Denna studie syftar till att Ă„skĂ„dliggöra och jĂ€mföra arbetet med matematiksvaga elever i nĂ„gra skolor i Portugal och Sverige. Arbetet innehĂ„ller en litteraturgenomgĂ„ng dĂ€r tidigare forskning om Ă€mnet matematiksvĂ„righeter behandlas, vilka definitioner och orsaker som finns samt vilka Ă„tgĂ€rder forskare föreslĂ„r. Arbetet innehĂ„ller Ă€ven en empirisk del. Fyra speciallĂ€rare/specialpedagoger i Östergötland i Sverige har intervjuats kring hur de arbetar med elever med matematiksvĂ„righeter i de lĂ€gre Ă„rskurserna i grundskolan. De intervjuerna har sedan jĂ€mförts med intervjuer med tvĂ„ lĂ€rarutbildare, en speciallĂ€rare, en specialpedagogutbildare och en klasslĂ€rare i PortoomrĂ„det i Portugal.

Syftet med detta gestaltande arbete Àr att ta reda pÄ hur skiktlimning fungerar i skolundervisningen och vilka möjligheter som finns för att integrera den mer i skolan. Syftet Àr ocksÄ att bidra med kunskap om tekniken till andra lÀrare. Detta Àr ett gestaltande examensarbete. Tre olika produkter tillverkades med hjÀlp av skiktlimning. Processen dokumenterades sÄ att lÀrare och elever ska kunna anvÀnda dem i slöjdundervisningen.

Sedan 1700-talet har glastillverkning haft en mycket central roll i samhÀllsutvecklingen i Kalmar och Kronobergs lÀn. Glasbruksverksamhet förknippas med en omfattande föroreningsproblematik. Uppskattningsvis finns det 290 000 m3 jordmassor förorenade av tungmetaller som bly, arsenik och kadmium vilka hÀrrör frÄn glasbrukens verksamhet. De förorenade massorna kan utgöra risk för pÄverkan pÄ hÀlsa och miljö.För att möjliggöra en effektiv riskhantering och riskkommunikation krÀvs kunskap om hur risker med föroreningarna frÄn glasbruk upplevs och vilken informationen om risker som efterfrÄgas. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur allmÀnheten upplever risker och oro för pÄverkan pÄ hÀlsa och miljö frÄn förorenade glasbruksomrÄden samt deras önskemÄl om information.

Att förlora sitt barn Àr den svÄraste förlust en förÀlder kan uppleva i livet. Sorgen blir pÄtaglig och livet raseras pÄ ett ögonblick. Syftet med studien var att beskriva förÀldrarnas upplevelse under sorgarbetet vid förlusten av ett barn. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet sammanstÀlldes utifrÄn Ätta vetenskapliga artiklar som svarade pÄ studiens syfte.

I förskolans lÀroplan (Skolverket, 2010) beskrivs att förÀldrar ska ha ett nÀra samarbete med förskolan, bland annat ska förÀldrar vara delaktiga i och ha inflytande över verksamheten. Förskolan ska ge förÀldrarna goda förutsÀttningar för det. Det leder fram till syftet med studien om vad förÀldrar har för uppfattningar om förskolans verksamhet. I fem kvalitativa intervjuer, med förÀldrar stÀlls följande forskningsfrÄgor:* Vilken kÀnnedom har förÀldrarna om förskolans pedagogiska uppdrag? * Vilka förvÀntningar har förÀldrarna pÄ förskolan?I studien framkommer det att respondenterna har övergripande mycket kÀnnedom om förskolan, vilket ocksÄ överrensstÀmmer med deras förvÀntningar pÄ förskolan.  Den förÀlder som har fÄtt ta del av hur lÀroplanen konkretiseras i verksamheten, har ocksÄ en vidare insikt i arbetet pÄ förskolan, vilket kan ge ett djupare samarbete.

