Barns lek Àr betydelsefull för deras utveckling och hur barn fungerar som sociala mÀnniskor. I leken tar barnen in de erfarenheter som de upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. VÄr kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi Àr. Mitt intresse för barns lek och hur man pÄ olika sÀtt kan se lek utifrÄn olika perspektiv ligger som grund för denna studie. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur förskollÀrare berÀttar att de tillvaratar kulturen i barns lekar samt hur de sedan arbetar med detta.

Det syfte vi har med den hÀr studien Àr att undersöka hur det ligger till med förskollÀrares medvetenhet kring Ätervinning och hÄllbar utveckling. Varför arbetar förskollÀrare med Ätervinning och hÄllbar utveckling eller varför gör de inte det? Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat 14 förskollÀrare pÄ tvÄ olika orter i samma kommun i södra Sverige. Vi har tolkat förskollÀrarnas svar om sin medvetenhet kring Ätervinning och hÄllbar utveckling. Resultatet visar att förskollÀrare vet vad Ätervinning Àr.

VÄrt syfte med denna studie Àr att förstÄ och beskriva tre förskollÀrares förestÀllningar om barns utveckling och lÀrande och hur dessa förestÀllningar stÄr i relation till förskollÀrarnas agerande i samlingen. Studiens frÄgestÀllningar Àr "Hur framtrÀder tre förskollÀrares förestÀllningar kring barns utveckling och lÀrande inför, under och efter samlingen i en förskola?" och "Hur stÄr de förestÀllningar vi tolkar fram ur förskollÀrarnas utsagor i relation till deras agerande i samlingen?" Vi har utgÄtt frÄn tidigare forskning kring begreppen förestÀllning och samling, och för att förstÄ och beskriva de tre förskollÀrarnas förestÀllningar har vi utgÄtt frÄn ett didaktiskt perspektiv och tre teoribildningar som har varit av betydelse för förskoleverksamheten. Vi har för att fÄ syn pÄ de olika förestÀllningarna anvÀnt oss av en triangulering av metoder med frÄgeformulÀr, intervju och observation. En slutsats vi har dragit Àr att de förestÀllningar de tre förskollÀrarna har om barns utveckling och lÀrande i hög grad pÄverkar valet av innehÄll i samlingen, dess utformning och den position man ger sig sjÀlv och barnen.

Enligt Lgr 11 ska ett miljöperspektiv pÄ undervisningen lÄta eleverna utveckla egna förhÄllningssÀtt bÄde till nÀrmiljö men Àven i ett globalt miljöperspektiv. Dessutom ska undervisningen visa pÄ hur samhÀllet och vi sjÀlva kan utvecklas för att skapa en hÄllbar utveckling (Lgr 11). UtifrÄn denna formulering Àr syftet för uppsatsen att undersöka lÀrare tÀnker kring undervisning om hÄllbar utveckling.Det empiriska material som anvÀnts för att nÄ syftet har tagit fram med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. UtifrÄn dessa intervjuer har vi analyserat fram teman med utgÄngspunkt i vÄra frÄgestÀllningar och dÀrifrÄn olika kategorier i vilka lÀrarnas analyserade svar har placerats in. Vi har sedan diskuterat vÄra resultat och kopplat dessa till tidigare forskning i Àmnet.Vi intervjuade Ätta lÄg- och mellanstadielÀrare pÄ sex olika stora skolor.

?Det Àr sÄ bra att lÀsa? Àr ett uttryck som vi alla har hört. Som en formel uttalas dessa ord om skönlitterÀr lÀsning. Med den hÀr uppsatsen hoppas jag inspirera till att fler mÀnniskor engagerar sig i hur skönlitteratur kan anvÀndas i utbildningen.För de som har tagit stÀllning till att skönlitteraturen har en viktig roll att spela i skolan, Àr det intressant att diskutera hur skönlitterÀra lÀsare utvecklas. Jag genomförde ett undervisningsförsök i syfte att se om eleverna i en Ärskurs 8 utvecklas som skönlitterÀra lÀsare nÀr de fÄr anvÀnda det narratologiska verktyget berÀttarperspektiv.Före respektive efter denna undervisning skrev eleverna ner sina spontana intryck av ett avsnitt ur Janne, min vÀn av Peter Pohl.

