Mobil förskola är ett fenomen som har börjat ta plats och växer snabbt som ett komplement till den ordinarie pedagogiska förskoleverksamheten. Den har uppkommit som ett resultat av att samhället förändras och det ställer andra och nya krav på förskolan och skolan att möta barn och elever i ett lärande. Det finns många åsikter om vad som är bra eller mindre bra för barns lärande och utveckling men det saknas en övergripande forskning om mobil förskola som stöd för nya antaganden, tankar och idéer. För att förstå lärandet har jag valt att lyfta fram teoretiska funderingar ur ett sociokulturellt perspektiv som har kopplats ihop med forskning både från förskola och från skola. Resultatet visar att pedagogerna ser den mobila förskolan som ett verktyg som underlättar för dem att genomföra sitt uppdrag om lärande och utveckling.

This essay set out to propose a problematic interpretation of the socio-cultural perspective on learning. Its purpose is to show how the socio-cultural perspective on learning defines the concept of knowledge in an incomplete way. The aim becomes then that of giving a more comprehensive description of this concept, and, to this end, to construct a new, broader pedagogic discourse. The investigation starts with a deconstructive analysis of Roger Säljö?s socio-cultural text in order to point out the incompleteness of the concept of knowledge.

Examensarbetet behandlar matteidrott, vilket är ämnesövergripande undervisning inom skolämnena matematik och idrott och hälsa. Där idrotten ska ses som medlet för att nå fram till målet som är matematiken. Det vill säga att examensarbetet handlar om laborativ matematik med kroppen som konkretiserande verktyg.Syftet med examensarbetet är att försöka ge ett didaktiskt bidrag genom vilket traditionell matematikundervisning möjligen kan utvecklas. Genom genomförandet av en fallstudie ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka om elevers referensbilder i matematikområdet geometri kan utvidgas genom den matematik de genomför inom ämnet idrott och hälsa.Undersökningens data samlades in genom ett tillvägagångssätt som benämns som mixed methods i metodlitteratur, vilket bidrar till studiens två infallsvinklar. En med intervju för insamling av kvalitativ data och en med enkät (matematikdiagnoser) för insamling av kvantitativ data.

Syftet med studien är att beskriva, analysera och öka förståelsen för pedagogernas berättelser om att arbeta med leken som ett lärandeverktyg samt lekens betydelse för barns lärande inom socialt samspel, motorik och matematik. För att kunna besvara studiens syfte använde vi oss av kvalitativa metoder, intervjuer och observationer. I studien utgick vi från ett sociokulturellt perspektiv, med detta perspektiv och med hjälp av tidigare forskning analyseras och tolkas intervjuerna och observationerna för att sammanställa ett resultat. Studien visar pedagogernas berättelser om leken som lärandeverktyg och att de anser att leken präglar verksamheten. Under intervjuerna fick vi en insyn i pedagogernas berättelser om leken, de belyste leken som ett verktyg.

Studiens syfte har varit att beskriva hur IUP som fenomen fungerar i skolan. Frågeställningarna för studien har berört vilka konsekvenser arbetet med IUP anses ha för elevernas måluppfyllelse, vilka möjligheter och hinder IUP ger med tanke på elevernas lärande, samt hur attityden kring IUP ser ut för pedagoger och elever. Studien har varit av kvalitativ karaktär och sett ur pedagogernas perspektiv, där sex pedagoger för grundskolans äldre åldrar intervjuats. Resultatet visade att arbetet med IUP är bra på så vis att det möjliggör att alla elever blir sedda samt att eleverna blir medvetna om sitt eget lärande. Till de negativa aspekterna hörde problematiken med formuleringar som kan generera missförstånd, att en del elever inte ser IUP som betydelsefullt, att en IUP inte kan garantera att elever når målen, samt den arbetsbelastning pedagogerna anser att arbetet med IUP kan ge.

Jag har, i mitt arbete, valt att titta på elevers tankesätt och val av strategier i huvudräkning, sett ur ett sociokulturellt perspektiv, för att se hur det står till med huvudräkningen hos dagens elever. Huvudräkning kan ses som en av grundpelarna inom matematiken. Här gäller det att lösa uppgifter i huvudet, utan några hjälpmedel. För göra detta behöver vi ha tillgång till olika strategier, som kan hjälpa oss att välja tillvägagångssätt efter behov. Här har vi mer frihet att välja hur vi ska lösa uppgiften än om vi använder oss av traditionella algoritmer.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares inställning till att använda surfplattan i förskolan och hur användningen av surfplattan såg ut. Vidare var ambitionen att ta reda på om förskollärarnas inställning till surfplattan kunde påverka den pedagogiska miljön med surfplattan för barnen och på vilket sätt i så fall. Undersökningen hade en kvalitativ ansats med intervjuer som undersökningsinstrument. Intervjuer genomfördes med sju förskollärare på fyra förskolor. Alla förskolor hade tillgång till surfplatta i verksamheten, men endast en av förskolorna hade tillgång till Internet.

