Jag har studerat hur man hjÀlper de elever som har DAMP/ADHD till en bÀttre chans att lyckas med skolan. Jag har bÄde undersökt vad som stÄr om detta i litteraturen och sÄ har jag varit pÄ tvÄ skolor och intervjuat tvÄ specialpedagoger och en lÀrare om hur de arbetar med dessa barn. Resultatet blev vÀldigt olika pÄ de tvÄ skolorna. PÄ den ena skolan gjorde specialpedagogerna allt för att eleverna skulle klara sig sÄ bra som möjligt, medan de elever som hade svÄrigheter och som gick pÄ den andra skolan knappt fick nÄgon hjÀlp alls och fick vara i helklass hela dagarna. Jag har ocksÄ studerat diagnosernas roll, om de Àr avgörande för om eleverna ska fÄ hjÀlp eller inte.

Syftet med följande uppsats Àr att fÄ en bild av hur lÀrare upplever att elever i behov av sÀrskilt stöd, i Är 7-9, klarar att arbeta med arbetssÀttet Eget arbete.Eget arbete innbÀr att eleven sjÀlv planerar och tar ansvar för sitt skolarbete.Elevens valmöjlighet och frihet ökar. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur arbetssÀttet Eget arbete kan anpassas till elever i behov av sÀrskilt stöd.Resultatet bygger pÄ intervjuer med lÀrare i grundskolans senare Ärskurser. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att mÄnga elever i behov av sÀrskilt stöd inte klarar skolans friare arbetssÀtt sÀrskilt bra. Eget arbete dÀremot kan vara ett arbetssÀtt som fungerar mycket bra eftersom det kan anpassas till elevers olika behov. Eget arbete kan med fördel kombineras med tema- och projektarbete.

I dagens samhÀlle ökar vÄldsbrotten bland ungdomar och vÄld, hot, mobbning och vandalism Àr vanligt förekommande. Vi har valt att titta pÄ aggressioner hos ungdomar ur olika perspektiv, frÀmst inlÀrningsteori och kognitiv teori. SamhÀllet behöver ge ungdomar verktyg för att kunna agera annorlunda Àn med aggression i olika situationer, ett sÀtt Àr behandlingsmetoden ART. ART (Aggression Replacement Training) Àr en behandlingsmodell som syftar till att ge personer sociala alternativ till ilska och aggressioner. Genom ett antal kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ SIS-institutioner, dÀr ungdomar med tung social problematik Àr placerade genom LVU och LSU, har vi försökt komma underfund med vad ungdomarna som genomgÄtt behandlingen har för Äsikter om den och om de sjÀlva tror sig kunna ha nytta av behandlingen Àven i framtiden.

BAKGRUND:Tidigare forskning i Àmnet fokuserar kring lÀrarens roll i elevernas utveckling och att eleverna ska utsÀttas för mÄlsprÄket sÄ mycket som möjligt. Tidigare undersökningar behandlar relationen mellan lÀrare och elever samt hur lÀraren bör vara och inte vara i klassrummet.SYFTE:Mitt syfte med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar för att fÄ eleverna att vÄga prata engelska och utveckla sin muntliga förmÄga.METOD:Jag har genomfört en kvalitativ studie inriktad pÄ hur nÄgra lÀrare resonerar kring elevernas muntliga aktivitet pÄ engelskan, och har dÀrför anvÀnt den semistrukturerade intervjun som redskap.RESULTAT:Jag har funnit att lÀrarna framhÄller entusiasm och uppmuntran för att skapa god atmosfÀr i klassrummet och för att inbjuda eleverna till att tala engelska. De tycker det Àr viktigt att tala mycket engelska pÄ lektionerna och samtala med eleverna om att vÀgen till ett nytt sprÄk gÄr genom misstag och felsÀgningar. LÀrarna sÀger enigt att eleverna ocksÄ mÄste fÄ en vÀl motiverad mening med varför de ska lÀra sig engelska och varför det Àr sÄ viktigt att kunna..

Ett av de mest notoriska dilemman i dagens kosmologi Àr den mörka materians natur och dess förekomst i universum. Mot bakgrund av detta har nya forskningsdiscipliner med rötterna i Einsteins relativitetsteori vÀxt fram, bl.a. teorin om gravitationslinser som möjliggör en indirekt observationsmetod av ljussvaga kompakta objekt som annars skulle vara mycket svÄra eller omöjliga att upptÀcka pÄ traditionella vis, sÄsom svarta hÄl.Via en genomgÄng av grundteorin för gravitationslinser, nÄgra enkla teoretiska studier och en grundlÀggande felmarginalsanalys illustreras hur olika typer av kompakta objekt i Vintergatans omedelbara omgivning kan ge upphov till vissa karakteristiska linsfenomen. Detta sÀtts i relation till rÄdande teorier om den tidigaste stjÀrnbildningen och de massiva kompakta rester som denna generation av mycket massiva stjÀrnor bör ha efterlÀmnat ? i synnerhet intermediÀra svarta hÄl med massor pÄ 100-1000 Msol som Ànnu kan finnas i dagens mörka galaxhalor.

