Vi har i detta arbete undersökt hur pedagogiska utredningar utförs på två skolor i två kommuner. Syftet är att, ur ett specialpedagogiskt och Sociokulturellt perspektiv, beskriva hur de pedagogiska utredningarna genomförs samt belysa hur skolornas specialpedagoger arbetar med pedagogisk utredning kopplat till styrdokument, aktuell forskning, litteratur samt teoretiska perspektiv. Vi belyser pedagogisk utredning på organisations-, grupp- och individnivå. I vår undersökning utgår vi ifrån fyra teman; motiv till pedagogisk utredning, genomförande av pedagogisk utredning, möjligheter och hinder samt vilka konsekvenser pedagogisk utredning får för eleven. Till grund för den empiriska undersökningen ligger fyra intervjuer med specialpedagoger som arbetar på två skolor och dokumentanalys av åtta pedagogiska utredningar. Vi kan i vår undersökning se att de pedagogiska utredningarna skiljer sig åt i utformning och innehåll.

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) 8 kap. 2? ska f?rskolan fr?mja social gemenskap vilket kan uppn?s genom att skapa f?ruts?ttningar f?r alla barn att kommunicera. Det framg?r d?remot inte i styrdokumenten hur inkluderingsarbetet ska g? till.

Undersökningen i denna uppsats är en kvalitativ fallstudie. Den bygger på tre halvstrukturerade intervjuer med en rektor, en specialpedagog samt en lärare och deras uppfattningar kring en specifik skolsituation för en elev med diagnosen AD/HD. Undersökningen grundar sig i att AD/HD är en diagnos som kommit att öka kraftigt under senare år och därför blivit föremål för en debatt om dess konsekvenser i en skola för alla. Diagnoser diskuteras ofta ur ett kategoriskt eller kritiskt perspektiv som ett svar på hur skolsituationen gestaltar sig och båda perspektiven kan uppfattas gör anspråk på att sitta inne med rätta lösningar på problem. Debatten är för ensidig och förklarar inte den komplexitet som skolan rymmer.

Inledningsvis läggs det fram olika teorier om den traditionella mobbningen som en förklaringsgrund och sedan beskrivs olika definitioner och synsätt på fenomenet nätmobbning. Avsikten med studien är att få en förståelse för ungdomarnas erfarenheter av nätmobbning och framlägga empiri som kan användas vid upprättandet av handlingsplaner. De teoretiska utgångspunkter som används är symbolisk interaktionism, avhämmningseffekten, Sociokulturellt perspektiv där situerat lärande, utveckling zon och praktikgemenskap ingår. En fenomenografisk kvalitativ metodansats och abduktiva teorier används där 15 ungdomar intervjuas på två fritidsgårdar. Resultatet visar att nätmobbning sker i en offentlig arena där individer skriver kränkande uttalanden till varandra eller lägger upp kränkande bilder.

I denna litteraturstudie har synen på konflikthantering och speciellt elevledd konflikthantering belysts ur ett Sociokulturellt perspektiv. I forskningen som undersökts belyses flera metoder som baseras på peer mediation, något vars pedagogiska implikationer lyser med sin frånvaro i den svenska skoldebatten. Denna systematiska litteraturstudie belyser internationell forskning kring elevledd konflikhantering och diskuterar sedan detta i relation till det svenska skolsystemet. Efter närmare granskning av internationell forskning kring peer mediation framkommer både risker och positiva resultat. Speciellt i elevers förhållningssätt och långsiktiga strategier till konflikthantering ser vi något som potentiellt kan gynnas av peer mediation..

Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur sex- och samlevnadsundervisningen gestaltar sig och upplevs av lärare i två olika gymnasiesärskolor i Sverige. Centrala frågeställningar är:? Hur gestaltar sig undervisningen?? Hur upplevs undervisningen av lärarna.? Vad är syftet och målen med aktuella undervisningen enligt lärarna?Teori: Som utgångspunkt har ett Sociokulturellt perspektiv och ett kommunikativt relationsin¬riktad perspektiv använts. Språket är centralt i det sociokulturella perspektivet och enligt Vygotskij (2001) är människan skapare av språkliga verktyg. Kommunikation och lärande är centralt i det kommunikativa relationsinriktade perspektivet.

Detta examensarbete handlar om miljö för samspel. Studien riktar sig mot hur pedagogen formar den fysiska och den sociala miljön i förskolan. Syftet är att studera om hur miljön i förskolan kan skapas för att underlätta samspelet mellan barn. Fokus kommer att läggas på pedagogernas syn på miljöer i förskolan och vad som kan bidra till bra kvalitet i barns samspel. Undersökningen tar även upp hur pedagogerna ser på föräldrarnas roll och inflytande i förskolemiljön.

