De senaste decennierna har vi kunnat bevittna demokratins frammarsch i stora delar av världen. Ett stort antal auktoritära politiska system har fallit och ersatts av ett institutionellt arrangemang, som i stor utsträckning har inspirerats av samma liberala och representativa demokrati som gör sig gällande i västvärlden. Demokratins segertåg över världen har också föranlett en väsentlig ökning av den vetenskapliga forskningen kring betingelser för och orsaker till demokratisering. Karaktäristiskt för den vetenskapliga litteraturen är att den tenderar att fokusera på demokratins processaspekter, dvs. på själva övergångsperioden från ett icke-demokratiskt tillstånd till ett demokratiskt sådant.

Stureplan lyfts ofta fram i medierna i sammanhang som rör en konsumtionskultur där ytlighet, materialism och lyxkonsumtion är några av ingredienserna. Andra sammanhang rör det vilda nattlivet, ?bratsen? och champagnekrigen. I ett försök att klargöra Stureplankulturens varande eller icke-varande syftar denna uppsats till att undersöka uppfattningen om en specifik kultur kring Stureplan samt hur denna uppfattning ter sig i människors föreställningsvärld. Uppsatsen baseras på, i huvudsak, kvalitativa metoder där datainsamlingen har skett genom två fokusgrupper.

Mindre än en månad efter riksdagsvalet 2006 valet kommer det fram att nytillsatta handelsminister Maria Borelius anlitat barnflickor under större delen av 90-talet utan att betala arbetsgivaravgifter för dem. Magnus Ljungqvist anser att det är märkligt att ett sådant faktum konstateras utan att följas upp och tar saken i egna händer, ringer skattemyndigheten och begär ut Borelius deklarationer som visar att Borelius och hennes man sammanlagt tjänat cirka 16 miljoner kronor under 90-talet.Ljungqvist är en hängiven politisk bloggare som själv säger sig syssla med medborgarjournalistik. Ljungqvist positionerar sig i egenskap av att vara medborgarskribent som någon som både har utrymme att tänja på gränserna samt att vara hur subjektiv denne vill. Hur visar sig då skillnaden mellan en medborgarjournalistiskt -och en journalistisk text?Medborgarskribenten står utanför journalistkåren, dock blir gränsen mellan deras arbete allt mer vag.

Vi har i uppsatsen valt att studera hur svenska design och hantverksföretag ser på möjligheterna vad gäller ursprungslandet som källa för mervärdeskapande. Detta i syfte att skapa en ökad förståelse för ursprungslandets betydelse för ett företags produkterbjudanden på den internationella arenan. För att uppfylla studiens syfte har vi utformat en huvudfråga enligt följande: Hur arbetar svenska design- och hantverks företag när de använder sig av ursprungslandet i sin internationella marknadsföring? För att besvara forskningens huvudfråga har vi arbetat utifrån en kvalitativ forskningsansats samt tillämpat en flerfallstudie inbegripande fyra svenska hantverksföretag. Uppsatsens teoretiska referensram innefattar en beskrivning av det resursbaserade perspektivet samt omskrivna varumärkesstrategier, vidare behandlar kapitlet teorier rörande ?country-of-origin?. Ovanstående teoretiska block är av stor relevans för forskningens ämne och huvudproblem.

Ett livligt debatterat ämne är huruvida det var på grund av media som USA förlorade Vietnamkriget. Denna diskussion har skapat ett förhållningssätt mellan försvarsmakter och media världen över. Ett förhållande där journalisterna hävdar att medborgarna har rätt att veta och militären hävdar att soldaten har rätt att leva. Vidare tar de stora världsledarna stora mått och steg i syfte att säkerställa att hemmaopinionen är positivt inställd till deras gärningar. När Saddam Hussein planerade att anfalla Kuwait och i dennes bedömning av omvärldens reaktion, lägger han stor vikt vid hur eventuella intervenerande nationers hemmaopinion skulle inverka på deras deltagande.

Bakgrund: Törnrosa lanserades 1959 och är en Disneyfilm som blivit hårt kritiserad för stereotypa karaktärsframställningar. 2014 lanserades Maleficent som baseras på samma berättelse. Den tidigare forskningen pekar på att kvinnliga karaktärer i tidiga Disneyfilmer har framställts som passiva och svaga i olika former vilket också den feministiska arenan ställer sig kritiskt till, då pojkar uppmuntras till det motsatta. Likaså hur förhållningen mellan god och ond framställs, i förhållande till svag och stark samt det kvinnliga sökandet efter en man. Populärkulturen följer samhällsutvecklingen och återspeglar denna och feminismen är en del av denna samhällsutveckling.

