SammanfattningStudien avser att undersöka vad förskollÀrare har för förhÄllningssÀtt till och hur de arbetar med matematik i förskolan. Studien bygger pÄ intervjuer med sex  förskollÀrare frÄn tre olika förskolor samt tre observationer pÄ var och en av förskolorna dÀr intervjuerna genomfördes. Det insamlade materialet har analyserats utifrÄn studiens frÄgestÀllningar vilka innefattar vilket vÀrde förskollÀrare anser att matematiken har i förskolan, hur de synliggör matematiken för barnen i förskolan, hur de ser pÄ sin delaktighet i barnens matematikutveckling samt deras förhÄllningssÀtt till hur matematiken i förskolan blir meningsfull för barnen. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, vilket innebÀr att barn lÀr sig i samspel med andra barn och vuxna.Resultaten visar att förskollÀrarnas förhÄllningssÀtt till matematik i förskolan Àr att den Àr vÀrdefull och bör synliggöras för barnen eftersom matematiken finns överallt i barnens vardag. Matematiken i förskolan innehÄller grundlÀggande matematik som rumsuppfattning, jÀmförelser och geometriska figurer.

Uppsatsen fokuserar pÄ hur begreppet hÄllbar utveckling behandlas i lÀroböcker i SamhÀllskunskap A. Syftet med min undersökning Àr att studera hur hÄllbar utveckling behandlas i samhÀllsböckerna i kurs A och jÀmföra om det finns en diskrepans med kursmÄlen och hur detta förhÄllande har förÀndrats över tid. Som metod har jag valt att göra en lÀromedelsanalys dÀr jag utifrÄn en egen operationalisering av begreppet hÄllbar utveckling undersöker hur lÀrobokstexterna behandlar begreppet. Undersökningen visade att hÄllbar utveckling inte har nÄgon central roll i lÀroböckerna och att vÀldigt lite har förÀndrats mellan undersökningstiden 1995 till 2005. Dessutom kan man hÀvda att det finns en diskrepans mellan lÀroböckerna och kursmÄlen, i synnerhet nÀr det gÀller dagens kursmÄl och de senaste lÀroböckerna..

Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur Àmnesintegrering i musik och svenska pÄverkar lÀrande och lÀrandemiljöer, samt musiklÀrares uppfattningar om hur detta kan frÀmja elevers lÀrandeprocesser i grundskolans yngre Äldrar.Den teoretiska utgÄngspunkten finns i ett sociokulturellt perspektiv, med fokus pÄ att begreppsliggöra sprÄket.Studien genomsyras av ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. Som kvalitativ undersökningsmetod har skriftliga intervjuer genomförts med fem musiklÀrare, samt en djupintervju med en forskare inom Àmnet. En fenomenografisk analys har anvÀnts för att analysera materialet.Samtliga intervjuade anser det vara positivt att arbeta Àmnesövergripande med svenska och musik. Denna studies resultat pÄvisar att det finns mÄnga frÀmjande egenskaper i detta arbetssÀtt för sprÄkliga och musikaliska lÀrprocesser, dÄ sprÄk och musik ingÄr i ett odelat samspel. Detta försvÄras dock av rÄdande Àmneshierarki..

Mitt syfte med den hÀr studien Àr att beskriva och ge en förstÄelse för hur pedagoger i förskolan uppfattar och förhÄller sig till begreppet hÄllbar utveckling och vad det innebÀr för arbetet i barngruppen. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och en videofilmningsobservation som metod. Intervjuerna genomfördes med fyra förskollÀrare pÄ olika förskolor i en och samma kommun. I resultatet framkommer det att förskollÀrarna har stora kunskapsskillnader vad gÀller hÄllbar utveckling, Àven intresse och engagemang varierar bland förskollÀrarna. HÄllbar utveckling och lÀrande för hÄllbar utveckling Àr ett komplext begrepp som förskollÀrarna tolkar och förstÄr pÄ olika sÀtt.

