Det hÀr examensarbetet handlar om barn med Asperger syndrom. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ vad Asperger syndrom Àr och hur man som lÀrare kan hjÀlpa dessa elever pÄ bÀsta sÀtt. Jag Àr intresserad av elever som har det svÄrt och antar att jag nÄgon gÄng under min tid som lÀrare kommer att stöta pÄ dessa elever. Arbetet inleds med en teorigenomgÄng dÀr jag frÀmst gÄr igenom de utmÀrkande dragen hos barn med Asperger syndrom. DÀr gÄr jag ocksÄ bl a igenom orsaker till Asperger och diagnostisering.

Vi lever idag i ett kommunikationsrikt samhĂ€lle dĂ€r vi har möjlighet att dagligen delta i och höra ett flertal samtal. Samtalen kan vara av bĂ„de formell och informell karaktĂ€r och krĂ€ver olika anstrĂ€ngningar av oss. Av de hĂ€r anledningarna vore det naturligt att vi övar oss i att samtala i skolan, speciellt eftersom mycket tyder pĂ„ att samtal Ă€r en förutsĂ€ttning för lĂ€rande. Syftet med den hĂ€r studien Ă€r sĂ„ledes att öka kunskap om hur samtal inleds i ett klassrum i svensk skola. Ämnet har undersökts genom att videofilma fyra lektioner i en femteklass och dĂ€refter analysera materialet med hjĂ€lp av konversationsanalys (CA). Samtalsdeltagarna har varit de 21 elever, i Ă„ldrarna 11-12 Ă„r, som ingĂ„r i klassen och deras klasslĂ€rare.

Snö har en stor betydelse för oss inom hydrologin samt ekologin. Inom hydrologin har snön inverkan pĂ„ vĂ„ra vattendrag under vinter och vĂ„r dessutom har den en stor betydande roll för elektricitetsproduktionen via vattenkraft. För ekologin ger snön isolering för vĂ€xter, marken och skydd för mindre djur arter. SnöförhĂ„llanden förklarar ocksĂ„ ofta naturkatastrofer, sĂ„ som lavinrisker och översvĂ€mningar i vattendragen. Ökad kunskap om snöegenskaper skulle kunna hjĂ€lpa oss att förstĂ„ alla ovan nĂ€mnda skeenden bĂ€ttre.PĂ„ Abiskos naturvetenskapliga forskningsstation har det sedan Ă„r 1961 till nu gjorts snöprofilsmĂ€tningar, dĂ€r snötĂ€ckets egenskaper, tjocklek, snölagrets tĂ€thet/hĂ„rdhet, snö kristallernas fasthet, snökornens storlek och snöns torrhet uppskattas.

Uppsatsens syfte var att undersöka om lÀroböckerna pÄ högstadiet nÀr det gÀller medeltiden har förÀndrats mellan Ären 1921-2003. Om man kan se en tydlig förÀndring och om medeltiden framstÀlls som mörk och trist i alla dessa böcker.För att jag skulle kunna svara pÄ dessa frÄgor har jag valt att titta pÄ fyra stycken olika böcker frÄn Ären, 1921, 1950, 1967 och 2003, just för att fÄ en sÄ bred bild som möjligt. Jag har anvÀnt mig av en teori som Michael Nordberg har skrivit dÀr han lyfter fram att medeltiden inte alls Àr sÄ mörk och trist med mycket elÀnde som mÄnga tror.Man kan se en tydlig förÀndring mellan böckerna nÀr man granskar dem, ju nyare de blir desto mer tar de upp. De tar upp om mer saker och det skrivs pÄ ett annat sÀtt, det blir ett bredare perspektiv kan man sÀga. De tvÄ Àldsta böckerna frÄn Är 1921 och 1950 tar endast upp om en eller tvÄ viktiga rubriker sÄ som t ex Sveriges historia eller Europas och arabernas vÀlde.

I dagens samhÀlle förs det diskussioner hur vi kan sÀnka vÄr energiförbrukning i olika sektorer. En av dessa sektorer som förbrukar mycket energi Àr IT sektorn. De mÀtningar som har gjorts i USA visar att Är 2011, sÄ har energiförbrukningen för datacenters fördubblats jÀmfört mot Är 2006. Strategier har tagits fram för att sÀnka energiförbrukningen för datacenters och dÄ framför allt pÄ servrar och kylsystem. Dessa strategier benÀmns med allmÀna ordalag Grön IT.