Vi har uppmÀrksammat att uteförskolan blivit mer populÀr under senare Är och vill pga. detta undersöka varför förskollÀrare och förÀldrar vÀljer uteförskolan samt deras uppfattningar om uteförskolans för- och nackdelar. Litteraturen som vi har utgÄtt ifrÄn bestÄr dels av avhandlingar om förÀldrars relation till förskolan och dels av undersökningar om utevistelsens betydelse. För att fÄ fram vÄra resultat har vi intervjuat förskollÀrare som arbetar pÄ uteförskolan i vÄr undersökning och fÄtt enkÀter besvarade av förÀldrar som har placerat sina barn dÀr. Vi har med hjÀlp av Sven Perssons avhandling analyserat och presenterat vÄrt resultat i olika teman.

Studentexamen som företeelse fanns pÄ lÀroverken i 100 Är och betydde mycket, inte bara för studenterna utan ocksÄ för deras familjer och hela det omgivande samhÀllet. Syftet med studien har varit att studera hur lÀroverken, dess lÀrare och elever och det omgivande samhÀllet skildras i nÄgra skönlitterÀra verk. Arbetet bestÄr av en historisk bakgrund och en genomgÄng av skönlitteratur som skildrar lÀroverk. Tidsperioden för studien Àr runt sekelskiftet 1800-1900 dÄ mycket hÀnde kring lÀroverken. De skönlitterÀra verken som studerats Àr Vad rÀtt du tÀnkt (E Bengtson), Flickan i frack (Hj Bergman) Markurells i Wadköping (Hj Bergman), Snörmakare Lekholm fÄr en idé (G Hellström) samt Paul Hoffman lÀroverksadjunkt (H Swensson).

Syfte:Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger pÄ en sÀrskola talar om estetiska Àmnens betydelse för att frÀmja lÀrande och utveckling för eleverna, samt hur detta gestaltar sig i praktiken.Teori: Vi utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv som bl.a. innebÀr att allt man lÀr sig sker i samspel med andra mÀnniskor. Vygotskyij, som Àr en av föresprÄkarna för den sociokulturella teorin menar att inlÀrning sker genom kommunikation och interaktion. Metod: Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med sju pedagoger pÄ den aktuella sÀrskolan. Deltagande observationer enligt mikroetnografisk forskningspraxis.Resultat: Samtliga informanter anser att estetiska Àmnen; drama, musik och bild Àr mycket viktiga i undervisningen pÄ sÀrskolan.

Denna uppsats beskriver min designprocess, frÄn uppdrag till den fÀrdiga produkten. Uppdraget har varit att göra en artefakt till Boda Borg i Karlskrona. De vill Àndra uttrycket i sin korridor och jag har designat ett koncept som kan förÀndra korridoren till att bli mer lekfull och kreativ, samt försökt fÄ in in företagets identitet mer i inredningen.Vidare beskriver jag min process dÀr jag utforskar vad lekfull design Àr, samt hur jag har kopplat tv-spel till att bli inspiration Ät ett inrednings-koncept för Boda Borg korridorer.Detta följs sedan av att jag har designat en sittmöbel med inspiration frÄn Nintendo 8-bit och med hjÀlp av min syn pÄ lekfull design. Jag har anvÀnt mig av olika designmetoder och mycket skissande för att komma fram till form och fÀrg pÄ möbeln. Jag har tÀnkt pÄ hur den ska placeras i samman-hanget.

SAMMANFATTNINGBakgrundVid ett cancerbesked ges mycket information som kan ge psykologiska reaktioner hos patienten.  Att ge individuellt stöd, information och ett bra bemötande Ă€r viktigt för att patienten ska kĂ€nna sig trygga och delaktig i sin vĂ„rd.SyfteAtt utvĂ€rdera bröstcancerpatientens upplevelse av information, stöd, bemötande och delaktighet i samband med sitt Ă„terbesök hos kontaktsjuksköterska efter operation pĂ„ Bröstmottagning.MetodEn tvĂ€rsnittsstudie med kvantitativ ansats dĂ„ huvudfokus var patientens upplevelse av information, stöd, bemötande och delaktighet. Patienterna fick svara pĂ„ en elektronisk enkĂ€t direkt efter sitt Ă„terbesök pĂ„ mottagningen. Totalt svarade 48 patienter pĂ„ enkĂ€ten.Resultat Resultatet visade en mycket hög nöjdhetsgrad bland bröstcancerpatienter vad gĂ€ller information, stöd, bemötande och delaktighet i samband med Ă„terbesöket hos kontaktsjuksköterskan efter bröstkirurgi. Äldre kvinnor var mer nöjda med informationen jĂ€mfört med de yngre.

