I dagens konkurrenssamhÀlle Àr det viktigt att företagen bygger en identitet och att de kan sÀrskilja sig gentemot konkurrenter. Det Àr dÀr varumÀrken fÄr sin betydelse och roll. Det Àr Àven viktigt för konsumenterna att kunna skapa sig en egen identitet genom att vÀlja företagens olika produkter. VarumÀrken kostar mycket pengar och tar lÄng tid att bygga upp, sÄ det Àr viktigt att företagen förvaltar det pÄ rÀtt sÀtt. Vad kÀnnetecknar dÄ ett starkt varumÀrke och hur bygger man upp ett sÄdant?Syftet med denna uppsats Àr att utreda och analysera vilka komponenter som krÀvs för att bygga ett starkt varumÀrke.

RöntgenstrÄlning pÄverkar kroppen negativt, bÄde deterministiska och stokastiska skadeverkningseffekter kan uppstÄ. En undersökning pÄ en datortomograf genererar mycket strÄlning och anvÀndningen av datortomografen ökar. Vissa organ Àr mer strÄlkÀnsliga och de bör skyddas nÀr de utsÀtts för röntgenstrÄlning. Syftet med litteraturstudien var dÀrför att studera vilka fysiska strÄlskydd som finns tillgÀngliga vid en datortomografiundersökning samt dess inverkan pÄ patientstrÄldos och bildkvalité. Litteraturstudien styrdes av tvÄ frÄgestÀllningar: hur mycket minskar strÄldosen vid anvÀndning av fysiska strÄlskydd och hur pÄverkar de fysiska strÄlskydden bildkvalitén? Litteratur söktes, med hjÀlp av formade sökord, pÄ tvÄ olika databaser och nio artiklar valdes ut efter granskning.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka danslÀrares förhÄllningssÀtt till Àmnesövergripande arbete i dansundervisningen. Jag ska ta reda pÄ om danslÀrare arbetar Àmnesövergripande pÄ dansundervisningen och Àven hur de arbetar Àmnesövergripande. Varför anvÀnder danslÀrarna detta arbetssÀtt och vilka för- och nackdelar finns med att arbeta Àmnesövergripande? För att ta reda pÄ detta har jag gjort kvalitativa intervjuer med danslÀrare frÄn olika grundskolor och gymnasium, tvÄ lÀrare frÄn lÄg- och mellanstadiet, tvÄ frÄn högstadiet och tvÄ gymnasielÀrare. Enligt lÀroplanen för grundskolan och gymnasiet ska lÀrare integrera andra Àmnen i sin undervisning för att skapa en helhetsförstÄelse för eleverna.

Syftet med undersökningen var att kartlÀgga vilka faktorer som pÄverkar elever att bli intresserade av biologi. 50 studenter som lÀser biologi- eller molekylÀrbiologiprogrammet deltog i en enkÀtundersökning dÀr de fick svara pÄ öppna sÄvÀl som styrda frÄgor om vilka faktorer, inom och utanför skola, som format deras intresse. FrÄn undersökningen framgick det att studenterna blivit mycket pÄverkade av sin omgivande miljö under uppvÀxten och att lÀraren har en mycket central roll för att skapa positiv attityd för biologi. Resultatet frÄn enkÀtundersökningen visar att de studenter som genomfört fler laborationer och diskuterat mer ocksÄ kÀnner att skolan pÄverkat dem positivt. Studenterna var positiva till att lÀsa mer om aktuella Àmnen..

Detta Àr en kvalitativ studie i matematiklÀrarens förestÀllningar och erfarenheter kring deltagargruppen och undervisningen pÄ komvux samt lÀrarens tolkning av orsaker till den stora mÀngd individer som inte uppnÄr kursmÄlen i matematik. Intervjuer med komvuxlÀrare samt observationer av undervisningen har gjorts för insamling av data som sen kvalitativt har analyserats. Det som framstÄr Àr att deltagargruppen har blivit yngre med Ären och baskunskaperna försÀmrats. Undervisningen liknar en förelÀsning, dÀr lÀraren förklarar och pratar matematik. Förklaringen kÀnnetecknas av exempel frÄn den vuxnas vardag och erfarenheter, utöver det involveras deltagarnas erfarenheter mycket lite i undervisningen.

