ett andra syfte var att testa ett instrument och proceduren inför kommande forskningsprojekt samt att utvÀrdera dess effekt. Metod: Föreliggande studie hade en kvantitativ ansats och hade designats som en randomiserad kontrollerad interventionsstudie. Totalt deltog 75 unga kvinnor i tre grupper; interventionsgruppen (IG), kontrollgrupp 1 (CG1) och kontrollgrupp 2 (CG2).

FörstÄelse för hur vÀtska penetrerar in i kartong Àr mycket viktig vid bestrykning och tryckning. Det finns flera olika tekniker att mÀta vattenabsorptionen i kartong, men vilken information som varje instrument ger eller hur de olika resultaten korrelerar med varandra Àr inte helt utrett. Syftet med detta examensarbete har varit att besvara följande frÄgor: - Vilken information erhÄlls med de olika teknikerna? - Hur korrelerar de olika instrumenten med varandra? - Hur förÀndras de olika kartongerna med olika ytlim? - Hur pÄverkar omrullning kartongen? YtrÄhetsmÀtningar visar att kartongen fÄr lÀgre topografi efter omrullning. Omrullningen förÀndrar motsidan mera i ojÀmnheter som ligger tÀtt medan trycksidan förÀndras mera i ojÀmnheter med lÀngre avstÄnd.

För att kunna utveckla ett IT- system behövs förstÄelse om specifika funktioner som systemet skall stödja. En viktig del av systemutveckling Àr kravhantering, eftersom det Àr kundens önskemÄl och krav identifieras. Under 1990-talet uppkom agil systemutveckling. Det som utmÀrker att arbeta agilt Àr nÀra kundsamarbete, anpassning till förÀndrade krav, mycket kommunikation och att leverera fungerande programvara med jÀmna mellanrum. Scrum Àr en metod inom agil systemutveckling som utvecklades för att passa i en förÀndringsdriven miljö.Under litteraturgenomgÄngen upptÀcktes att det fanns mycket information om olika problem med agil kravhantering och att det fanns lite information om hur agil kravhantering genomförs.

Just nu befinner vi oss i vad som ser ut att bli modern tids största ekonomiska svacka. Banker runt om i vÀrlden försÀtts i konkurs och bankerna i Sverige drabbas ocksÄ av den aktuella situationen. Sparbankerna och Swedbank Àr givetvis ocksÄ med i det som sker. För Sparbankerna Àr det hela tiden en frÄga om hur man ska se pÄ samarbetet med Swedbank.Swedbank har fÄtt utstÄ mycket negativ publicitet i massmedia vilket Àven pÄverkar sparbankernas verksamhet. Det pÄgÄr stÀndigt ett samarbete mellan ett antal sparbanker och Swedbank.

En helhetssyn pÄ barnet Àr en förutsÀttning för ett bra specialpedagogiskt arbete. Denna helhetssyn kan vara möjlig pÄ familjecentraler, dÀr mÄnga olika verksamheter samarbetar. Sett ur ett utvecklingsekologiskt perspektiv sker barnets utveckling i interaktion med miljön. Syftet med studien Àr att se vilken roll specialpedagogen kan ha pÄ en familjecentral dÀr olika instanser verkar kring det enskilda barnet som Àr i behov av sÀrskilt stöd. MÄlgruppen bestÄr av specialpedagog med förskollÀrarexamen, barnskötare med ansvar för öppna förskolans verksamhet, tvÄ förskollÀrare, socialchef, BVC-sköterska samt skolsköterska.

Syftet med arbetet Àr att fÄ kunskap om hur klasslÀrare samt specialpedagoger arbetar med elever som fÄtt en dyslexidiagnos. Utöver hur de arbetar med eleverna försöker arbetet ocksÄ reda ut pÄ vilket sÀtt de upplever att deras arbete med eleven ger resultat. För att undersöka detta har tvÄ klasslÀrare respektive tvÄ specialpedagoger intervjuats om tvÄ elever med dyslexi som de samarbetar med. Mitt sammantagna intryck Àr att arbetet med dyslexieleverna ser liknande ut för klasslÀrarna. De försöker sitta enskilt tillsammans med den elev med dyslexidiagnos sÄ ofta de fÄr möjlighet, eftersom de upplever att det fungerar bra för eleven.

Abstrakt Syftet med studien var att skapa en förstÄelse för hur studie? och yrkesvÀgledarnas arbete och vÀgledningsmetoder ser ut för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, samt för elever med koncentrationssvÄrigheter. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med fem utbildade studie- och yrkesvÀgledare i fem norrlÀndska kommuner i Sverige. Jag anvÀnde mig av digitala intervjuer. UtgÄngspunkten i undersökningen var att ta reda pÄ vilka vÀgledningsmetoder som anvÀnds, hur samarbetet med vÄrdnadshavarna och övriga pedagoger pÄ skolorna ser ut, samt undersöka vilka utbildningar och kompetenser studie- och yrkesvÀgledarna besitter.  VÀgledningsmetoderna som anvÀnds visade sig inte vara nÄgra fastlagda metoder, olika vÀlbeprövade och erkÀnda metoder anvÀnds utifrÄn den enskilde individens behov.

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har Àven arbetsvillkoren blivit hÄrdare. LÄnga dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande Àr kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till lÄngvarig stress.

Detta examensarbete undersöker hur QuartzeneÂź som tillsatsmaterial pĂ„verkar hĂ„llfastheten hos betong. Arbetet sker i samarbete med företaget Svenska Aerogel AB som ocksĂ„ Ă€ger patent pĂ„ QuartzeneÂź. Ämnet har vissa likheter med andra tillsatsmaterial som anvĂ€nds i Sverige. QuartzeneÂź har dock ett kartlagt innehĂ„ll vilket Ă€r en fördel jĂ€mfört med de andra tillsatsmaterialen som mĂ„ste analyseras innan anvĂ€ndning.Syftet Ă€r att prova hur QuartzeneÂź i olika doser och diverse sammansĂ€ttningar pĂ„verkar hĂ„llfastheten hos betong. Litteraturstudier har legat till grund för de praktiska provningarna och analyserna av givna resultat.

Uppsatsen handlar om skapandet av varaktiga relationer i byggbranschen. Undersökningen genomfördes som en fallstudie av relationen mellan NCC och Ericsson avseende 3G-utbyggnaden. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka orsakerna till aktörernas samarbetssvÄrigheter i byggbranschen, nÀr det Àr lÀmpligt med varaktiga relationer, hur sÄdana skapas samt vilken samarbetsform som Àr lÀmplig. Aktörernas samarbetssvÄrigheter beror pÄ de traditionella avtalsformerna, som endast avser enskilda projekt. För att frÀmja samarbete mÄste parterna skriva lÄngsiktiga avtal sÄ att varaktiga relationer möjliggörs.