Denna uppsats handlar om hur nÄgra elever ser pÄ sina högstadielÀrares arbete, nÀr det gÀller utvecklingssamtal, betygskriterier samt möjligheterna att fÄ göra egna reflektioner samt diskutera med lÀrarna. Syftet Àr att studera om lÀrarna gör sÄ som de enligt lÀroplanen ska göra. Uppsatsen innehÄller en genomgÄng av tidigare betygssystem samt det nuvarande systemets för- och nackdelar enligt forskare, lÀrare och skolledare. Sex elever som slutade högstadiet vÄren 2006 har intervjuats om hur de minns att deras lÀrare genomförde utvecklingssamtal, gick igenom betygskriterier samt gav eleverna chans att reflektera över eller diskutera sina prestationer. De gick pÄ en högstadieskola, dÀr lÀrarna under denna tid arbetat mycket aktivt med betyg och bedömning.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka relationen mellan nÄgra av de engelska texter elever pÄ grundskolan i Ärskurs 8 möter i sin vardag och de texter de möter i skolans engelskundervisning och vad det kan fÄ för betydelse för undervisningen i skolan.Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för undersökningen:? Vilka olika slags engelska texter möter elever i sin vardag?? Vilka slags texter möter de i skolans undervisning?? Vilka likheter och olikheter finns det mellan den engelska eleven möter utanför skolan med den engelska de möter i skolan?? Vilka fördelar och nackdelar finns det med att eleverna möter mycket engelska utanför skolan? ? Vilka kan konsekvenserna tÀnkas bli för undervisningen i engelska i skolan? Den metod jag anvÀnde mig av var en enkÀtundersökning med 22 elever frÄn ?Fast Track-klass? Ärskurs 8 klass och sedan jÀmföra resultat med en undersökning som Skolverket genomfört och som heter English ? here and there and everywhere.De resultat jag kom fram till var att eleverna har vÀldigt mer kontakt med engelska utanför skolan Àn i skolan. Eleverna ser mycket ofta pÄ engelsksprÄkig TV/video, kassetter/CD och film med eller utan svensk textremsa. Eleverna lyssnar pÄ enormt mycket musik med engelska texter varje vecka. Engelska Àr ocksÄ det dominerande sprÄket pÄ Internet och i dataspel vilket spelar en stor roll i ungdomarnas kultur idag..

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om och hur barn pÄverkas om förÀldrarna arbetar mycket och stressar. FrÄgestÀllning Àr hur pÄverkas barnens vÀlmÄende dÄ förÀldrarna upplevs stressade och aldrig har tid. Hypotesen Àr att det finns ett samband mellan att barn mÄr psykiskt dÄligt och att förÀldrarna stressar, arbetar mycket och sÀllan har tid. Undersökningen Àr gjord i tvÄ sexor dÀr förÀldrarna fick svara pÄ enkÀter och barnen intervjuades. Korrelationer och t-test anvÀndes för att visa att bÄde förÀldrar och barn tycker att vardagssituationen kan kÀnnas stressad.

Individer med ett psykiskt funktionshinder har varit en del av en het debatt som pÄgÄtt i Sverige en lÀngre tid. Att ha bÄde ett psykiskt funktionshinder och ett missbruk kallas för att ha en Dubbeldiagnos, (DD). Denna studie vill undersöka hur vÄrdpersonal upplever sitt arbete med att motivera brukare med DD till att förÀndra sin dagliga livsföring. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med vÄrdpersonal, sammanlagt 12 intervjuer. VÄrdpersonalen upplever sitt arbete som mycket positivt men att en kÀnsla av frustration uppkommer dÄ framsteg sker i en mycket lÄngsam process.

GrönomrÄden Àr viktiga inslag i stÀder, de tillför mÄnga positiva bidrag till mÀnniskors liv. MÄnga studier visar pÄ grönomrÄdens positiva effekt pÄ folkhÀlsan genom bl.a. minskning av stress och ökning av fysisk aktivitet. NÀrheten till dessa omrÄden Àr mycket viktiga, studier visar att avstÄndet till ett grönt omrÄde bör vara max 300 meter frÄn mÀnniskors bostÀder för att de ska anvÀndas mycket.Stockholm Àr en relativt grön stad, hÀr finns mÄnga parker och andra naturomrÄden som bidrar till att ge staden dess karaktÀr. GrönomrÄdena i staden Àr ocksÄ mycket populÀra, över 90 % av invÄnarna besöker ett grönomrÄde minst en gÄng om Äret och 45 % Àr dÀr varje vecka.

