Syftet med denna uppsats är att undersöka möjligheterna för att skriva väl fungerande tv- och dataspelsmusik som har de kvalitéer som ett spel kräver och som dessutom fungerar självständigt, till exempel i ett konsertsammanhang eller på cd-skiva. I undersökningen har jag skrivit musik för demoversion av ett dataspel samt gjort en enkätundersökning där musikstuderande har fått lyssna dels till musiken från spelet och dels till musik som inte är skriven för dataspel. I enkäten fick de frågor om hur de upplevde musiken med hjälp av olika musikaliska parametrar, huruvida de trodde att musiken var skriven för ett dataspel samt om sina orkester- och data-/tv-spelsvanor. Informanternas upplevelser var mycket nära den vision jag och spelproducenterna hade om hur musiken skulle upplevas och de kunde i huvudsak skilja på spelmusiken och den självständiga musiken. De kunde också motivera varför de trodde att styckena var skrivna för ett dataspel eller ej.

Jag anva?nder mig ofta av afrikanska traditionella rytmer na?r jag skriver musik. Jag experimenterar ofta med att blanda dessa rytmiska traditioner med andra kompositoriska parametrar till ny musik. Bakgrunden till den ha?r uppsatsen a?r ba?de detta mitt experimenterande och mitt fo?rflutna som slagverkare, vad och hur jag da? har ta?nkt om rytmer och musik, allt ur en musikers perspektiv.Syftet a?r att reflektera o?ver hur det kan vara att i sitt komponerande inspireras av traditioner fra?n olika kulturer.

Syftet är att studera instrumentallärares syn på hantering av elevers internalisering av musikaliska uttryck. Det sociokulturella perspektivet med fokus på hur redskap påverkar internaliseringen är utgångspunkt för studien. Metoden utgörs av semistrukturerad intervju där fyra formellt och reellt utbildade instrumentallärare som arbetar på musik- eller kulturskola har intervjuats om vilka musikaliska uttryck de har i fokus i undervisningen och deras syn på hur elever lär sig musikaliska uttryck. Resultatet visar att det finns flertalet olika redskap för att nå musikaliska uttryck, bland annat eleven själv, musiken som sådan och den sociala omgivningen. Det viktigaste musikaliska uttrycksmedlet är rytm i förhållande till tempo.

Detta arbete undersöker huruvida vi kan uppfatta lögn och nervositet hos en avskalad virtuell karaktär. Utifrån forskning om beteendevetenskap, kroppsspråk och icke-verbala signaler har lögnsignaler och nervositetstecken animerats hos en avskalad virtuell karaktär. Dessa animationer visades utan audiella ledtrådar, såsom tal, för urvalsgrupper och en kvantitativ undersökning genomfördes för att besvara arbetets frågeställning.Undersökningens resultat gav emellertid inget konkret svar på frågeställningen. För att respondenterna skulle uppfatta lögnsignaler hos en avskalad virtuell karaktär krävdes att ett flertal aspekter togs i beaktning, exempelvis behövde lögnsignalerna vara tydliga och inte överskuggas av starkare känslor eller signaler. Nervositetstecken avlästes dock enkelt av respondenterna i undersökningen vilket kan betyda att en avskalad virtuell karaktär kan gestalta ett nervöst tillstånd utan audiella ledtrådar.Resultatet som undersökningen gav har ställts mot insamlad data och tidigare forskning för att diskutera undersökningens brister och lämpliga framtida justeringar för att åtgärda dessa.

Syftet med studien är att få djupare insikt i på vilka sätt en orkester eller en musikutbildning kan skapa ett utvecklande och stimulerande arbetsklimat, det vill säga en miljö där varje individ ges bästa förutsättningar till utveckling såväl personligt som professionellt. Det saknas mer omfattande forskning inom området. Med detta i åtanke är min avsikt att med detta examensarbete få en djupare insikt i frågeställningar som rör det förhållningssätt dessa miljöer kan ha för att verka utvecklande för alla deltagare. Studien tar sin utgångspunkt i teorier om ledarskap och grupprocesser.Datamaterialet består av halvstrukturerade intervjuer med ledare och chefer som arbetar på Operahögskolan, Kungliga Musikhögskolan och på Folkoperan i Stockholm.Resultaten visar att ledarskapet har en mycket betydande roll för hur verksamheten fungerar och driver sina huvuduppgifter framåt. Det är chefen eller ledningen i orkesterverksamheten och i musikutbildningen som tillsammans med den grundläggande företagsidén skapar företagets själ och kultur.

