Arbetet handlar om barns tidiga möte med skriftsprÄket i förskolan, ur ett sociokulturellt perspektiv. Den aspekt som belyses Àr funktionell anvÀndning av skrift i förskolebarns rollek inomhus. För detta har det skriftsprÄkliga innehÄllet i barns lek, lekmiljöer och material för skriftsprÄksanvÀndning samt pedagogers roll i leken behandlats. Syftet Àr att undersöka om aspekten av att erfara lÀs- och skrivsituationer Àr ett lÀrandeomrÄde som ges pedagogiskt utrymme i förskolans rollek. För detta syfte har en kvalitativ undersökningsmetod valts dÀr sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med pedagoger pÄ sex olika förskolor.

Studiens övergripande syfte Àr att jÀmföra och analysera elevers uppfattningar av tvÄ arbetsÀtt i matematikundervisningen. ArbetsÀtten Àr: enskilt rÀknande i lÀrobok och problemlösning i grupp. Detta undersöks med hjÀlp av intervjuer av tio elever i skolÄr 5. Elevernas uppfattningar av arbetsÀtten analyseras utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv kompletterat med forskning om elevers uppfattningar av matematik. I resultatet framgÄ att mÄnga av eleverna har en uppfattning om matematik som rÀkning, göra mÄnga tal och att det Àr viktigt att det blir rÀtt, vilket överensstÀmmer med tidigare forskning.

This is a study of democracy on the local level. It?s a comparison between the municipalities of Mo?rbyla?nga and Mo?nstera?s in the region of Kalmar in Sweden based on most similar design. The question is if the structure of the political organisation affects the quality of democracy, with focus on the reorganisaton in Mo?rbyla?nga and the quality of the political process.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur elever i skolÄr 2 upplever lÀslÀxan, det vill sÀga lÀsning som hemuppgift. Inledningsvis redogör vi för olika teoretiska utgÄngspunkter utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. HÀr betonar vi sÀrskilt sprÄkets och kommunikationens betydelse. DÀrefter belyser vi den aktuella forskningen som tar upp Àmnet om hur barn lÀr sig lÀsa. LÀsinlÀrning, förförstÄelse, minne och motivation Àr centrala begrepp inom detta omrÄde.GenomgÄende i litteratur- och forskningsavsnitten försöker vi kontinuerligt att kritiskt granska texterna.

Vi som blivande förskollÀrare upplever att pedagoger i förskolan har en betydelsefull roll i att stödja barn i deras sociala utveckling och samspel. Barn i förskolan behöver fÄ ta del av olika redskap som skapar en förstÄelse och hjÀlper dem med de sociala spelreglerna. Med redskap menar vi att barnen fÄr lÀra sig uttrycka sig och ta hÀnsyn till andra samt reda ut situationer sjÀlva. Syftet med studien Àr att fÄ förstÄelse för hur pedagoger arbetar med de sociala situationerna för att stödja barns samspel. Ett sociokulturellt perspektiv kommer genomsyra vÄr studie och synliggöra hur den sociala utvecklingen pÄverkas av andra och omgivningen.

En skola för alla Àr ett begrepp som Àr vÀl kÀnt inom skolans vÀrld. Salamancadeklarationen, FNs barnkonvention och styrdokumenten pÄvisar vikten av att skolan ska vara en plats dÀr alla barn vistas pÄ lika villkor och fÄr en likvÀrdig utbildning, oavsett förutsÀttningar och behov. Syftet med undersökningen Àr att studera hur pedagoger arbetar för att uppnÄ visionen om En skola för alla. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande som tar stöd i pedagogernas tolkningar av lÀroplanen för grundskolan, Lgr 11 (Skolverket, 2011). Med hjÀlp av semistrukturerade surveyintervjuer har syfte och frÄgestÀllningar besvarats samt vidare bearbetats och diskuterats.

Arbetes utgÄngspunkt har varit att fÄ mer kunskap om vad som gynnar respektive missgynnar elevers lÀrande i matematik. Syftet har varit att i ett samtal ta del av SUM-elevers, elever i sÀrskilda utbildningsbehov i matematik, tankar om deras matematikundervisning. För att samla in empirisk data har sex intervjuer med elever frÄn Ärskurs nio genomförts, men Àven en kortare klassrumsobservation har gjorts före intervjuerna. Teorin bygger pÄ socialkonstruktivism, ett sociokulturellt perspektiv och matematisk forskning.Resultatet pekar bland annat pÄ att eleverna behöver mer tid till att repetera och fördjupa kunskaperna, att undervisningen bör varieras, att lÀraren Àr mycket viktig samt kamratstödets vikt för elevernas lÀrande. Det framkommer ocksÄ att sjÀlvkÀnslan stÀrks av att eleverna har förkunskaper om det kunskapsomrÄde som klassen ska arbeta med och hur lÀrarens positiva förvÀntningar pÄ elevens matematikinlÀrning underlÀttar.

I denna studie ville jag belysa de olika aktörernas samverkan för barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. De metoder som anvÀndes för att uppfylla syftet var kvalitativa intervjuer. Med de kvalitativa intervjuerna ville jag bilda mig en uppfattning av hur varje aktör ser pÄ samverkan kring barn i behov av sÀrskilt stöd. Ur syftet lyftes tre frÄgestÀllningar fram, dessa anvÀndes sedan som grunden i mina intervjufrÄgor. Studien utgÄr utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och grundad teori (Grounded Theory).

Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur nĂ„gra pedagoger pĂ„ Åland arbetar med detsvenska sprĂ„ket hos barn med annat modersmĂ„l Ă€n svenska. Meningen Ă€r att fĂ„ kunskapom vilka arbetssĂ€tt pedagogerna anvĂ€nder sig av för att frĂ€mja det svenska sprĂ„ket ochvilka situationer de anser vara betydelsefulla för sprĂ„kutvecklingen. Studiengenomfördes med hjĂ€lp av halvstrukturerade intervjuer vilka dokumenterades med hjĂ€lpav ljudupptagning. De fyra pedagogerna arbetade som barnskötare ochbarntrĂ€dgĂ„rdslĂ€rare. UtgĂ„ngspunkten för analysen Ă€r det sociokulturella perspektivet.Resultatet visade att pedagogerna anvĂ€nde sig av rim, ramsor och sĂ„nger för attstimulera sprĂ„ket.

Uppsatsen fokuserar pÄ hur körinstruktörer anvÀnder IKT som en strukturerande resurs vid sin undervisning och hur de uppfattar ett datorbaserat utvÀrderingsverktyg kopplat till ett dataspel i en körsimulator. Syftet med studien har varit att förstÄ hur externa verktyg (artefakter) anvÀnds pedagogiskt för att överföra kunskap och om individen kan bli oberoende av dessa verktyg. Studien genomfördes genom intervjuer som kopplades till testkörningar i en körsimulator. Körsimulatorn ingick i en större studie (Spel och trafiksÀkerhet) dÀr ett dataspel (serious games) utgjorde testpersonens upplevelse av bilkörning i en virtuell vÀrld. Svaret blev att körinstruktörer har externa verktyg sÄsom leksaksbilar, penna och papper för att underlÀtta kommunikationen vid utvÀrdering av elevernas körning och att anvÀndandet av dessa verktyg som metod Àr likartad med anvÀndningen av metoden med körsimulatorns utvÀrderingsverktyg, samt att individen till sist automatiserar metoden och dÄ blir oberoende av de pedagogiska verktygen och kan anvÀnda sina kunskaper nÀr den kör bil..

The aim of this thesis was to use qualitative approaches to show how teachers in primary school reason on their way to meet and communicate with children who have ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder). Research questions of the study were as follows: How does teachers in primary school reason about their way to communicate with children with ADHD? Do the teachers use some specific methods or means of communication with students who have ADHD? Do the teachers reason about their way how to handle conflicts with students who have ADHD? I collected my empirical material through a qualitative interview method. My theoretical starting points were interaction theory and the socio-cultural perspective. I have used these theories to analyze my material.

VÄrt informationssamhÀlle stÀller allt högre krav pÄ den enskilda individens lÀs- och skrivförmÄga samtidigt som de internationella undersökningarna PISA och PIRLS (Skolverket) visar pÄ att svenska elevers kunskaper kring lÀsning och skrivning har försÀmrats genom Ären. Vad kan detta beror pÄ? Hur arbetar dagens skola, utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv, för att höja lÀs- och skrivkompetensen? FrÄgor som rör skolan Àr stÀndigt med i samhÀllsdebatten och skolans uppdrag förÀndras i takt med att politiska idéer och vÀrderingar i samhÀllet skiftar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap och förstÄelse om hur speciallÀrare i grundskolan resonerar kring sina val av metoder för elevers lÀs- och skrivutveckling. VÄr teoretiska ansats utgÄr bÄde frÄn ett sociokulturellt och biologiskt perspektiv dÀr lÀrarberÀttelser utgör vÄrt empiriska material.

Syftet med studien Àr att belysa hur förskollÀrare uppfattar matematikÀmnet i förskolan samt pÄ vilket sÀtt som förskollÀrarna synliggör matematik i förskolan. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med aktiva förskollÀrare inom förskolans verksamhet. I studien deltog sex förskollÀrare frÄn tre olika förskolor. IntervjufrÄgorna innehöll tvÄ övergripande frÄgor med ett antal underfrÄgor. Denna studie kan förhoppningsvis ge bÄde förÀldrar och förskollÀrare en inblick i hur förskollÀrare kan arbeta med matematik.I resultatet synliggörs förskollÀrares uppfattningar om matematik, vad de anser Àr matematik samt hur de ser pÄ sitt eget arbete kring matematik, nÀr det gÀller barns lÀrande.

Problem och syftenNa?r projekt befinner sig i extrema miljo?er a?r betydelsen av ett fo?rdelaktigt beslutsfattande avgo?rande. Om projektdeltagarna inte lyckas ta genomta?nkta beslut finns det risk fo?r att projektet misslyckas vilket involverar allvarliga konsekvenser. Med hja?lp av denna studie vill vi studera beslutsfattandet i projekt i extrema miljo?er: Hur pa?verkas beslutsfattandet av extrema miljo?er? Vi har funnit att ett antal parametrar pa?verkar projekts fo?rma?ga att ta beslut.

Syftet med studien Àr att fÄ inblick i hur nÄgra matematik- och speciallÀrare pÄ ?entill-en? skolor arbetar med digitala verktyg i matematikundervisningen samt fÄ ta delav nÄgra elevers synpunkter. Studien Àr en kvalitativ studie med ett sociokulturelltperspektiv pÄ lÀrande samt ett dilemmaperspektiv pÄ specialpedagogik.Metoddesignen har varit halvstrukturerade intervjuer som dÀrefter analyserats ochgrupperats i fem teman: digitala verktyg anvÀnds som passiva resurser, digitalaverktyg anvÀnds som aktiva resurser, digitala verktyg anvÀnds som kollaborativaresurser, digitala verktyg - möjligheter och begrÀnsningar samt digitala verktyg ochkompetens. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan hur lÀrare och elevernyttjar de digitala verktygen, kompetens och förmÄga att se möjligheter iundervisningen. FrÀmst anvÀnds de digitala verktygen passivt som inte inkluderar ettsamarbete med andra eller kreativt skapande.