BAKGRUND: Under vÄr tid hÀr pÄ Högskolan i BorÄs har vi lÀst mycket omskönlitteratur i svenskÀmnet i relation till meningsfullt och lustfylltlÀrande. Bilden som vi tycker Àr vag i detta sammanhang Àr hurpedagogerna arbetar med skönlitteratur. DÀrför tyckte vi att det voreintressant att undersöka samt försöka göra bilden tydligare. Vi harfunnit mycket forskning inom omrÄdet vilket vi redogör för ibakgrunden.SYFTE: VÄrt syfte Àr att undersöka variationen av hur skönlitteratur anvÀndsav pedagoger i undervisning för grundskolans tidigare Är.METOD: Vi har valt att utföra vÄr undersökning med hjÀlp av redskapet selfreport.RESULTAT: VÄr undersökning visar att det finns en bred variation i pedagogernasbeskrivningar om hur de anvÀnder sig av skönlitteratur. FrÀmstanvÀnder sig pedagogerna av höglÀsning och tyst lÀsning men Àven avskönlitteratur som material för att integrera olika skolÀmnen för atteleverna ska fÄ en djupare kunskap..

Bakgrund: Fotboll Àr en sport som prÀglas av knÀskador, muskelbristningar och stukningar. Mycket fokus ligger kring hur man pÄ bÀsta sÀtt kan undvika och förebygga att ens frÀmsta resurs, spelarna, undviker att bli skadade och pÄ bÀsta sÀtt kan producera resultat för klubben de tillhör. Studier har visat pÄ att skadeprevalens Àr nÄgot som ökar i och med en ökad trÀningsmÀngd och att mÄnga skador Àr en följd av bÄde muskelsvaghet och fel sorts trÀning. MÄnga av dessa undersökningar menar pÄ att man i dagslÀget trÀnar fel och att trÀningen mer mÄste fokuseras pÄ de fysiska krav som stÀlls inom den idrott man utövar, i detta fall fotboll.Syfte: Syftet med denna undersökning har varit att se om det finns nÄgon korrelation mellan typ av trÀning, trÀningsmÀngd och skadeprevalens inom herrfotboll.Metod: Studiens syfte har besvarats med hjÀlp av en strukturerad enkÀt som skickats ut via en web-lÀnk till aktivt fotbollspelande mÀn. Undersökningen har involverat 100 respondenter frÄn olika divisioner.

Denna studie avser undersöka tvĂ„ pedagogiska praktiker med utgĂ„ngspunkt i bild - och konstundervisning. Genom att intervjua en bildlĂ€rare och en konstpedagog undersöks deras arbetsmetoder och förhĂ„llningssĂ€tt till konst och bilder. Metoden som anvĂ€nds Ă€r en kvalitativ semistrukturerad intervju. Resultatet analyseras med hjĂ€lp av konstpedagogiska teorier formulerade av Anna Lena Lindberg, Carol Duncan, och Helene Illeris. Även ramfaktorteorin finns med i bakgrunden som teori.

Under de senaste tio Ă„ren sĂ„ har svensk polis blivit utsatt för ett en rad svĂ„rare hĂ€ndelser. En av dessa Ă€r t.ex. polismorden i Malexander dĂ€r tvĂ„ poliser blev skjutna till döds. Dessa hĂ€ndelser har gjort att polisen utvecklat en gemensam nationell bastaktik för att underlĂ€tta arbetet i den egna myndigheten och vid gemensamma insatser. År 2004 togs beslutet om att införa en nationell bastaktik för Sveriges poliser.

Ledarskap Àr av betydelse för arbetstagarens psykiska vÀlbefinnande pÄ arbetsplatsen. Sett till de som har lÀgst psykiskt vÀlbefinnande Àr detta unga studerande kvinnor. Denna undersökning syftar dÀrför till att undersöka vilka ledaregenskaper och ledarstilar som kvinnliga studenter i Äldern 18-29 Är anser Àr viktigast för att de ska uppleva psykiskt vÀlbefinnande pÄ sin framtida arbetsplats. För att besvara frÄgestÀllningarna utformades en enkÀt som lÀmnades ut till kvinnliga studenter i Äldern 18-29 Är. Respondenterna valdes ut genom ett konsekutivt urval.