?Det Àr sÄ bra att lÀsa? Àr ett uttryck som vi alla har hört. Som en formel uttalas dessa ord om skönlitterÀr lÀsning. Med den hÀr uppsatsen hoppas jag inspirera till att fler mÀnniskor engagerar sig i hur skönlitteratur kan anvÀndas i utbildningen.För de som har tagit stÀllning till att skönlitteraturen har en viktig roll att spela i skolan, Àr det intressant att diskutera hur skönlitterÀra lÀsare utvecklas. Jag genomförde ett undervisningsförsök i syfte att se om eleverna i en Ärskurs 8 utvecklas som skönlitterÀra lÀsare nÀr de fÄr anvÀnda det narratologiska verktyget berÀttarperspektiv.Före respektive efter denna undervisning skrev eleverna ner sina spontana intryck av ett avsnitt ur Janne, min vÀn av Peter Pohl.

I denna studie har jag undersökt hur barnen förstÄr den verksamhet pedagogerna pÄ en förskola erbjuder inom hÄllbar utveckling. Studien Àr genomförd pÄ en förskola med profileringen grön flagg. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersökningsmetod och genom detta kommit fram till resultatet som visar att barnen som studerats vid denna förskola framförallt kan redogöra för normer som relaterar till hÄllbar utveckling. I viss mÄn kan de Àven redogöra faktakunskaper. De har dock svÄrt att förklara orsaker och samband.

Jag har genomfört en enkÀtstudie om högstadielÀrares kunskaper i hÄllbar utveckling, hur de förmedlar kunskap/undervisar pÄ tre högstadieskolor. Det var 21 lÀrare som svarade pÄ enkÀterna. Dessutom "medgav" 13 lÀrare att de inte hade kunskap om hÄllbar utveckling. NÀstan alla lÀrarna var emot att ha hÄllbar utveckling som eget Àmne med egen kursplan eftersom hÄllbarhet och viss miljökunskap kommer in i undervisningen naturligt i frÄga om vad som Àr rÀtt/fel, etik/moral och vid diskussioner kring konsumtion och sophantering dÀr respekten för naturen finns med. LÀrarnas metoder för att fÄ in hÄllbar utveckling i de olika Àmnena var mÄnga och vissa briljanta.

Syftet med vÄr studie var att undersöka vilken innebörd begreppet lÀrande för hÄllbar utveckling kan ha för förskollÀrare verksamma i förskolan, samt hur de beskriver hur de erbjuder barnen möjligheter till lÀrande för hÄllbar utveckling. Vi anvÀnde oss av kvalitativ intervju som metod, dÀr fem förskollÀrare verksamma vid olika förskolor deltog. Resultatet visar att förskollÀrarna har varierade kunskaper om begreppet lÀrande för hÄllbar utveckling och deras utsagor tyder pÄ att det Àr ett komplext begrepp. FörskollÀrarna beskriver sitt arbete med barnen som ett processinriktat arbetssÀtt, dÀr tema och demokrati har den framtrÀdande rollen..

Syftet med studien Àr att kartlÀgga hur fritidspedagoger och lÀrare i Ärskurs F-5 uppfattarkoncentrationssvÄrigheter pÄ fritidshem och skola. De forskningsfrÄgor som vi har arbetatutifrÄn Àr: PÄ vilka sÀtt uppfattar lÀrare och fritidspedagoger barn medkoncentrationssvÄrigheter i skola samt fritidshem och hur upplevs deras beteende i olikamiljöer? Skiljer sig deras uppfattningar? Vilka synsÀtt har lÀrare/fritidspedagoger pÄ barnmed koncentrationssvÄrigheter? Hur arbetar lÀrare och fritidspedagoger med barn som harkoncentrationssvÄrigheter inom skola och fritidshem?Studien prÀglas av ett sociokulturellt perspektiv dÀr samspelet med andra har en storbetydelse för barns utveckling och lÀrande. I studien förklaras begreppetkoncentrationssvÄrigheter samt faktorer och förhÄllningssÀtt som kan pÄverkakoncentrationen. Undersökningen Àr en kvalitativ studie dÀr vi har intervjuat femfritidspedagoger och fyra lÀrare fördelade pÄ sex olika skolor.

