In this paper I study how the repeal of the Swedish wealth tax (1 of January 2007) has affected people´s labour supply behaviour. This particular issue is relevant because it may help us understand some of the effects of the earnings tax changes that have taken place in Sweden. Accoring to standard economic theory a repealed wealth tax is similar to an income effect for the persons who previously paid the tax. That means that they theoretically will want to consume more leisure, that is decrease their labour supply. The method I am using to test this hypothesis is a difference-in-difference approach where the treatment group consists of persons who previously paid the tax and the control group of comparable persons who did not pay the tax.

Arbete med Ständig förbättring har blivit en allt vanligare arbetsmetod inom dagens verkstadsindustrier. Arbete med Ständig förbättring handlar idag inte enbart om att förbättra produkter och arbetsprocesser utan är även ett sätt att ta vara på och utveckla medarbetarnas kunskaper i arbetet.I denna uppsats har jag valt att studera arbete med Ständig förbättring utifrån medarbetarens perspektiv och vad denna arbetsform har inneburit för industriarbetares utveckling av sitt yrkeskunnande i ett företag. Studien har formen av en fallstudie med halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod.Studiens resultat visar att förbättringsarbetet bidragit till individens utveckling av sitt yrkeskunnande genom möjligheter att kombinera teori och praktik i arbetet samt genom en ökad kunskap om vikten av samarbete i arbetet.Förbättringsarbetet har även bidragit till en större förståelse för arbetsprocessen samt en större noggrannhet och ansvarskänsla i arbetet. Hög produktionstakt och svårigheter med att identifiera problem i arbetet har dock visat sig försvåra intervjupersonernas utveckling av sitt yrkeskunnande.Förbättringsarbetets låga prioritet vid hög produktionstakt, samt begränsade möjligheter till delaktighet då det gäller målformulering och riktlinjer för företagets verksamhet, påverkar således individens motivation och engagemang i arbetet..

In this paper I study how the repeal of the Swedish wealth tax (1 of January 2007) has affected people´s labour supply behaviour. This particular issue is relevant because it may help us understand some of the effects of the earnings tax changes that have taken place in Sweden. Accoring to standard economic theory a repealed wealth tax is similar to an income effect for the persons who previously paid the tax. That means that they theoretically will want to consume more leisure, that is decrease their labour supply. The method I am using to test this hypothesis is a difference-in-difference approach where the treatment group consists of persons who previously paid the tax and the control group of comparable persons who did not pay the tax.

Uppsatsen baseras på en studie på en förskoleenhet bestående av tre förskolor, vilka angripit problematiken kring sjukskrivningar genom ett projekt, i syfte att skapa en friskare arbetsplats.Det empiriska arbetet grundar sig på tretton intervjuer bland de anställda på förskolorna och dessa analyseras med hjälp av Anthony Giddens, Ulrich Becks analyser av det samtida risksamhället samt Bosse Angelöw, Christina Maslach och Michael P. Leiters teorier om arbetsplatsens påverkan på individers välmående.I uppsatsen försöker jag besvara vad som orsakar psykisk ohälsa på en arbetsplats, vad intervjupersonerna anser psykisk ohälsa är och hur projektet fungerat. Intervjupersonerna har lyft fram arbetsbelastning som en viktig faktor för att motverka psykisk ohälsa i arbetslivet. I projektets regi har två personer anställts till en pool, med effekten att vikarier finns att tillgå då ordinariepersonal är frånvarande, men även för att garantera gemensam planeringstid för avdelningarna samt reflektionstid.Projektet har varit väldigt uppskattat bland samtliga intervjupersoner. Somliga har menat att ännu mer kan göras, men samtidigt sagt att det är en god start.

Jag har gjort en kvalitativ, empirisk undersökning av explorativ karaktär gällande vilka hinder som finns för lärande inom organisationer. Jag genomförde kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar som Arbetsförmedlare inom en mindre svensk kommun.Mitt syfte är att undersöka huruvida hinder för lärande är tydliga redan innan anställning och, om så är fallet, belysa vad som utgör hinder för individens lärande i arbetslivet.Vilka hinder finns för individens lärande att förändra sin inställning mot arbetssökande individer som betraktas som "icke-anställningsbara" till att betraktas vara "anställningsbara".Mina frågeställningar är således:1. Hur beskriver arbetsförmedlare arbetsgivares krav på arbetssökande?2. I vilken utsträckning utgör arbetsgivares krav och förväntningar hinder för arbetssökande?3.

Abstract The 1st of January 2009 there will be a new discrimination law in Sweden. That means that the Parliament finally will interpret three EC-directives in there entirety. The new law means that the present discrimination laws will be merged to one law. The situation for disabled persons on the labour market has improved, since the discrimination law was founded in 1999. The Labour Court got some cases to judge and media has attracted attention to disabled persons rights.

Kriminalvårdsanstalten i Kristianstad/Vä har under det senaste året drabbats av omfattande besparingskrav. Detta har i sin tur inneburit genomgripande omstruktureringar och förändringar i verksamheten, framförallt i form av nerskärningar i personalstyrkan. Syftet med studien är att synliggöra och analysera konsekvenserna av det gångna årets besparingsåtgärder. Utifrån detta syfte har jag också formulerat min frågeställning: Hur har vårdarnas arbete och inställning till arbetet påverkats till följd av de nedskärningar och omstruktureringar som, under det senaste året, ägt rum på kriminalvårdsanstalten i Kristianstad/Vä? I min studie har jag använt mig av kvalitativa intervjuer.