Kubanen Leo Brouwers gitarrmusik ligger och känns väldigt bra och tillrättalagd för gitarren. Vissa grepp och fraser ligger så väl till att man frestas att tro att Brouwer kommit på dessa utifrån greppmässiga orsaker. Är det så? I så fall, finns det andra ?gitarrklichéer? som följer med när han komponerar annan musik? Kort sagt hur påverkar instrumentet musiken, medvetet eller omedvetet? Dessa gitarristiska ?spår? har undersökts i Brouwers musik, bl.a. genom artiklar, avhandlingar och videos där Brouwer själv uttalar sig om sin musik.

I denna uppsats kommer jag att undersöka hur kulturskolor och musikkårerarbetar för att ungdomar ska vilja aktivera sig i orkesterlivet efter kulturskolan.Uppsatsen utgår från dessa huvudteman:? Hur ser kulturskolorna och musikkårerna på rekryteringsmöjligheterna avungdomar idag?? Hur arbetar kulturskolorna och musikkårerna för att ungdomarna skafortsätta spela när kulturskolan är över?? Avslutningsvis sätter jag in frågorna i ett större sammanhang och för ettresonemang kring kulturskolornas och musikkårernas olika arbetssätt.Undersökningen har gjorts som en enkätstudie. En enkät skickades uttill alla Skånes 33 kommuner och en annan till 20 musikkårer. Denstörsta delen av musikkårerna är missnöjda med samarbetet medkulturskolan, och med antalet ungdomar i orkestern. Svaren tyder påatt både musikkårerna och kulturskolorna är intresserade av ettsamarbete.Slutsatserna som dras är:? För att musikkårerna inte ska ?växa ur tiden? är det troligen nödvändigt attett gemensamt arbete med kulturskolan utvecklas.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och inställning till politiskt motiverat våld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begår brott. De sociala banden operationaliseras som föräldraanknytning, åtagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhället. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen används som standard då man skapar en teori baserad på analyser av enbart män som generaliseras till hela befolkningen. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är om det finns samband mellan de sociala banden och inställning till politiskt motiverat våld, om det finns några skillnader beroende på ålder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och inställning till brott beroende på om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till föräldrar samt förtroende för samhället ger en lägre grad av positiv inställning till politiskt motiverat våld vilket stämmer överens med tidigare forskning.

PRMDs står för playing/performance-related musculoskeletal disorder och är ett begrepp som förekommer bland orkestermusiker. Det innebär smärta i muskler och leder som är relaterat till musicerande och påverkar musikers prestationsförmåga. Prevalensen varierar mellan tidigare studier och kunskapsläget för Sverige är bristfälligt. Syftet med studien var att undersöka prevalensen av muskuloskeletala besvär bland medlemmarna i en svensk symfoniorkester men även variationen mellan sittande och stående arbetsställning vid musicerande samt grad av fysisk aktivitet och sambandet mellan dessa faktorer och muskuloskeletala besvär. Som en del i en större tvärsnittsstudie genomfördes en enkätstudie bland medlemmar i en svensk symfoniorkester.

Denna text vill ge en inblick i vad romansinterpretation är, och vilken roll man som pianist spelar i tolkningen av både text och musik. Den musikaliska utgångspunkten är sångcykeln ?Hjärtats sånger? av Gunnar de Frumerie, med texter av Pär Lagerkvist. För att kunna belysa så många sidor som möjligt av arbetet som romanspianist studerade jag in alla sex sånger med två sångare som har helt olika rösttyper: Åsa Lansfors Lindblom, en lyrisk sopran som främst sjunger romansrepertoar och Nils Guste?n, en bas som utbildar sig till operasångare.Varje sång i sångcykeln beskrivs dels utifra?n mina personliga tolkningar av texten och musiken, dels utifrån de diskussioner jag haft tillsammans med sångarna i övningsrummen.