Detta examensarbete syftar till att söka gemensamma beröringspunkter i kursmÄlen för matematik och teknik, i grundskolans senare del, för att se om dessa Àr lÀmpliga utgÄngspunkter för integrering av undervisningen i dessa Àmnen. Arbetet syftar Àven till att söka tillÀmpningar och konkreta exempel pÄ Àmnesintegrering av matematik och teknik. Undersökningen bestÄr av tvÄ delar dÀr den ena Àr en granskning av styrdokumenten för undervisning i matematik och teknik. Den andra granskar litteratur som ger argument för och emot Àmnesintegrering i grundskolan i allmÀnhet och i matematik och teknik i synnerhet. I examensarbetet ingÄr Àven en intervjustudie dÀr nÄgra utvalda lÀrare intervjuas om sina erfarenheter och ambitioner angÄende Àmnesintegrerad undervisning. Resultatet av undersökningen visar att det största hindret för Àmnesintegrerad undervisning Àr den organisatoriska struktur som Àr mycket vanlig i den svenska grundskolan.  Det Àr den Àmnesuppdelade undervisningen som har dominerat dÄ administration och organisation har byggts upp och det har resulterat i att organisationen har fÄtt sÄdana egenskaper att det framstÄr som mycket svÄrt att undervisa med annat arbetssÀtt Àn Àmnesuppdelat.

Genom att undersöka hur mycket av nÄgra masteringsteknikers personliga ideal och tidigare erfarenheter, med musikalisk bakgrund och smak, som hörs frÄn masteringsprocesser av förelagda inspelningar av musik inom olika musikstilar Àr syftet att bidra med kunskap om hur mycket av de tidigare musikaliska influenserna en masteringstekniker tar med sig in i en masteringsprocess, och ses som anvÀndbar för fortsatt forskning inom ljud- och musikproduktion. Jag har lÄtit tre masteringstekniker under enskilda sessioner mastra tre ljudsekvenser, dÀr jag Àven har observerat deras tillvÀgagÄngssÀtt, utfört intervjuer och sedan pÄ egen hand granskat materialet genom att lyssna och titta pÄ deras bearbetningar av ljuden. Slutligen har jag lÄtit fem vana lyssnare bedöma och kommentera mastringarna i form av en lyssningsundersökning. UtifrÄn observationerna, samtalen och min granskning tyder resultatet pÄ att det personliga idealet och tidigare erfarenheten frÀmst hörs i mastringar utförda av personer som Àr djupt rotade i sin favoritgenre och lÄter de idealen och arbetsmönstren Àven pÄverka mastringar inom frÀmmande musikstilar.  .

Det finns en uppsjö olika kvalitĂ©er pĂ„ fasetterade stenar. NĂ€r ljus nĂ„r fasetterna kommer de att reagera olike pga. slipvinklar, poleringens kvalitĂ©, rĂ„materialets kvalitĂ©, fasettmöten mm. Att det slipas sĂ„ mycket sten som inte uppfyller dessa kriterier beror bland annat pĂ„ tidsbrist, materialbrist och kunskapsbrits. Även den utbildade sliparen kan ibland justera slipvinklarna nĂ„got för att behĂ„lla sĂ„ mycket material som möjligt, och denna rapport skrevs för att ta reda pĂ„ hur mycket kan man laborera med slipvinklarna och hur storbetydelse har de om man gjort allt annat enligt böckerna, dvs.

Syftet med fördjupningsarbetet Àr att fÄ en inblick om hur ansökning och antagningsprocessen till polisutbildningen fungerar i Sverige och i Edmonton, Kanada. Vi hoppas att vi hittar tester i de olika processerna som skiljer lÀnderna Ät och att det finns nÄgot vi kan lÀra av Kanada. Vi hoppas pÄ att fÄ sÄ mycket information som möjligt genom att besöka polisen i Edmonton. Vi tÀnkte ocksÄ anvÀnda oss av böcker, internet och muntliga kÀllor. Efter en sammanstÀllning av all information fick vi fram en bra jÀmförelse hur de bÄda processerna fungerar.