Att försöka stärka elevens roll i utvecklingssamtalet är ett sätt att hjälpa eleven till vuxenhet. Att eleven tränas i att nå ett ?större språk? är angeläget inte minst för en svensklärare som skall verka som elevhandledare. Språk ger eleven plats på arenan, det vill säga möjlighet att bli ett subjekt. Aktionen har detta som sitt huvudsyfte, då jag upplevt att elever under utvecklingssamtalen ofta är mottagare/ objekt för information från skolan och kommentarer från föräldrar och inte är aktivt deltagande.

Den här uppsatsens syfte är att belysa och analysera ungdomars uppfattningar om och eventuella erfarenheter av den allt vanligare digitala mobbningen, det vill säga mobbning som sker via olika arenor på Internet eller via mobiltelefoni. Frågor som rört hur användningen av digitala arenor ser ut bland ungdomarna, vad de uppfattar att digital mobbning är, om det finns någon skillnad mellan flickors och pojkars sätt att mobba, samt vilka konsekvenser de anser att mobbningen får, har analyserats med hjälp av Bruno Latours aktör-nätverksteori och ur ett genusperspektiv. För att uppfylla studiens syfte har jag använt mig av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med ungdomar från årskurs åtta från två skolor. Intervjuerna var uppdelade i flick- respektive pojkgrupper.Genom ungdomarnas framställning av vad mobbning är framgår det att det i huvudsak handlar om att det är den utsatte som avgör och definierar om det är mobbning eller bråk som äger rum. De säger att det är svårt att fastställa gränsen mellan mobbning och bråk då det ofta beror mycket på vem det är som säger det, vilken situation det är samt hur personen som får kommentaren reagerar, om den tar åt sig eller inte.

Med hjälp av intervjuer, litteratur- och internetundersökningar, en granskning av skolverkets ämnes- och kursplaner samt tolkningar av första, andra och tredje graden, har jag försökt att finna svar på hur skolan hanterar tjejers sexualitet. Hur man pratar om sexualitet i undervisningen angående kvinnlig njutning och kvinnors könsorgan samt hur könsrelaterade skällsord används inom skolan.Syftet har varit att undersöka unga tjejers föreställningar om sexualitet och hur dessa bemöts av skolan, omgivningen, vänner och familj.Undersökningen har haft ett tjejperspektiv och har byggts upp med hjälp av teorier från Raewyn Connells bok Om genus (2009) och Gisela Helmius bok Mogen för sex?! (1990).Analysen visar att skolan har lagt över mycket av deras ansvarsområden inom sex- och samlevnad på ungdomsmottagningen. Denna förflyttning av ansvar, försummas en del av det obligatoriska vardagsarbetet inom skolan, det vill säga att aktivt närvara och ta upp ämnen som tangerar till kunskapsområdet sex- och samlevnad till diskussion. På grund av denna försummelse, samt en obalans i antalet farhågor som sex sägs leda till för pojkar och flickor, överlever inkorrekta värderingar, normer och maktasymmetrier över tid.Genom ett aktivt arbete från skolan och föräldrar, där svordomar, normer, myter och ämnen som tangerar till sex och samlevnad tas upp till diskussion hade detta problem delvis kunnat elimineras.

Affärsplanering kan ge många fördelar då det får företaget att gå igenom sin verksamhet. Dagens teori angående affärsplanering inriktar sig ofta på företag som verkar i marknadsmässig konkurrens vilket medför att den skulle kunna vara mindre lämpad för företag som befinner sig i andra situationer.Jägersro är en av Sveriges äldsta trav- och galoppbanor och ligger i Malmöregionen. På anläggningen är det JTG (Jägersro Trav och Galopp) som sköter verksamheten. Organisationen är anslagsfinansierad och får sina intäkter från ATG, dessa ska användas till de utgifter som uppstår för att hålla igång anläggningen. Eftersom Jägersro saknar affärsplan valde vi att undersöka hur de skulle kunna affärsplanera vilket sedan skulle kunna sammanfattas i en affärsplan.För att undersöka detta har vi valt att använda oss av ett induktivt angreppssätt för att på så vis försöka skapa en modell över vad som är viktigt för ett anslagsdrivet företag då det affärsplanerar.