The purpose of this study is to find out what the educators idea of educational documentations in ratio to childrens inclusion and impact in pre-school are, together with the child's own perception of the concepts of documentation. We proceeded from the following issues: What are the significance of educational work according to the teachers? What is the teachers idea of a childs impact and inclusion in educational documentation? In what way do the children have influence over, and inclusion in educational documentation? What are the childrens feelings of the documentations? In order to find answers to our questions, we used qualitative examinations consisting of seven educators and seven children from various pre-schools in Stockholm, and thereby, we have analyzed our results. As our theoretical frame, we used ourselves of Vygotskijs and SÀljö's sociocultural perspective that is about "progress and learning", which is achieved by interaction and cooperation in a social context. The result shows that the aim of educational documentation is to reveal the childs development and learning, and also to involve the parents by putting up documents on the wall.

I studien intervjuades 10 ungdomar om sina erfarenheter av att anvÀnda dator med talsyntes och inspelade böcker. De tillfrÄgades om i vilka situationer verktygen har kommit till nytta eller upplevts hÀmmande i deras lÀrande och skolsituation. PÄ grund av stora skolsvÄrigheter har ungdomarna fÄtt lÄna en bÀrbar dator av skolan. Den har de anvÀnt bÄde hemma och i skolan. Tillsammans med förÀldrar och lÀrare har de fÄtt handledning vid kommunens Skoldatatek.

Vi vill med detta examensarbete undersöka om skiftet frÄn miljö undervisning till hÄllbar utveckling har skett, och hur vÀl kÀnt begreppet hÄllbar utveckling Àr hos lÀrarna. Syftet med undersökningen Àr ocksÄ att utveckla kunskap om de anvisningar som finns i vÄra styrdokument rörande hÄllbar utveckling följs och vilka arbetsmetoder som anvÀnds. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sex lÀrare och tvÄ med rektorer frÄn skolor pÄ mindre tÀtorter. Resultatet av denna studie visar att majoriteten av de lÀrare vi intervjuat inte har nÄgon djupare kunskap om begreppet hÄllbar utveckling. Den undervisning som i dag finns har frÀmst ett miljöperspektiv. De metoder som anvÀnds i den undervisning som sker har frÀmst en tematisk profil..

Föreliggande uppsats fokuserar, utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, pÄ varför studenter vÀljer att lÀsa en Internetbaserad distanskurs i pedagogik pÄ C-nivÄ och hur kursdeltagarna bedömer kommunikationen och interaktionen i kursen. Studien omfattar en teoretisk del, bestÄende av en genomgÄng av tidigare forskning samt litteratur i Àmnet, dels vad gÀller distansstudier och Internetbaserade distansstudier, dels pedagogiska teorier om lÀrsamhÀllet idag. Den empiriska delen har en kvalitativ ansats dÀr studenterna fÄtt besvara en elektronisk enkÀt via nÀtet. Resultaten visar att flertalet av kursdeltagarna som valt att lÀsa pedagogikkursen som Internetbaserad distanskurs Àr kvinnor, 30 Är eller Àldre, yrkesarbetande med familj och hemmavarande barn. Studien visar Àven att kursdeltagarna Àr nöjda med kommunikationsformen och flexibiliteten som Internetbaserade distansstudier möjliggör.

A large part of the daily life today means being active online and to take part in the interactions that occur there. The accessibility which social media brings, means that you can reach and be reached in several ways and there are many different ways in which information can be disseminated. Social media supports the learning process. The aim of this study is to examine how upper secondary schools students' use of social media and how it can be used as a tool for informal learning. Our study is based on the socio-cultural perspective where interaction and social cohesion is a big part.

I denna studie undersökte vi barns fria lek i utomhus och inomhusmiljö. Studien genomfördes pÄ tvÄ förskolor i östra Sverige, med barn i Äldern 3-6 Är. Vi valde att undersöka detta dÄ en viktig del av förskolans uppdrag handlar om att erbjuda barn en innehÄllsrik miljö som frÀmjar barns lek, kreativitet och lustfyllda lÀrande. UtifrÄn pÄgÄende diskussion om miljöns betydelse för barns lÀrande och utveckling, Àr det meningsfullt att som blivande förskollÀrare utveckla kunskaper inom detta omrÄde. FrÄgestÀllningarna var: Hur formas barns fria lek av utomhus- respektive inomhusmiljön pÄ de aktuella förskolorna? Hur anvÀnder barnen de olika lekmiljöer och artefakter som respektive miljö erbjuder? Hur kan olika lekformer relateras till specifika lekmiljöer och tillgÀngliga artefakter i dessa miljöer? Metoden som anvÀndes var observationer med observationsschema som instrument.