Förekommer muntligt sagoberättande i förskolans verksamhet, detta var en fråga vi reflekterade över innan vi påbörjade vår studie. Under vår förskollärarutbildning har vi reflekterat över att det inte är så vanligt med muntligt sagoberättande utan att det mest förekommande är att för-skolläraren läser ur en bok för barnen. Syftet med studien är att undersöka hur verksamma för-skollärare uttrycker att de använder muntligt sagoberättande i verksamheten samt vilken bety-delse det har för barns utveckling. I den teoretiska delen belyser vi folksagans historik, tidigare forskning kring ämnet samt på vilket sätt barn utvecklas när muntligt sagoberättande tillämpas i förskolan. Vår uppsats är en kvalitativ studie där vi utfört semistrukturerade intervjuer med för-skollärare som har varit aktiva inom yrket olika lång tid, eftersom vi eftersträvade ett mångsi-digt underlag till vår analys och diskussion.

Föreliggande studien ämnar utreda fyra lärares förhållande till den musikintegrering som för samtliga teoretiska ämnen anges i Lgr11, samt vilka förutsättningar de upplever som nödvändiga för att bedriva denna form av undervisning. Resultaten jämförs med aktuell internationell forskning och granskas ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin för studien har insamlats genom fyra kvalitativa intervjuer med lärare som samtliga undervisar i teoretiska ämnen i årskurserna 1-4. Resultatet delger att lärarna i studien i mycket liten utsträckning, eller ingen alls, har erhållit utbildning för att bedriva musikundervisning. Således bedrivs denna undervisning i olika grad och med lärares enskilda musikkunskap som grund.

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar kring begreppet inkludering utifrån elever inom autismspektrumstörning. Frågeställningarna handlar om hur lärare uppfattar begreppet inkludering samt lärares beskrivning hur elever inom autismspektrumstörning kan inkluderas. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där lärandet sker i interaktion mellan människor och att människor känner sig delaktiga i processen. Studien tar också stöd av de specialpedagogiska perspektiven, det relationella, det kompensatoriska och dilemma perspektivet. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer, som har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Vår studie undersökte kreativitetens påverkan på hälsan ur en skapande och utvecklande arbetsmiljö. Framför allt om kreativiteten har någon betydelse för en mer hälsosam arbetsmiljö? Vår studie behandlar ämnena kreativitet, sociokulturellt perspektiv, lärande, ledarens roll och hälsan. Med dessa ämnen ville vi få svar på frågorna; På vilket sätt beskrivs en verksamhets kreativitet, lärande och kunskapsutveckling? Och vad har en skapande verksamhet för betydelse för arbetstagarens hälsa och personliga yrkesutveckling? För att få svar på dessa frågor använde vi oss utav kvalitativa intervjuer.

SammanfattningSyftet med denna studie är att studera vilka färdigheter och förmågor barn får möjlighet att utveckla vid av- och påklädning i förskolans hall samt att undersöka förskollärares uppfattningar kring lärande i hallen. Detta i syfte att vidga våra perspektiv i ämnet och titta närmare på hur hallen används som ett pedagogiskt utrymme. Utifrån våra frågeställningar undersöktes detta med hjälp av intervjuer med förskollärare samt observationer av barn och pedagoger. Resultatet visar att barnen får möjlighet att utveckla en rad olika färdigheter vid av- och påklädning, med hjälp av medvetna och aktiva pedagoger. Pedagogens roll och förhållningssätt i dessa situationer blir mycket viktiga.

I den här uppsatsen är syftet att ta reda på hur några lärare tänker om utomhuspedagogik. Vilka möjligheter och/eller svårigheter de ser med utomhuspedagogik, samt om utomhuspedagogiken kan främja daglig fysisk aktivitet. Vi har i en kvalitativ studie utgått från intervjuer med fyra lärare på fyra olika skolor. Två av skolorna är belägna i Stockholms ytterstad och två är belägna i Stockholms innerstad. Urvalet har vi gjort med hjälp av den så kallade närhetsprincipen.

The purpose of the study is to investigate educators? attitudes and didactic positions on popular culture as a form and a means of children?s learning in preschool. The questions posed in the study are:? How do the educators define popular culture, which examples of popular culture do the educators give?? How do the educators describe the spoken and unspoken rules and positions regarding popular culture in preschool practice?? What are the risks and benefits when including popular culture in preschool, according to the educators?In this qualitative study four educators from different preschools have been interviewed. The preschools take as a starting point different educational philosofies.