Denna c-uppsats i sociologi avser att beskriva och analysera Rädda barnens projekt, självförstärkande samtalsgrupperna Ellen och Allan. Projektet utgår från barnkonventionen och har riktlinjer som rättighetsperspektiv och jämställdperspektiv.Huvudsyftet i denna studie är att beskriva och analysera självförstärkande samtalsgrupper för tjejer och killar i fjortonårsålder. Få förståelse för hur verksamheten Ellen och Allan verkar från teori till praktik. Varför Rädda barnen anser att ungdomarna behöver mer kunskap om rättighets -och jämställdhetsperspektiv. Även om det finns en könsmässig skillnad i projektet.Uppsatsen är en kvalitativ studie, detta för att få en mer djupgående förståelse av projektet.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur föräldrar resonerar kring sina barns matvanor och sitt eget inflytande över dessa vanor utifrån habitus. Genom följande frågeställningar ämnade författaren uppfylla syftesbeskrivningen: Vad finns det för tankar bakom maten som föräldrarna ger sina barn? Vilka eventuella svårigheter finns det kring barnens kostintag? Vilket inflytande upplever föräldrarna att de har på sina barns matvanor? Vilken inställning har föräldrarna till stöd och handledning i samband med sina barns matvanor? För analysen valdes Bourdieus begrepp ?Habitus? som teoretiskt perspektiv, som går ut på att våra tidigare erfarenheter påverkar hur vi agerar och är som personer. Tillsammans med detta används Bourdieus begrepp ?fält? i analysen för att förtydliga rollen av den sociala arenan.

Vadstena fick stadsrättigheter för mer än 600 år sedan. Kort därefter tillkom rådhuset och därmed även den öppna platsen runtomkring byggnaden. Denna plats kom att kallas rådhustorget och har länge fungerat som en mötesplats för invånarna. När staden haft besök av kända politiker eller kungligheter har rådhustorget varit den självklara arenan för dem att möta Vadstenas invånare på. Därför har torget inte endast varit en plats där torghandel och dans runt julgran skett, men även en plats för demokratiska arrangemang och representationer av olika slag. När motortrafiken blev allt vanligare i mitten av 1900-talet ställdes Vadstena inför ett dilemma. Innerstaden var inte konstruerad för den typen av trafik vilket skapade ett svårläst och svårförståeligt infrastrukturnät.

Sociala rörelser som utmanar den rådande ordningens etablerade värden och målsättningar formeras ständigt, och utverkar nya kamper, på den samhälleliga arenan. Allt för ofta ses dessa rörelser som något hotande, som uttryck för irrationella utbrott av affekt, snarare än som symptom på grundläggande samhälleliga konflikter och kontradiktioner, vars artikuleringar bör förstås i relation till samhället som en helhet, och till dess dominerande diskurser. Och allt för sällan ses värdet i den kunskap som skapas inom dessa rörelser, en kunskap som ofta brukar komma samhället till del, men även förskjuta de gränsdragningar som konstituerar kunskapen, makten och vetandet.Utifrån ett studium av Förbundet Kommunist, en liten organisation inom den svenska revolutionära 70-talsvänster som hade sina rötter i 60-talets studentuppror, den så kallade bokstavsvänstern, diskuteras dels, på ett mer generellt plan, hur man kan förstå fenomenet sociala rörelser, utifrån teorier som står i relation till en marxistisk problematik (med teoretiker som Antonio Gramsci, Louis Althusser, samt Chantal Mouffe och Ernesto Laclau). Dels diskuteras och undersöks hur denna organisations artikuleringar kan förstås, i sin historiska, sociala och diskursiva kontext, utifrån en symbolorienterad kulturanalys. Främst fokuseras på den leninistiska diskurs som organisationen verkade inom, samt den "proletarisering" som organisationens medlemmar företog.

Background for the research problems: Small companies are very important for the economic stability and development, something which the economic crises in recent years have underlined. Therefore it?s important to minimize administrative costs for smaller companies and also in other ways facilitate their further development. For these reasons accounting has been simplified and auditing abolished for smaller companies in many countries. In Sweden auditing for small companies was abolished nearly three years ago.