Denna text vill ge en inblick i vad romansinterpretation är, och vilken roll man som pianist spelar i tolkningen av både text och musik. Den musikaliska utgångspunkten är sångcykeln ?Hjärtats sånger? av Gunnar de Frumerie, med texter av Pär Lagerkvist. För att kunna belysa så många sidor som möjligt av arbetet som romanspianist studerade jag in alla sex sånger med två sångare som har helt olika rösttyper: Åsa Lansfors Lindblom, en lyrisk sopran som främst sjunger romansrepertoar och Nils Guste?n, en bas som utbildar sig till operasångare.Varje sång i sångcykeln beskrivs dels utifra?n mina personliga tolkningar av texten och musiken, dels utifrån de diskussioner jag haft tillsammans med sångarna i övningsrummen.

The singing-voice ? Differences and similarities between male and female singing-voices in a pedagogical perspectiveThe primary purpose of the present study is to create a basis for a deeper understanding of the male singing-voice. Within the above purpose the present study also aims at comparing differences and similarities between the male and the female singing-voice, and examining possible pedagogical differences in teaching male and female singing students.The study is partly a literature study where existing studies in the field of the singing-voice are examined, in which the male singing-voice is described in relation to the female one. The study also comprises an interview study where four professional singing-teachers, two male and two female, are being interviewed according to an interview guide (see appendix A) focusing on pedagogical aspects of the male and the female singing-voice.The results of the study show that the anatomical functions of the singing-voice are the same whether you are male or female. This also holds true for the basic singing-technique which is the same for both sexes.

Syftet med detta arbete var att undersöka dirigentens repetitionsteknik, kommunikation och ledarskap med musikerna under repetition av nutida konstmusik med instrumental solistensemble respektive symfoniorkester med professionella musiker. Metoderna som användes var dels mitt konstnärliga arbete som dirigent genom repetitioner och konserter av nutida musik med solistensemblen Norrbotten NEO och Gävle Symfoniorkester, dels sju intervjuer med professionella dirigenter och musiker. Det konstnärliga arbetet dokumenterades med videoupptagning medan intervjuerna dokumenterades med ljudupptagning. Analyserna av respektive material skedde i efterhand och var huvudsakligen kvalitativa, även om kvantitativa inslag förekom.Resultatet visar att dirigenten bör ha tydlig slagteknik och gestik och tydligt reda ut komplicerade rytmer och instruera musikerna. I första hand ska dirigenten arbeta med de musikaliska parametrarna rytm/samtidighet, dynamik/balans och artikulation men det är viktigt att dirigenten också kan gestalta musiken och lyfta den till en högre nivå.Slutsatserna är: 1) ju mer okänd och komplex musik desto viktigare att förmedla en musikalisk helhet till den enskilde musikern och låta den förstå sin stämmas funktion i helheten; 2) ju färre musiker i ensemblen desto viktigare att dirigera med små slag och gester, gärna sittande, och att lyhört genom diskussioner med musikerna, ta del av deras kunskap och förslag till musikalisk gestaltning; 3) ju fler musiker i ensemblen utan specialkunskap i och intresse för nutida musik desto viktigare att inspirera och motivera den enskilde musikern.Skillnaderna mellan solistensemble och orkester kan ofta vara stora; det kan gälla såväl kunskap om och intresse för nutida musik som förväntningar på dirigentens kommunikation och ledarskap.

I oktober 2006 presenterade jag för Utbildnings- och kulturförvaltningen i Markaryd idén att samla sångintresserade i Markaryds kommun till en projektkör för att uppföra ett större körverk med orkester. Målen med projektet var att stimulera till ökad sång- och körverksamhet i skola och kommun och genom denna aktivitet, dels skapa närkontakt med klassisk musik, dels att bygga broar mellan olika grupperingar i kommunen. Då man år 2007 firade Markaryds kommun 700 år, Markaryds kyrka 150 år och Linné 300 år tillkom aspekten att projektkören skulle kunna bidra med en konsert som avslutning på jubileumsåret. Min forskningsfråga i detta arbete är: På vilket eller vilka sätt har projektets målsättningar uppnåtts? Skriftliga utvärderingar med de deltagande körsångarna, reaktioner från kommunen, press och allmänheten samt en DVD dokumentation utav konserten ligger till grund för min resultatdiskussion.