Detta Àr en komparativ uppsats som beskriver likheter och skillnader mellan Sydafrikas lÀroplan, Revised National Curriculum Statement for Schools (Grades R-9), Svenska lÀroplanen Lpo 94 och kursplanen i religion.Hur en lÀroplan utformas beror mycket pÄ landets historia. Att Sydafrika har haft mycket problem med exempelvis apartheid speglas ocksÄ i lÀroplanen. Demokrati Àr nÄgot som tycks vara mycket viktigt för den sydafrikanska skolan. I Sverige har vi haft demokrati relativt lÀnge, och det verkar nÀstan som att vi börjar ta detta för givet. Hur stort utrymme demokratin tar i lÀroplanerna och kursplanen i religion Àr en av sakerna jag tar upp i denna uppsats.Jag jÀmför ocksÄ hur man beskriver religionsÀmnet i respektive lÀroplan/kursplan.

Fysisk aktivitet definieras som kroppslig rörelse som ger ökad energiförbrukning. WHOs rekommendationer för vuxna Àr att vara fysisk aktiv minst 150 minuter/ vecka. Mycket stillasittande, oberoende av huruvida man uppnÄr rekommendationerna för fysisk aktivitet eller inte, har samband med risk att drabbas av diabetes, hjÀrt- och kÀrlsjukdomar och övervikt. Tidigare studier har visat att ungdomar inte Àr tillrÀckligt fysiskt aktiva för att uppnÄ hÀlsoeffekter. Ungdomars tv- och datoranvÀndning har ökat och samband ses mellan detta och den ökade övervikten hos ungdomar.

Att lÀsa skönlitteratur stÄr som centralt innehÄll i Lgr 11 och svensklÀraren ska vÀcka lusten att lÀsa. Jag har intervjuat fem svensklÀrare om deras syn pÄ skönlitteraturens betydelse i skolan. Deras svar har jag sedan stÀllt i relation till relevant forskning pÄ omrÄdet. Resultatet visar att forskningen och lÀrarna Àr överens: LÀsning av skönlitteratur Àr mycket viktigt för lÀsförstÄelsen, moralen, det egna skrivandet, fantasin och upplevelsen. En av lÀrarna kÀnner sig misslyckad som svensklÀrare om eleverna inte blir intresserade av litteratur, medan de övriga tycker synd om elever utan litteraturintresse.

Syftet med denna uppsats Àr att studera huruvida prognoser Àr ett kompletterande eller konkurrerande verktyg till budgeten pÄ tillverkningsföretag samt hur valet av styrverktyg kan ha pÄverkats av företagens interna och externa förutsÀttningar som dess organisationsstruktur, produktion och omvÀrld. Företagen vi har studerat visar pÄ att prognosen inte Àr en konkurrent, utan ett komplement till budgeten. Alla de studerade fallföretagen anvÀnder sig idag av de bÄda styrmedlen. Flera företag sÀger sig ha andra styrmedel Àn budget, men det har visat sig att dessa styrmedel skiljer sig inte mycket frÄn den traditionella budgeten. Budgeten har blivit en institution och har rotats fast i organisationer och gör det dÀrför mycket svÄrt för företag att bryta sig loss ifrÄn den..

DĂ„ bistĂ„nd i mĂ„nga fall inte fungerat som förvĂ€ntat har det bildats stark kritik dĂ€r man menar att det Ă€r ineffektivt. En del av bistĂ„ndsforskningen tittar pĂ„ vilka faktorer som kan göra bistĂ„ndet effektivare.Debatten har resulterat i att man i Sverige Ă„r 2007 genomförde en Landfokusering dĂ€r valde man ut 33 lĂ€nder för fortsatt samarbete. År 2011 har dock ingen större skillnad skett i hur mĂ„nga lĂ€nder Sverige ger bistĂ„nd till. I den hĂ€r uppsatsen genomförs en ekonometrisk tvĂ€rsnittsanalys dĂ€r jag vill studera sambandet mellan storleken pĂ„ bistĂ„ndet Ă„r 2011 och ett antal förklarande variabler.Mitt resultat indikerar att Sverige ger mycket till lĂ€nder som redan fĂ„r mycket bistĂ„nd av andra. Resultatet visar Ă€ven att Sverige ger mer till de 33 utvalda samarbetslĂ€nderna Ă€n övriga bistĂ„ndsmottagare..