FastighetsmÀklare har ett rykte att de tjÀnar mycket pengar utan att anstrÀnga sig. StÀmmer detta eller Àr det bara en bild som media skapat? Med den bakgrunden valde vi att titta nÀrmare pÄ vilka lönesystem för fastighetsmÀklare som finns i branschen. Med avgrÀnsning till privatbostadsmarknaden och Stockholm-Uppsala regionen.Syftet Àr att öka kunskapen om olika lönesystem för fastighetsmÀklare pÄ privatbostadsmarknaden.Vi har Àven tittat pÄ hur det fungerar med sjukpenning, förÀldrapenning och a-kassa. Sedan har vi valt att titta pÄ hur en mer traditionell lön ser ut och vilka förmÄner utöver lön som kan förekomma.Vi har genomfört tvÄ intervjuer angÄende hur en traditionell eller ?normal? lön fungerar samt fyra intervjuer med fastighetsmÀklare angÄende lönesystem för fastighetsmÀklare..

SkĂ„nelandskapen Ă€r en mycket omdiskuterad landsdel i Sverige. Norra Åsbo var ett grĂ€nsomrĂ„de mellan SkĂ„ne och SmĂ„land under skĂ„nska kriget 1675-1679 vilket gjorde bygden till ett utsatt omrĂ„de. GrĂ€nsbygden blev plundrad och brĂ€nd av bĂ„de svenskar, danskar och snapphanar, mĂ„nga förlorade allt de Ă€gde. Norra Åsbos dombok frĂ„n 1680 innehĂ„ller mycket information om trakten och hur mĂ€nniskorna pĂ„verkades och anvĂ€nde krigets omfattning pĂ„ tinget vid rĂ€ttsfall. Hur hanterades denna traumatiserade hĂ€ndelse av allmogen och av överheten? Söktes rĂ€ttvisa, försoning eller sattes hĂ€ndelsen helt enkelt i skymundan för att glömma vad som hĂ€nt? Studien har gjorts för att söka efter hur kriget behandlats och omtalats pĂ„ tinget. .

Uppsatsen avser undersöka om bakomliggande politiska ideologier syns i tvÄ svenskar dagstidningars framstÀllning av Sveriges medverkan i de NATO-ledda operationerna under konflikten i Libyen 2011. En kritisk diskursanalys har anvÀnts enligt Van Dijks modell. Studien visade att tidningarnas bakomliggande politiska hÄllning syntes till viss del i rapporteringen. DN:s liberala hÄllning kunde urskiljas i att de lÀt mÄnga parter komma till tals, medan SvD lutade mycket av sin rapportering pÄ det moderata partiets företrÀdare. De tycktes ocksÄ ha lagt olika mycket allvar och dramatik i hÀndelserna i Libyen 2011..

Syftet med detta examensarbete Àr att jÀmföra de tvÄ byggproduktionsmetoderna, industriellt/prefabricerat byggande och platsbygge. Vi undersöka om nÄgon av metoderna Àr fördelaktigare Àn det andra, samt varför man allt mer anvÀnder sig av prefabricerat. JÀmförelsen behandlar frÀmst aspekterna byggtid, ekonomi och kvalitet. Genom en litteraturstudie och intervjuer med aktiva personer inom byggbranschen har vi införskaffat oss det material vi behöver.Att bygga och montera sÄ mycket som möjligt inne i fabrik gör att kvaliteten ökar dÄ materialet inte utsÀtts för fukt och kyla före montering. Huset byggs upp mycket fortare dÄ byggarbetsplatsen endast blir en montageplats av olika fÀrdiga delar.

Syftet med arbetet Àr att belysa problematiken kring DNA som ett bevisinstrument, hur de olika analysformerna gÄr till samt att pÄvisa vikten av att Àven polispersonal i yttre tjÀnst förstÄr hur och varför det Àr sÄ viktigt att det tillvaratas pÄ rÀtt sÀtt. Det finns mycket litteratur om DNA och jag har försökt begrÀnsa mitt material till de delar som kan intressera poliser. Jag har Àven försökt att förklara DNA pÄ ett sÄ lÀtt sÀtt som möjligt för att den som inte Àr sÄ bevandrad i biologi skall kunna förstÄ ett ÀndÄ mycket komplext Àmne. FöretrÀdelsevis har jag anvÀnt mig av skriftlig litteratur i form av handböcker för kriminaltekniker, förelÀsningsanteckningar frÄn RÀttsmedicin för Jurister och sökningar pÄ Internet ex. SKL?s hemsida.