Tidigare forskning visar att fo?r att en skolreform ska fa? genomslag i praktiken ma?ste la?raren ses som en nyckelfaktor. La?rarna ma?ste fo?rsta? varfo?r reformen genomfo?rs och de ma?ste fa? tid och utrymme att implementera skolreformen i skolans vardag. Syftet med min underso?kning a?r att se hur la?rare fo?ra?ndrat sitt arbetssa?tt sedan info?randet av Lgr 11 och vilka uppfattningar la?rarna har kring den nya la?roplanen.

Denna uppsats a?r en studie av Svenska Dagbladets agenda och La?kare Utan Gra?nsers och Ro?da Korsets informationsflo?de med fokus pa? humanita?ra kriser. Syftet fo?r va?r studie a?r att ta reda pa? i vilken utstra?ckning hja?lporganisationernas informationsflo?de o?verenssta?mmer med Svenska Dagbladets agenda. Fo?r att fa? en helta?ckande studie vill vi a?ven ta reda pa? hur hja?lporganisationerna go?r fo?r att fo?rso?ka styra mediernas agenda.Ide?n till denna studie utvecklades efter att La?kare Utan Gra?nser presenterade rapporten Kriserna svenskar glo?mt som visar att flera humanita?ra kriser som drabbat miljontals ma?nniskor ga?tt svenskarna fo?rbi.

Denna rapport beskriver projektarbetet om tydliggörandet av vilka och hur mycket resurser som krÀvs i samband med interna reklamationer pÄ copyprodukter samt skapandet av en berÀkningsmall som tydliggör kostnaderna vid dessa reklamationer.MÄlet Àr att berÀkningsmallen ska tydliggöra vilka kostnader det blir för interna reklamationer och dÀrmed öka förstÄelsen för hur viktigt det Àr att alltid tillverka produkter med rÀtt kvalitet i alla processavsnitt genom hela produktionen. För att belysa vilka och hur mycket resurser som krÀvs för att ta hand om interna reklamationer pÄ copyprodukter har berörda befattningar intervjuats efter en enhetlig intervjumall. Intervjumallen belyser frÄgor som vad respektive befattning har för huvuduppgift i samband med interna reklamationer, hur mÄnga arbetstimmar som krÀvs för varje befattning och vilka kostnader som uppstÄr. Resultaten av sammanstÀllningen för interna reklamationer för copyprodukter redogörs. BerÀkning av kostnader för interna reklamationer för copyprodukter tydliggörs genom tre tabeller. Kostnader för intern/extern personal och produktions-bortfall per maskin berÀknas i en framtagen berÀkningsmall.Kostnader för förbrukningsmaterialen redogörs. DÀrefter visas alla kostnader i en pivottabell.Förslag ges pÄ hur en förbÀttring av kvalitén pÄ copyprodukter kan ske för att undvika problem som interna reklamationer..

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har Àven arbetsvillkoren blivit hÄrdare. LÄnga dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande Àr kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till lÄngvarig stress.

SAMMANFATTNINGBakgrundVid ett cancerbesked ges mycket information som kan ge psykologiska reaktioner hos patienten.  Att ge individuellt stöd, information och ett bra bemötande Ă€r viktigt för att patienten ska kĂ€nna sig trygga och delaktig i sin vĂ„rd.SyfteAtt utvĂ€rdera bröstcancerpatientens upplevelse av information, stöd, bemötande och delaktighet i samband med sitt Ă„terbesök hos kontaktsjuksköterska efter operation pĂ„ Bröstmottagning.MetodEn tvĂ€rsnittsstudie med kvantitativ ansats dĂ„ huvudfokus var patientens upplevelse av information, stöd, bemötande och delaktighet. Patienterna fick svara pĂ„ en elektronisk enkĂ€t direkt efter sitt Ă„terbesök pĂ„ mottagningen. Totalt svarade 48 patienter pĂ„ enkĂ€ten.Resultat Resultatet visade en mycket hög nöjdhetsgrad bland bröstcancerpatienter vad gĂ€ller information, stöd, bemötande och delaktighet i samband med Ă„terbesöket hos kontaktsjuksköterskan efter bröstkirurgi. Äldre kvinnor var mer nöjda med informationen jĂ€mfört med de yngre.