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepedagogers uppfattningar om storyline och detta arbetssÀtts effekt pÄ barns lÀrande. FrÄgestÀllningarna i studien var: ?Varför vÀljer pedagogerna att arbeta med storyline som metod i förskolan??, ?Hur arbetar pedagogerna med storyline i sin förskola??, ?Vilka effekter pÄ barns lÀrande ser pedagogerna i arbetet med storyline??.I studien gjordes kvalitativa intervjuer, nÀrmare bestÀmt fokusgruppsintervju, med fyra pedagoger i en kommun i norra Sverige. I studien var ett sociokulturellt perspektiv en viktig utgÄngspunkt, eftersom ett sÄdant förhÄllningssÀtt ligger i linje med arbetssÀttet storyline. Intervjuerna visade att pedagogerna har valt att arbeta med storyline eftersom mÄnga av lÀroplanens mÄl inryms i arbetssÀttet.

Sammanfattning Bakgrunden till min studie Àr att i genomsnitt ungefÀr tjugo procent av eleverna i grundskolan har annat modersmÄl Àn svenska (Skolverket Greppa sprÄket, 2011) och vad detta kan innebÀra nÀr det gÀller lÀrandemiljöers utformning och innehÄll. Studiens syfte Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare i skolans tidiga Ärskurser tÀnker kring flersprÄkighet och kring lÀrandemiljöer och undervisning inriktad pÄ utveckling av sÄvÀl sprÄk som lÀrande. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ sprÄk och lÀrande i samklang med Vygotsky som en av förgrundsgestalterna. Vidare belyses tidigare forskning om flersprÄkighet och begrepp som t ex kodvÀxling och sprÄkinriktad undervisning Àr i fokus. Kvalitativa halvstrukturerade forskningsintervjuer har genomförts med fem lÀrare som Àr verksamma i skolans tidiga Är vid tvÄ skolor i en svensk storstad. Resultaten visar att lÀrarna till största delen har en positiv hÄllning till flersprÄkighet men ocksÄ att de till övervÀgande delen Àr inne pÄ att klassrumsundervisningen ska ske pÄ elevernas andrasprÄk, dvs.

Muntlig bedömning Àr, frÄn och med höstterminen 2011, nÄgot som alla matematiklÀrare inom gymnasieskolan kommer att fÄ genomföra dÄ en muntlig del lÀggs som obligatorisk för alla elever inom Ärskurs 1. Syftet med den hÀr studien Àr dÀrför att konstruera kriterier som lÀrare kan anvÀnda som hjÀlp vid muntlig bedömning. Fokus kommer att ligga pÄ elevers representationsformer och transformationer dÀremellan utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Elevgrupper filmades dÄ de löste en problemlösningsuppgift och analyserades utifrÄn ett begreppsligt ramverk. Resultatet visar att elevers transformationer mellan representationer visar bÄde missuppfattningar och förstÄelse beroende pÄ hur dessa transformationer ter sig.

Denna studie avser att genom nÄgra observationer utförda pÄ en förskola resonera kring vad som hÀnder i leken, vad rolleken bestÄr av och vilka faktorer som styr turtagning och rollfördelning i rolleken. Uppsatsen redogör Àven för vad litteratur och förskolans lÀroplan sÀger om detta fenomen.Resultatdelen visar hur jag har tolkat dessa observationer utifrÄn lÀroplanen, centrala begrepp utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv samt nÄgra vanliga lekteorier.Denna studie har visat att det finns nÄgra faktorer som styr turtagning och rollfördelning av barns rollek utifrÄn observationer som Àr utförda. Dessa faktorer berör bakgrund, erfarenhet, sjÀlvkÀnsla och trygghet i barngrupp och övrig verksamhet i förskolan..

Sammanfattning: Syftet med studien Àr att belysa pedagogers lÀrsituationer i vardagen utifrÄn ett skolledarperspektiv. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Metoden utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer av fyra rektorer inom skilda verksamhetsomrÄden. Resultatet visar att rektorerna olika sÀtt beskriver sin roll gÀllande pedagogers lÀrande i vardagen. Rektorn inom förskolan Àr den enda ledare som beskriver sitt agerade, utifrÄn alla kategorier som utkristalliserat sig vid resultatgenomgÄngen, nÀmligen beskrivning av; strategier och strukturer för att Ästadkomma en tillÄtande kultur, reflektionstid samt feedbacksystem.