Föreliggande studien Àmnar utreda fyra lÀrares förhÄllande till den musikintegrering som för samtliga teoretiska Àmnen anges i Lgr11, samt vilka förutsÀttningar de upplever som nödvÀndiga för att bedriva denna form av undervisning. Resultaten jÀmförs med aktuell internationell forskning och granskas ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin för studien har insamlats genom fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare som samtliga undervisar i teoretiska Àmnen i Ärskurserna 1-4. Resultatet delger att lÀrarna i studien i mycket liten utstrÀckning, eller ingen alls, har erhÄllit utbildning för att bedriva musikundervisning. SÄledes bedrivs denna undervisning i olika grad och med lÀrares enskilda musikkunskap som grund.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattningar kring begreppet inkludering utifrÄn elever inom autismspektrumstörning. FrÄgestÀllningarna handlar om hur lÀrare uppfattar begreppet inkludering samt lÀrares beskrivning hur elever inom autismspektrumstörning kan inkluderas. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr lÀrandet sker i interaktion mellan mÀnniskor och att mÀnniskor kÀnner sig delaktiga i processen. Studien tar ocksÄ stöd av de specialpedagogiska perspektiven, det relationella, det kompensatoriska och dilemma perspektivet. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer, som har analyserats med hjÀlp av tematisk innehÄllsanalys.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

VÄr studie undersökte kreativitetens pÄverkan pÄ hÀlsan ur en skapande och utvecklande arbetsmiljö. Framför allt om kreativiteten har nÄgon betydelse för en mer hÀlsosam arbetsmiljö? VÄr studie behandlar Àmnena kreativitet, sociokulturellt perspektiv, lÀrande, ledarens roll och hÀlsan. Med dessa Àmnen ville vi fÄ svar pÄ frÄgorna; PÄ vilket sÀtt beskrivs en verksamhets kreativitet, lÀrande och kunskapsutveckling? Och vad har en skapande verksamhet för betydelse för arbetstagarens hÀlsa och personliga yrkesutveckling? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor anvÀnde vi oss utav kvalitativa intervjuer.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att studera vilka fÀrdigheter och förmÄgor barn fÄr möjlighet att utveckla vid av- och pÄklÀdning i förskolans hall samt att undersöka förskollÀrares uppfattningar kring lÀrande i hallen. Detta i syfte att vidga vÄra perspektiv i Àmnet och titta nÀrmare pÄ hur hallen anvÀnds som ett pedagogiskt utrymme. UtifrÄn vÄra frÄgestÀllningar undersöktes detta med hjÀlp av intervjuer med förskollÀrare samt observationer av barn och pedagoger. Resultatet visar att barnen fÄr möjlighet att utveckla en rad olika fÀrdigheter vid av- och pÄklÀdning, med hjÀlp av medvetna och aktiva pedagoger. Pedagogens roll och förhÄllningssÀtt i dessa situationer blir mycket viktiga.

I den hÀr uppsatsen Àr syftet att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare tÀnker om utomhuspedagogik. Vilka möjligheter och/eller svÄrigheter de ser med utomhuspedagogik, samt om utomhuspedagogiken kan frÀmja daglig fysisk aktivitet. Vi har i en kvalitativ studie utgÄtt frÄn intervjuer med fyra lÀrare pÄ fyra olika skolor. TvÄ av skolorna Àr belÀgna i Stockholms ytterstad och tvÄ Àr belÀgna i Stockholms innerstad. Urvalet har vi gjort med hjÀlp av den sÄ kallade nÀrhetsprincipen.

The purpose of the study is to investigate educators? attitudes and didactic positions on popular culture as a form and a means of children?s learning in preschool. The questions posed in the study are:? How do the educators define popular culture, which examples of popular culture do the educators give?? How do the educators describe the spoken and unspoken rules and positions regarding popular culture in preschool practice?? What are the risks and benefits when including popular culture in preschool, according to the educators?In this qualitative study four educators from different preschools have been interviewed. The preschools take as a starting point different educational philosofies.

Denna studie syftar Ă„t att ta reda pĂ„ pedagogers definition av begreppet kulturmöte och hur de arbetar med det i förskolan. I litteraturgenomgĂ„ngen förklaras begreppen kultur, kulturkrock och kulturmöte. Även styrdokumenten och arbetssĂ€tt som gynnar skapandet av kulturmöte tas upp. Vi har utgĂ„tt frĂ„n ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebĂ€r att lĂ€rande sker i mötet med andra mĂ€nniskor. Undersökningen Ă€r av kvalitativ art och semistrukturerade intervjuer har genomförts.

