Från tidig ålder lär vi oss vad som anses "tjejig" och "pojkaktigt". Det omfattar allt från färger och kläder till beteende och även yrken, och det är allmänt känt att det finns branscher som är mans- och kvinnodominerande. Byggindustrin och vård och omsorg hör till dessa typer av yrken.Syftet med denna studie är att få anställda som arbetar inom bygg och vård och omsorg sektorn att beskriva sin bransch genom ett genusperspektiv. De använda teorierna är Yvonne Hirdmans genussystem gällande maskulina och feminina normer, regler och uppfattningar, Vertikala och horisontella segregation och ekonomiska teorier om den yttre påverkan på en persons yrkesval och arbetsgivarens värdering av manliga och kvinnliga arbetstagare.Resultaten visar att informanterna i båda sektorerna upplever en lite jämnare könsfördelning på grund av en pågående förändringar av båda branscherna och samhället i allmänhet, men det kommer att tatid att jämna ut könsfördelningen ytterligare. Både män och kvinnor är lika lämpade för båda branscherna och alla informanter har intrycket att en jämn könsfördelning är bra för alla som arbetar i branschen..

Detta examensarbete handlar om förebilders och idolers påverkan när det gäller val av instrument och musik, med fokus på elgitarren, samt vilka andra drivkrafter som påverkar detta. Syftet med arbetet är att få kunskap om olika drivkrafter som påverkar viljan att spela ett instrument. Teoretisk utgångspunkt för studien är den sociokulturella teorin. Tidigare forskning inom området behandlar exempelvis sociala normer, förebilders påverkan på människor samt ramfaktorer inom undervisning. Jag har använt mig av den kvalitativa forskningsintervjun som metod, och mina informanter är elgitarrister med varierande ålder och musikalisk bakgrund.

Uppsatsen är en kulturanalys som med utgångspunkt i den brittiska popikonen Boy George behandlar intersektioner mellan maskulinitet, sexualitet, populärkultur och makt. Syftet är att skildra Boy George i sin specifika kontext, närmare bestämt den brittiska musikindustrin på 1980- talet. Mot den bakgrunden analyseras hur hans maskulinitet och sexualitet kan förstås som ett uttryck för synen på sexualitet och kön under hans samtid. Uppsatsen syftar till att urskilja vilka normgränser relaterade till kön och sexualitet Boy George rörde sig inom genom en närstudie av detaljer i rörlig bild och text. Uppsatsen utgår från queerteori, med användning av begreppet heteronormativitet samt den heterosexuella matrisen som analytiskt verktyg.

Under 1960- och 1970-talen utvecklas svensk socialpolitik starkt och sysselsättningsgraden stiger markant. Allt fler kvinnor börjar lönearbeta och hemmafrubegreppet luckras upp och försvinner mer eller mindre på ett decennium. Begreppet jämställdhet etableras i den politiska debatten och introduceras även för första gången i läroplan för grundskolan 1969.Den här samhällsutvecklingen märks mycket tydligt i läromedlen för mellanstadiet och på bara drygt tio år sker en enorm förändring. Från att vara starkt präglade av hemmafruidealet samt tydligt normativa vad gäller särskiljandet på pojkars och flickors egenskaper och intressen, till att mer eller mindre vara helt könsneutrala vad gäller de arbeten, utbildningar och fritidsintressen som illustreras och beskrivs i läroböckerna.Ändå visar det sig att utvecklingen i läroböckerna är något släpande i förhållande till den samhällspolitiska utvecklingen i stort. Detta kan bero på att läromedel ofta har en lång produktionstid och således tenderar att hålla fast vid gamla normer och fördomar längre än vad den samtida samhällsdebatten anger..

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva och belysa vilka faktorer som är av betydelse i sjuksköterskans omvårdnad och möte med patient med en annan kulturell bakgrund än sjuksköterskans egen kultur. Utifrån detta syfte var det främst följande frågor som lyftes fram: Vilka faktorer kunde ha betydelse i mötet mellan vårdpersonal och patient med annan kulturell bakgrund än vårdpersonalen egen kultur? Hur kan vårdpersonalen bemöta en patient med en annan kulturell bakgrund än vårdpersonalen egen kultur, för att denne skall känna sig respekterad och trygg?Metoden bestod i att aktivt söka efter vetenskapliga artiklar i databasen Academic Search Elite. 25 artiklar valdes ut.Resultatet visade att det är svårt att utforma en modell eller en riktlinje som kan beskriva hur mötet med patienter med annan kulturell bakgrund bör ske. Det finns olika faktorer som är beroende av varandras samverkan och utgör varandras förutsättningar.

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.