The Forthcoming Essay concerns the publicly protected employment (Offentligt skyddad anställning), it's content and what actually happens to its participants after they have retrieved it. We have also, during our research, discovered a great lack of background research concerning this subject. Beside statistics and publicly protected employment rulework there only exist a small amount of research. This is mainly focused on people with physical function disorders and socialmedicial function.Of that we believe there is an urgent need to undertake more research in this unexplored sector of the labour market. Our purpose with this essay was to examine what happened to publicly protected employment -participants after they had undergone the process.- In what ways has the participation in publicly protected employment altered their possibilities on the labour market?- What happens to the participants when they after the participation in publicly protected employment as judged qualified not for the labour market?In this essay we have chosen a qualitative method as an approach, mainly because we consider our material as being qualitative in its character.

AbstractThe purpose of this essay is to investigate the priority rules in the event of termination due to redundancy, the rules functions according to the Swedish labour market and which other alternatives that exist besides the priority rules. The alternatives to the priority rules which are introduced in the essay are the Danish Flexicurity-model and a proposal from the Långtidsutredningen 2011. The rule of priority is a very controversial law at the Swedish labour market, which makes the essay also describing the criticism against the rules. The criticism that the essay presents claims that the rules of priority contribute to immobility effects for particularly older employees. Further on the essay presents the criticism towards the rules, that they disadvantage young employees on the labour market.  The essay investigates also what the researchers say about the criticism.The results that are presented in the essay points to the fact that the rules of priority contributes to the immobility effects of employees but the rules can not be claimed to be the only reason.

The aim of this paper is to research and discuss the role the cultural politics play for the Swedish employment office (Arbetsförmedlingen) and the meaning culture politics have within the labour market policy. A research has shown that Arbetsförmedlingen evaluates unemployed cultural workers differently than regular registered jobseekers. From an instrumental perspective on political implementation this can be considered as an anomali. Arbetsförmedlingen?s mandate derives from the government and its authority is a tool for carrying out state policy.

A central discussion within society and businesses today, is the change of generations in the business market which occurs within the upcoming years. A change of generations is unavoidable and a natural step in business. The challenge of the forthcoming reform is the large number of people leaving the labour market and the grand entrance of new labour; Generation Y. The characteristics of Generation Y differ from the older generation which enhances the challenges for the businesses to attract a new workforce. It may also be necessary for the organisations to adapt to the younger generation.

Bemanningsbranschen har på två år, från 2004 till 2006, nästan fördubblat sin omsättning i Sverige och prognosen ser mycket lovande ut även för framtiden. Då bemanningsbranschen omfattar fler och fler arbetstagare för varje år som går, betyder det att det blir allt vanligare att personer arbetar på, eller har arbetat på, ett bemanningsföretag under en period. Det vi har undersökt är: Vilka omständigheter karaktäriserar konsultrollen samt hur förhåller sig konsulten till dessa omständigheter? Med hjälp av tidigare forskning har vi alltså här försökt lyfta fram konsulters erfarenheter av de specifika arbetsförhållanden som är en del av deras vardag. Vi har genomfört sju intervjuer varav fem har varit med konsulter och två med personer som på annat sätt är knutna till bemanningsbranschen.Utifrån dessa intervjuer har vi funnit ett antal omständigheter som är specifika för konsultrollen och använder oss av tre olika begrepp för att analysera dessa.

Den här uppsatsen låter sex unga journalister komma till tals med avseende på hur de tänker kring förhållandena på arbetsmarknaden. Syftet är att med hjälp av en kvalitativ intervjustudie belysa hur unga journalister tänker kring sin karriär, framtid och livet vid sidan av yrket.Arbetsgivarna inom mediebranschen tillhör dem som i störst utsträckning kringgår lagen om anställningsskydd (LAS). Det innebär att många journalisters första arbetslivserfarenheter består av vikariat och tillfälliga anställningar. Detta resulterar i ett kringflackande liv som för med sig konsekvenser på det privata planet.De sex intervjupersonerna har olika erfarenheter av hur det är att komma ut i arbetslivet från en journalistutbildning. En viktig slutsats från studien är att de sex intervjupersonerna på olika sätt fått anpassa sina liv efter branschens krav på flexibilitet, tillgänglighet och rörlighet.

Vi har i vår uppsats utfört våra empiriska studier vid Medicinska fakulteten på Institutionen för hälsa, vård och samhälle. Vi har här valt att undersöka vi-känslan inom organisationen. I Medicinska fakultetens kommunikationsplan står det nämligen att organisationen strävar mot att stärka vi-känslan. Vi har även tidigare i olika företagssammanhang stött på begreppet vi-känsla, men begreppet utvecklas sällan vidare i akademisk litteratur. Därför har vi med vår undersökning velat ta reda på vilka faktorer som inverkar på vi-känslan och hur olika internkommunikativa strategier kan utvecklas för att stärka vi-känslan inom organisationen.

Sweden became a member of the European Union in 1995. When Sweden entered the Union the government also agreed on implementing every law, regulation and directive the Union have and will have in force. One directive the Union wants every country to implement is the Directive (93/104/EG) concerning certain aspects of the organization of working time. This directive includes regulations concerning the relationship between employer and employees. The regulations in the directive must be in force before January 1 2007.One of the main points in the directive is the possibility for the parties on the labour market to reach agreements through collective agreements that deviate from the legislation concerning work hours.