Det primÀra syftet Àr att fÄ veta vad som skett nÀr det gÀller det drogpolitiska programmet i Sölvesborgs kommun. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr vad forskarna menar behövs för att ett sÄdant program ska lyckas. MÄlet med studien Àr att ta reda pÄ om det drogpolitiska arbetet har vunnit genomslag i kommunen. Den empiriska utgÄngspunkten Àr att försöka belysa problemet utifrÄn den nationella handlingsplanen Först gjordes en litteraturgenomgÄng, angÄende forskarnas uppfattningar betrÀffande droger och alkohol samt hur problem förebyggs. Vad som företrÀdesvis varit av intresse Àr om programmet lyckats bli förankrat hos alla samt i fall det uppfyller nÄgra av de kriterier som forskarna menar Àr nödvÀndiga.

Syftet med detta arbete Àr att skapa ett webbaserat bokningssystem Ät Gefle Gourmetservice, en expanderande cateringfirma i GÀvle. De krav som finns pÄ systemet har, successivt under arbetets gÄng, tagits fram tillsammans med Àgarna till Gefle Gourmetservice. UngefÀr varannan vecka har en avstÀmning tillsammans med dessa Àgare genomförts. PÄ dessa avstÀmningar har funktionerna, allteftersom de har implementerats, demonstrerats. Bokningssystem har skapats med hjÀlp av Java Enterprise Edition, d.v.s.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en överblick över lÀs- och skrivundervisningen i förskoleklass, Ärskurs 1, 2 och 3. Syftet Àr Àven att belysa vilka lÀromedel som anvÀnds i undervisningen. FrÄgestÀllningarna Àr:-         Hur undervisas elever i lÀsning-         Hur undervisas elever i skrivning-         Vilka lÀromedel anvÀnds i svenskaStudien Àr baserad pÄ en enkÀtundersökning till verksamma pedagoger i 4 kommuner i VÀstra Götaland.Resultatet visar att mÄnga pedagoger i förskoleklass hjÀlper barnen att utveckla sin fonologiska medvetenhet med material som innehÄller mycket sprÄklekar. I Ärskurs 1 lÀggs mycket av elevernas studietid pÄ att lÀra sig avkoda genom att koppla samman grafem och fonem. I alla Ärskurser förekommer det att pedagogerna ger eleverna strategier för utveckla sin egen skrivning och lÀsning inom olika genrer.

ForskningsomrÄdet för att skapa bra automatiska sammanfattningar har ökat stadigt genom de senaste Ären. Detta pÄ grund av den efterfrÄgan som finns bÄde inom den privata och offentliga sektorn pÄ att kunna ta till sig mer information Àn vad som idag Àr möjligt. Man vill slippa sitta och lÀsa hela rapporter och informationstexter utan istÀllet smidigt kunna lÀsa en sammanfattning av dessa för att pÄ sÄ sÀtt kunna lÀsa fler. För att veta om dessa automatiska sammanfattare hÄller en bra standard mÄste dessa utvÀrderas pÄ nÄgot sÀtt. Ofta görs detta genom att se till hur mycket information som kommer med i sammanfattningen och hur mycket som utelÀmnas.

Jag har genomfört en undersökning i tvÄ olika klasser i Ärskurs tre. Matematikundervisningens utformning och dess konsekvenser för eleverna har studerats. Syftet har varit att se om det finns nÄgra större skillnader mellan de tvÄ undersökta lÀrarnas undervisningsmetoder, och om dessa kan ha haft nÄgon inverkan pÄ elevernas utveckling i Àmnet. Datainsamlingsmetoder har varit: ·  lÀrarintervjuer·  observationer·  matematiktest·  enkÀter Resultatet pÄvisar betydande skillnader mellan de undersökta lÀrarnas undervisningsmetoder. I klass A har eleverna mycket stort inflytande över undervisningen och mycket praktiskt material anvÀnds.

Abstract Titel: ?Det Àr roligt med matte, för dÄ fÄr vi jobba mycket? - En studie om lÀrares tillvÀgagÄngssÀtt i undervisningen. Författare Anna Johansson & Anneli Nilsson Johansson, A & Nilsson, A (2006). ?Det Àr roligt med matte, för dÄ fÄr vi jobba mycket? Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola. Under vÄr lÀrarutbildning pÄ Malmö högskola har vi fÄtt uppleva olika typer av tillvÀgagÄngssÀtt för vÄr inlÀrning av kunskap. Det finns mÄnga olika pedagoger och forskare som var och en har sin uppfattning om hur undervisningen i skolan bör genomföras.