Leken har en stor betydelse för barns utveckling. För barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd ex. svÄrt att koncentrera sig eller brister i sitt lekbeteende, finns lekarbete som Àr ett specialpedagogiskt arbetssÀtt. Lekarbete stÄr för ?barnet i lek arbetar med sin utveckling?.

Jag har genomfört en undersökning i tvÄ olika klasser i Ärskurs tre. Matematikundervisningens utformning och dess konsekvenser för eleverna har studerats. Syftet har varit att se om det finns nÄgra större skillnader mellan de tvÄ undersökta lÀrarnas undervisningsmetoder, och om dessa kan ha haft nÄgon inverkan pÄ elevernas utveckling i Àmnet. Datainsamlingsmetoder har varit: ·  lÀrarintervjuer·  observationer·  matematiktest·  enkÀter Resultatet pÄvisar betydande skillnader mellan de undersökta lÀrarnas undervisningsmetoder. I klass A har eleverna mycket stort inflytande över undervisningen och mycket praktiskt material anvÀnds.

Det Àr vanligt att modevarumÀrken efter en lÀngre tid pÄ marknaden uppfattas olika hos kund. Genom en stark varumÀrkespersonlighet och varumÀrkesidentitet uppfattar kunden modevarumÀrken i identitet och image, genom vad företagen levererar och utlovar i association och vÀrderingar genom sina varumÀrken. I förhÄllande till vad en kund upplever och uppfattar, Àr det dessa preferenser som styr vid varumÀrkespreferenser. Uppsatsen har i syfte att undersöka hur ett modeföretag, med en mycket stark varumÀrkesidentitet hos yngre tjejer, kan profilera sig mot kategorin ?yngre mogen kvinna?? Litteratur har studerats kring vilka olika delar av varumÀrkesidentitet och image som kan skapa medkÀnslor och tilltro till varumÀrke.

Smartphones blir en allt större del av vÄr vardag privat somyrkesmÀssigt. Genom smartphonen matas vi konstant av stora mÀngder information genom de appar som finns installerade pÄ telefonen. IT-konsulter och utvecklare jobbar dagligen med att utveckla appar för mÄnga olika syften och ÀndamÄl och de stÄr inför en svÄr uppgift nÀr de designar dessa applikationer för att kunna möta sina kunders behov. Denna studie syftar till att undersöka typen av information som kunder efterfrÄgar. Hur denna information bör vara utformad för anvÀndning i appar pÄ smartphones och att förklara varför ett visst utseende eller innehÄllsmÀngd pÄ information kan vara bra eller dÄligt att distribuera via appar. Studien genomförs med en kvalitativ datainsamlingsmetod dÀr flera informanter intervjuas.

I mitt arbete har jag genom observationer och intervjuer undersökt om skolskogen och den vanliga skogen Àr bra komplement nÀr det handlar om utomhuspedagik. De flesta av förskolorna i kommunen har en skolskog att tillgÄ och har man inte det vÀxer skogen nÀstan inpÄ knutarna. De pedagoger som blivit intervjuade anser att det Àr viktigt att lÀra barnen tidigtvad man fÄr och inte fÄr göra i naturen och att skolskogen dÄ Àr ett bÀttre alternativ. En skolskog skiljer sig frÄn en vanlig skog genom att det finns fÀrdiga vindskydd, eldstÀder och hinderbanor. Genom avtal med markÀgaren har förskolan eller skolan fÄtt tillstÄnd att tÀnja lite pÄ allemansrÀttens grÀnser Dessutom Àr det bra för bÄde barn och pedagoger att spendera mycket tid ute i naturen dÀrför att den friska luften gör att det blir fÀrre sjukdomar.