Denna undersökning ställer frågan hur manskropp i kombination med nakenhet, muskler, poser och blickar konstruerar maskulinitet och könsroller i bilder. Syftet med uppsatsen är att utifrån mansforskningens teorier och semiotisk metod granska bilder som förskjuter och omförhandlar maskulinitetens etablerade normer. Undersökningen tittar närmare på betydelsebärande markörer för att synliggöra hur den manliga kroppen har blivit viktig i bilden av mannen. Det didaktiska och bildpedagogiska syftet är att skapa ett medvetet och kritiskt tänkande kring bildens betydelse i konstruktionen av könsroller. Maskulinitet definieras i det kommersiella bildflödet och det är viktigt att förstå bilders sociala och kulturella innebörder.I den konstnärliga gestaltningen undersöks förskjutningen av maskulinitet i bild, och betydelsen av manskroppen när den förses med markörer betecknade som feminina och kvinnliga.

Sedan 2006 är en allvarlig konflikt mellan föräldrarna det vanligaste skälet till att tilldöma en förälder enskild vårdnad vid en rättslig tvist om barn och i Sverige är det i 9 fall av 10 mamman som har enskild vårdnad efter en separation. Syftet med denna studie är att skapa en teori om vad genus har för betydelse för lämpliga föräldrars möjligheter och begränsningar i en rättslig tvist om barn. Genom intervjuer med domare, advokat, samtalsledare, medlare, en mamma och en pappa som gått igenom en rättslig tvist om barn skapade jag en faktisk teori om vad genus har för betydelse för lämpliga föräldrars möjligheter och begränsningar i en rättslig tvist om ?barnets bästa?. Min teori är att lagstiftningen om ?barnets bästa? begränsar möjligheterna för lämpliga föräldrar att lösa sina konflikter och att lagstiftningen om ?barnets bästa? inte är tillämpbar på tvister där två lämpliga föräldrar ställs emot varandra.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD är en av de mest förekommande neuropsyki-atriska funktionsnedsättningarna bland svenska barn och drabbar pojkar i högre grad än flickor. Kunskapen om ADHD hos vuxna är inte lika omfattande, dock finns en kännedom att mer än hälften av de barn som diagnostiseras upplever delar av symtomen efter att de fyllt 20 år. Studiens syfte är att undersöka hur personer med ADHD påverkas av omgivningens syn på diagnosen. Den utvalda metoden för studien är kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet baseras på intervjuer med sex individer som har diagnosen ADHD.

Dagens företag verkar i en institutionell miljö där normer om korrekt uppförandecirkulerar och påverkar företags anseende. För att uppfattas som legitim krävs det attföretag inser och anammar de förväntningar som finns på dem. Att jobba med CSR,Corporate Social Responsibility, eller socialt ansvar har kommit att närma sig ettinstitutionellt krav. Men trots att många företag satsat på att jobba med CSR-frågor såsaknas idag riktlinjer och forskning på hur CSR sedan bör kommuniceras för att anseslegitimt och bygga anseende för företaget. Samtidigt har företags engagemang inomsociala medier tagit fart med fördelar som personifiering av företag och möjligheten tillrelationskapande interaktioner.Syftet med denna uppsats är att utröna effekterna av CSR-kommunikation genom socialamedia för företagets anseende och legitimitet.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Resultatet visar att matematikgruppen utvecklar en f?rst?else f?r kunskapsomr?det som ett demokratiskt och relationellt f?rh?llningss?tt, tillsammans med ett normmedvetet inneh?ll.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Syftet med studien är att undersöka transsexuellas upplevelser av att vara just transsexuell i dagens samhälle samt hur detta påverkas av rådande normer som berör avvikande könsidentiteter. Syftet var vidare att studera hur de upplever sig bli bemötta av professionella hjälpare samt vad professionella bör tänka på i möten med transsexuella. Studien utgår från sju transsexuella intervjupersoner som är i olika stadier av sin transformeringsprocess, alla intervjupersoner lever dock som sitt psykologiska/mentala/upplevda kön. För att få en relevant analys av resultatet har vi antagit en socialkonstruktivistisk teori, samt teorin om ?könsgörandet? och heteronormen.

Uppsatsen undersöker hur ett urval av svenska journalister ser på betaljournalistik. Syftet är att bidra till diskussionen om journalisters pressetik och väcka frågan om det finns ett behov och en önskan om att införa en paragraf om betaljournalistik i de svenska pressetiska reglerna. I de norska pressetiska reglerna infördes en sådan paragraf 2007. En av de främsta anledningarna till detta var att informationens trovärdighet kan ifrågasättas om pengar är inblandade.I studien använde vi oss av anonyma webbenkäter som vi skickade till ett urval av journalister på landsortstidningar. Urvalet bestod av 48 personer varav 38 fullföljde hela enkäten.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på vilka olika föreställningar som finns om revisionsplikten för små aktiebolag, hos små aktiebolag samt revisionsbyråer utifrån de svar våra respondenter ger. Utifrån dessa bildar vi oss en uppfattning om vad ett avskaffande av revisionsplikten skulle kunna få för konsekvenser. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning. Denna genomförs främst genom semistrukturerade intervjuer med revisorer och småföretagare. Ansatsen i undersökningen är induktiv.