 I takt med att IKT-utvecklingen accelererat i samhället har också kravet ökat på effektivt användande av IKT i skolan. Syftet med denna undersökning har därför varit att studera hur en kommun implementerar IKT-stöd i sin grundskoleverksamhet för att stötta pedagogerna i deras arbete med att utveckla elevernas digitala kompetens. Undersökningen har genomförts som en deskriptiv fallstudie i form av kvalitativa intervjuer med sex nyckelpersoner i organisationen. Den bild som tidigt framträdde var hur otroligt komplext IKT är i förhållande till skolans värld. Det finns många aktörer och intressenter på en arena som ständigt förändras av den nya teknikens växande framfart.

Ondskans tecken är en uppsats som handlar om hur bildspråket använder sig av yttre tecken för att beskriva en människas inre karaktär. Med fokus på dikotomin mellan gott och ont undersöks och problematiseras karaktärsdesignen av tecknade figurer i den västerländska populärkulturen. Examensarbetet framhåller även hur vårt gemensamma bildspråk reproduceras från generation till generation och hur dessa föreställningar blir till en del av vår kulturella förförståelse. Uppsatsen belyser dessa frågor ur ett bildlärarperspektiv..

Inkludering är en politisk ide och tolkningen av vad inkludering innebär är komplex och varierar från skola till skola. Syftet med vår studie är, ur ett elevperspektiv, att undersöka hur eleverna eventuellt kan påverkas av det politiska beslutet inkludering. För att kunna uppfylla detta syfte utförde vi observationer och kvalitativa intervjuer på en grundskola i södra Sverige. Detta empiriska material analyserade vi sedan ur ett Sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i relevant litteratur och forskning där vi utgick ifrån specifika tolkningar av begreppen inkludering och delaktighet. Vi tolkade att alla elever inte var inkluderade i undervisningen och att de inte heller var delaktiga. Vi menar att eleverna utvecklade en stigmatiserad självbild och de kände inte att de utvecklades inom matematiken. Från elevernas intervjuer kunde vi finna faktorer som gynnar deras delaktighet.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i den eviga spänningen mellan individ och kollektiv. Genom att ge en historisk genomgång av det sociokulturella perspektivet och det kognitivistiska perspektivet blir det tydligt vilka influenser som präglar varje perspektivs syn på lärande. Syftet med uppsatsen är att göra en jämförande studie mellan ett individfokuserat och ett kollektivfokuserat perspektiv på lärande och genom en textanalys av en text inom respektive perspektiv har detta gjorts. Vidare har jag utfört en kvantitativ enkätstudie som gick ut till 35 lärare som arbetar inom grundskolan, högstadiet och gymnasiet. Enkäten har dock tillämpats och analyserats på ett kvalitativt sätt då detta bättre betjänade mitt syfte.

De särskilda undervisningsgrupperna ifrågasätts allt mer. Tanken med dessa grupper var att ge stöd till de elever som behövde det, men istället så har fler av de elever som kommit till en särskild undervisningsgrupp från sina ordinarie klasser blivit kvar tills de gått ut grundskolan. Jag valde att studera en medelstor kommun i Sverige som arbetar med avveckling av särskilda undervisningsgrupper. Syftet var att belysa och tolka vilka de bakomliggande faktorerna var för avveckling av särskilda undervisningsgrupper. Jag ville även ta reda på hur pedagogerna från de särskilda undervisningsgrupperna såg på denna integrering.

Hälsa är ett omfattande begrepp som kan ses utifrån olika perspektiv. Olika delar kan ingå i begreppet så som sjukdom, frånvaro av sjukdom, välbefinnande. Företagen i Sverige har olika resurser att tillgå för att skapa förutsättningar för de anställda när det gäller deras hälsa. Ett exempel på en resurs ett företag kan utnyttja är att betala ut ett skattefritt bidrag i form av friskvårdbidrag. Syftet med studien var att synliggöra hur det samtalas om friskvårdsbidraget på en specifik arbetsplats och studiens diskussion förs bland annat utifrån ett Sociokulturellt perspektiv.

The purpose of this thesis was to investigate on what perspective or perspectives university teachers and librarians at a medium-sized university in Sweden base their view on information literacy. More specifically, how do the respondents view their own information literacy and what opinions they have of their students? information literacy as professionals. Three perspectives are used to interpret the results, the sociocultural perspective, the phenomenographical perspective and the behavioristic perspective.The method used is semi structured interviews with three university teachers and three librarians.Both librarians and teachers emphasize the importance of information literacy, for themselves as well as for students. The information literacy of the librarians involves being well acquainted with the subjects of the students.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och Sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig på kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen är att pedagogerna, trots att de ibland använder språkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn på lärandet, beskriver ett arbetssätt med som också rymmer en sociokulturell inriktning. Lärarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..