I dagens samhÀlle har individen ett stort ansvar för sin egen hÀlsa trots att olika levnadsvillkor leder till skillnader i motion och hÀlsa. DÀrför har centrala myndigheter, och dÄ i synnerhet grundskolan, i uppgift att fostra eleverna till att leva ett hÀlsosamt liv. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur hÀlsobegreppet i Àmnet idrott och hÀlsa kan behandlas. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad begreppet hÀlsa kan innebÀra, vilka mÄl som finns inom omrÄdet hÀlsa samt hur lÀrares instÀllningar till hÀlsoundervisning kan se ut. Arbetet tar sin teoretiska utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv.

The aim of this study is to investigate into the use of discussions in the classroom to help the pupils develop a deeper understanding of mathematical concepts and operations. The empirical data contain interviews with two teachers and observations from their lessons. The purpose of the interviews was to find out what importance the teachers ascribed to the ability of their pupils to talk about mathematics, and how they organised their classes to encourage mathematical discussions. With the observations, I was able to see the interaction in the classroom and hear discussions between the teacher and the pupils, as well as between the pupils themselves.The interviewed teachers proved to share my own belief in the results of researchers like Malmer (1999) and Löwing (2006) about the importance of verbal discussion, argumentation and reflection during mathematics classes. But convictions derived from the research of others are one thing, the practical application of the wisdom in the classroom another.

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien Àr alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmÀssigt ihop med yrkesverksamma mentorer frÄn arbetslivet. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda pÄ mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de sjÀlva ha fÄtt genom mentorskapsrelationen.

Utomhuspedagogik i förskolan handlar dels om att förlÀgga verksamheten utanför de ordinarie lokalerna och dels om att anvÀnda omgivningarna som en pedagogisk resurs, inte minst för att lÀra barnen mer om naturen. Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka hur man kan arbeta med utomhuspedagogik i förskolan. Jag har ocksÄ velat ta reda pÄ vad pedagoger i förskolan har för instÀllning till utomhuspedagogik och vad de ser för möjligheter och hinder med Àmnet. För att samla in empirin till mitt arbete och fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ olika förskolor. Den ena förskolan har en riktning mot utomhuspedagogik och den andra Àr en ?vanlig? kommunal förskola.

Med utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, Schöns teori om lÀrande av en reflektiv praktik samt begreppet metakognition, undersöker denna studie hur elever pÄ medieprogrammet reflekterar över sitt lÀrande i ett hantverksÀmne. DÀrtill analyseras vilket inflytande hantverkskunskapen och det lokala arbetssÀttet kan ha utövat pÄ elevernas reflekterande förmÄga. Undersökningen genomfördes genom djupintervjuer med fyra elever som lÀst Grafisk kommunikation. Intervjuerna har analyserats och tolkats i relation till Schöns beskrivning av hur man lÀr sig en reflektiv praktik, portfolioarbete och metakognitiv trÀning. I studien framkommer att eleverna reflekterar kring hantverkskunskapen i enlighet med flera av Schöns reflektionsnivÄer: Eleverna visar reflektion i handling, förmÄga att vÀrdera och kritisera sina alster och de reflekterar över vilka vÀrden som ligger till grund för vÀrderingarna.

De flesta skolor i Sverige anvÀnder konventionella metoder nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrning, det vill sÀga papper och penna som frÀmsta verktyg. Men tekniken utvecklas och samhÀllet förÀndras. I denna studie undersöker vi hur datorn kan anvÀndas som pedagogiskt verktyg i undervisning. Av den anledningen har vi valt att undersöka en lÀs- och skrivstrategi med datorn framtagen av den norske pedagogen Arne Trageton i hans bok Att skriva sig till lÀsning. IKT i förskoleklass och skola (2005).

Den hÀr undersökningen Àr ett resultat av ett uppdrag frÄn Vindelns folkhögskolas allmÀnna linje i UmeÄ som undersöker deltagarnas uppfyllelse av mÄluppfyllelse och skolmiljö.För att undersöka frÄgestÀllningarna gjordes en fallstudie dÀr bÄde intervjuer och enkÀter genomfördes.Undersökningen utgÄr frÄn sociokulturell teori och forskning kring skolmiljö, demokrati, elevinflytande och tidigare studier pÄ mÄluppfyllelse och miljöbeskrivning frÄn folkhögskola.Undersökningen visade att kursen som undersöktes prÀglades av sociokulturellt lÀrande och inte fungerade tÀmjande. Deltagarnas upplevelser Àr i mycket hög grad positivt bÄde nÀr det gÀller mÄluppfyllelse och hur de beskriver skolmiljön. Resultatet kring mÄluppfyllelse stÀmmer vÀl överens med tidigare studier och var i vissa fall Ànnu mer positivt Àn folkbildningsrÄdets rikstÀckande studier. MÄlet kring ökade kontakter kring nÀrsamhÀllet uppfylldes inte i lika hög grad. Resultatet kring hur deltagarna uppfattade miljön visade hur deltagarna talade positivt om den heterogena gruppen som trygg och utvecklande.