För att kunna utveckla ett IT- system behövs förstÄelse om specifika funktioner som systemet skall stödja. En viktig del av systemutveckling Àr kravhantering, eftersom det Àr kundens önskemÄl och krav identifieras. Under 1990-talet uppkom agil systemutveckling. Det som utmÀrker att arbeta agilt Àr nÀra kundsamarbete, anpassning till förÀndrade krav, mycket kommunikation och att leverera fungerande programvara med jÀmna mellanrum. Scrum Àr en metod inom agil systemutveckling som utvecklades för att passa i en förÀndringsdriven miljö.Under litteraturgenomgÄngen upptÀcktes att det fanns mycket information om olika problem med agil kravhantering och att det fanns lite information om hur agil kravhantering genomförs.

Syftet med detta projekt har varit att utveckla en solpanel och elektroniken till en portabel solcellsdriven lampa. Huvuddelarna i systemet Àr en solpanel, en ljuskÀlla, ett batteri och ett USB-uttag för att anvÀndaren ska kunna ladda t.ex. en mobiltelefon. MÄlet har varit att leverera produktionsunderlag för en fÀrdig slutprodukt.En solcell Àr en halvledare som direkt omvandlar solljusets energi till elektrisk energi i form av likström. Den spÀnning och ström som alstras av en solcell Àr beroende av ljusinstrÄlningen, temperaturen, cellens effektivitet och belastning.

Uppsatsens syfte var att studera vilka kunskapsskillnader lÀrare fokuserar för betygen godkÀnd (G), vÀl godkÀnd (VG) och mycket vÀl godkÀnd (MVG) i kursen samhÀllskunskap A. Följande tre frÄgestÀllningar formulerades för att uppnÄ syftet: Vad anser lÀrarna att eleverna skall lÀra sig i kursen samhÀllskunskap A? Vad anser lÀrarna krÀvs för betygen G, VG och MVG i kursen samhÀllskunskap A? Vilka betygsunderlag anvÀnds och hur Àr de utformade? Metoder som anvÀnts Àr intervjuer samt textanalys. Analysen Àr av kvalitativ karaktÀr. Studiens primÀrmaterial bestÄr av intervjuer med sex gymnasielÀrare i samhÀllskunskap samt prov frÄn fyra av lÀrarna.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur tidskriftsredaktioner utformar sina omslag efter mÄlgrupp. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med chefredaktörer, art directors och redaktörer vid sju olika tidskriftsredaktioner. Dessa resultat har kompletterats med en analys av 19 olika tidskriftsomslag. Analysen Àr genomförd som en slags överblick dÀr de olika omslagen granskats utifrÄn teorier om de olika element som förekommer pÄ ett tidskriftsomslag. Dessa har sedan sammanstÀllts i tabeller dÀr eventuella likheter och skillnader framtrÀder tydligare.Resultaten frÄn denna undersökning visar att tidningar som mÄste sÀlja bra i butik alla utformar sina omslag pÄ liknande sÀtt.

FrÄgestÀllningen som besvarats Àr huruvida kolfiberarmerad epoxi Àr ett lÀmpligt material att anvÀnda i karosser. Tekniska, ekonomiska, sÀkerhetsmÀssiga och miljömÀssiga aspekter har behandlats. Arbetet grundar sig dels pÄ en litteraturstudie, dels pÄ empiriskt material frÄn tre studiebesök med intervjuer hos företag inom kompositbranschen.Kolfiberarmerad epoxi har en rad fördelar:- Komponenterna kan göras stora; en kompositdetalj kan ersÀtta flera av metall.- Mindre kÀnsligt mot stötar Àn stÄl och fÄr inte bucklor.- KorrosionsbestÀndigheten Àr mycket hög.- Relativt lÄg investeringskostnad för tillverkning av kolfiberkomponenter.- TÄl utmattning bÀttre Àn nÄgon kÀnd struktur av metall.- Mycket lÄng livslÀngdMen det finns Àven nackdelar:- Mycket hög materialkostnad.- CAD-verktyg för att kunna designa kompositkonstruktioner, berÀkna hÄllfasthet och simulera krocktester behöver utvecklas.- Produktionshastigheten Àr i regel lÄg till följd av tidskrÀvande tillverkningsprocesser dÀr hÀrdning av epoxi Àr ett av momenten.- Tillverkning av kolfiberarmerad epoxi prÀglas i regel av en lÄg grad av automatisering dÀr flera moment mÄste göras för hand.Resultaten blev följande:En kaross i kolfiber skulle kunna göras ca 200 kg lÀttare Àn en kaross i stÄl, med i övrigt bibehÄllen prestanda. Karossen skulle kunna utformas för mycket hög absorption av energi och dÀrmed förbÀttrad sÀkerhet. Den lÀgre vikten skulle medföra ett reducerat utslÀpp av avgaser pÄ ca 11 %, vilket motsvarar en reduktion pÄ 3,3 ton koldioxid berÀknat pÄ 20 000 mils körning.