Medarbetarsamtal har sina rötter frÄn 1800-talet och anvÀnds idag ute i organisationerna som ett verktyg för att dels pÄverka bÄde medarbetarnas och organisationens utveckling. Jag ville i denna studie undersöka medarbetarsamtal vidare genom medarbetarperspektiv. Studiens syfte var att undersöka och belysa upplevelsen och betydelsen av medarbetarsamtal hos medarbetare. Jag vill i denna studie tolka och förstÄ mina intervjuade informanter och valde dÀrför i denna studie den hermeneutiska forskningsinriktningen. För att uppnÄ syftet har 6 kvalitativa intervjuer med semistrukturerad guide anvÀnts.

I denna undersökning Àr syftet att ta reda pÄ hur ipad implementeras i förskolan. Med utgÄngspunkt i detta har jag lagt fokus pÄ de verksamma pedagogernas uppfattning och vad ipad kan betyda gÀllande barns utveckling i förskolans verksamhet. Hur pedagogerna ser pÄ ipaden som ett eventuellt utvecklande hjÀlpmedel Àr ocksÄ grundlÀggande för denna studie. Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. Denna undersökning grundar sig i första hand i en kvantitativ metod i form av enkÀter, dÀr 27 pedagoger pÄ 6 olika förskolor har delat med sig utav sina tankar gÀllande ipad. EnkÀten Àr konstruerad med bÄde fasta och öppna svarsalternativ, vilket erbjudit empiriska data för tolkningsbar fördjupad information.Resultatet visade pÄ att implementering av ipad i förskolan upplevs som positivt av pedagogerna. Deras utsagor handlade om att ipaden ofta betraktas som ett stimulerande verktyg som kunnat bidra till att pÄverka utvecklat lÀrande i exempelvis matematik, sprÄk och naturorienterade Àmnen.

Samverkan med förÀldrar kring barns lÀsutveckling sker nÀstan uteslutande genom lÀslÀxor. Studien syftar till att undersöka lÀrares uppfattningar om förÀldrars medverkan i lÀsundervisningen samt analysera vilka faktorer som pÄverkar den betydelse förÀldrar kan fÄ för sitt barns lÀsutveckling.Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnds ett sociokulturellt perspektiv dÀr en interaktionistisk syn pÄ lÀrande och utveckling Àr grundlÀggande faktorer. En god lÀsutveckling förutsÀtter ett dialogiskt möte mellan en elev och en mer kompetent vuxen, ex. en lÀrare eller en förÀlder. Studien Àr kvalitativ och har lÀrarintervjuer som empirisk grund.

För att ta reda pÄ hur barn tÀnker om att vara ute pÄ förskolan har jag gjort observationer och intervjuer med barn i Älder 3-5 Är, pÄ tre förskolor i en och samma kommun. Utemiljön pÄ förskolorna Àr likartad, det som skiljer förskolorna Ät Àr den pedagogiska inriktningen. Syftet har varit att ta reda pÄ om det finns skillnader och likheter i barnens sÀtt att tÀnka. Hur de förstÄr ÄrstidsvÀxlingar och hur der ser pÄ sitt eget lÀrande. För mig som pedagog Àr det viktigt att utgÄ frÄn barnens perspektiv.

Bakgrund Skolinspektionen konstaterar att Malmö inte vidtagit tillrÀckliga ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla att förskolan medverkar till att barn med annat modersmÄl Àn svenska fÄr möjlighet att utveckla bÄde det svenska sprÄket och sitt modersmÄl. DÀrför beslutade förskoleförvaltningen att modersmÄlstödet till Malmös förskolebarn skulle förÀndras i grunden. ModersmÄlsstödet ska bli en naturlig del i det vardagliga arbetet och alla medarbetare ska arbeta i vardagen med att stödja och skapa möjligheter för barn att utveckla alla sina sprÄk. I den mÄngkulturella förskola pedagogerna möter idag stÀlls krav och ges utmaningar i arbetet med flersprÄkigheten. Förskolan har som uppdrag att barn med annat modersmÄl Àn svenska fÄr möjlighet att utveckla bÄde det svenska sprÄket och sitt modersmÄl.