Mitt intresse för utomhuspedagogik har funnits sÄ lÀnge jag minns men sjÀlva begreppet kom inte till mig förrÀn jag började pÄ lÀrarutbildningen dÀr jag verkligen förstod innebörden. Att undersöka hur man arbetar med utomhuspedagogik pÄ tvÄ olika avdelningar dÀr den ena arbetar enbart utomhus verkade intressant och sÄ föddes frÄgestÀllningarna och syftet till detta arbete. Jag ville veta hur förÀldrar och pedagoger ser pÄ utomhuspedagogik i förskolan och hur de tvÄ olika avdelningarna arbetar med det.Jag valde att intervjua tvÄ pedagoger och tvÄ förÀldrar pÄ vardera avdelning. Det som förvÄnade mig var att pedagogerna pÄ den traditionella avdelningen var mycket positivt instÀllda till utomhuspedagogik men som de ÀndÄ inte arbetar med i större utstrÀckning. BÄda avdelningarna tillbringar dÀremot stor del av verksamhetstiden utomhus men pÄ olika sÀtt och alla förÀldrar verkar nöjda över att barnen vistas sÄ pass mycket ute..

Genom massmedia kommer stÀndigt nya rapporter om hur fel dagens unga lever. Att det Àr mycket stillasittande, ohÀlsosam kost, och att barnen inte leker eller rör pÄ sig naturligt. Det pÄgÄr mycket forskning om detta, hur barnen pÄverkas motoriskt sett, och dÄ Àven inlÀrningsmÀssigt. Jag har tittat nÀrmare pÄ motoriken. Till grund för detta arbete, hur den motoriska utvecklingen bland 10- Äringar Àr, ligger ett rörelseprojekt, kallat SMARTIS.

Studier inom sociologi och Total Quality Management (TQM) har visat att anstÀllda som Àr tillfredsstÀllda i arbetet Àr mer motiverade att göra ett bra jobb, har god arbetsmoral och arbetar mer effektivt Àn de som inte Àr tillfredsstÀllda. Syftet med denna kvantitativt inriktade uppsats var att finna huruvida klassposition pÄ arbetsmarkanden, förtroende för ledningen och möjligheten att fÄ hjÀlp av sina arbetskamrater Àr faktorer som förklarar sannolikheten att vara mycket tillfredsstÀlld i sitt arbete. Klassposition definierades enligt klasschemat ?Erikson, Goldthorpe och Portocarero? (EGP) dÀr de som har en tjÀnsterelation betraktades som högre tjÀnstemÀn och mellantjÀnstemÀn, de som hade ett blandat kontrakt sÄgs som lÀgre tjÀnstemÀn och att de som hade ett arbetskontrakt definierades som okvalificerade och kvalificerade arbetare.  En logistisk regression genomfördes pÄ det amerikanska datamaterialet General Social Survey (GSS) frÄn Är 2010.

Syftet med rapporten var att undersöka vilken betydelse hemmets anvÀndning av skrift har för barns tidiga skrivinlÀrning. Undersökningen bygger pÄ 59 enkÀter till förÀldrar i Är 2 som visat pÄ hur mycket man har anvÀnt sig av skrift och höglÀsning i hemmet nÀr barnen var smÄ. LÀrarna i respektive klass har gjort en bedömning pÄ vilken nivÄ varje elev ligger i sin skrivutveckling. Bedömningen ligger pÄ en skala frÄn ett till fem.Efter bearbetning av enkÀterna visar resultatet att hemmets roll och betydelse vid barns första skrivinlÀrning Àr ingenting man med sÀkerhet kan faststÀlla. Hemmets pÄverkan skiftar frÄn barn till barn.

Hur mycket investmentbankerna pÄverkar aktiekursen.