Syftet med studien är att erhålla ökad kunskap om funktionsnedsattas stöd för lärande i arbetet. Strukturerade intervjuer med öppna frågor genomfördes med personer med cerebral pares, kongenital myopati och ryggmärgsbråck, tre av dessa på respektive arbetsplats samt två i hemmiljö. Materialet bearbetades sedan utifrån en hermeneutisk forskningstradition i två kvalitativt skilda kategorier. Ansatsen belyser allmän verksamhetsteori och ett sociokulturellt perspektiv på lärande via talspråk och praktisk handling. De funktionsnedsattas uppfattning av fenomenet visar att lärande sker via talspråk och praktisk handling.

Ett av ma?len fo?r att na? ett mer ha?llbart samha?lle a?r att minska anva?ndandet av fossila bra?nslen, vilket har gjort det intressant att uto?ka biobra?nsleproduktionen i Sverige. Detta arbete har haft som ma?l att utva?rdera biobra?nsleproduktionens inverkan pa? va?xthusgasbalansen samt o?vergo?dning beroende pa? vilken marktyp som anva?nts, och utifra?n detta va?lja en optimal mark fo?r odling av granskog fo?r biobra?nslea?ndama?l. De faktorer som utva?rderats a?r klimat (norra, mellan och so?dra Sverige), grundvattenniva?, kva?vego?dsling och inneha?ll av organiskt material i marken.Scenarion av marktyperna med de tillho?rande faktorerna har utva?rderats med hja?lp av ett datorsimuleringsprogram, CoupModel, samt med hja?lp av referensmarker fo?r respektive klimattyp.

Syftet med studien är att erhålla ökad kunskap om funktionsnedsattas stöd för lärande i arbetet. Strukturerade intervjuer med öppna frågor genomfördes med personer med cerebral pares, kongenital myopati och ryggmärgsbråck, tre av dessa på respektive arbetsplats samt två i hemmiljö. Materialet bearbetades sedan utifrån en hermeneutisk forskningstradition i två kvalitativt skilda kategorier. Ansatsen belyser allmän verksamhetsteori och ett sociokulturellt perspektiv på lärande via talspråk och praktisk handling. De funktionsnedsattas uppfattning av fenomenet visar att lärande sker via talspråk och praktisk handling.

Ur ett sociokulturellt perspektiv på lärande är miljön och omgivningen en avgörande faktor för individers utveckling. Aktivitet och handling är centrala begrepp för att skapa en god undervisningsmiljö. Lev Vygotskij ? vars kulturhistoriska teorier och hela det sociokulturella perspektivet vilar på ? ansåg att det krävs en aktiv miljö för att skapa bra lärtillfällen. Hur tänker och arbetar bildlärare med rummet och dess resurser för att skapa bra lärmiljöer i skolan? Vilka eventuella problem eller svårigheter kan man eventuellt ställas inför i detta arbete? Genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med tre olika bildlärare, har jag fått en empiri som jag kopplat till ett teoretiskt ramverk där nyckelorden varit det fysiska rummet, artefakter, didaktisk design och ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Mitt resultat visar på att samtliga informanter har tänkt mycket på hur rummet och artefakterna kan hjälpa dem att skapa en bättre lärmiljö. Två av mina informanter har haft stora möjligheter att påverka sina bildsalars utformning och alla tre har gjort medvetna förändringar, för att påverka lärmiljön i en positiv riktning.

Vårt syfte med undersökningen är att belysa samlingens betydelse. Anser pedagogerna att samlingen är ett tillfälle där barnen tränas i att samspela i grupp och finns det ett syfte med samlingen? Vi har även tagit in en liten del av vad barnen tycker om samlingen. Vi har skrivit kort om Fröbels Kindergarten där vi kan se att samlingen har sitt ursprung och om det finns en likhet med hur samlingen ser ut i dag. I vår undersökning har vi gjort observationer med hjälp av ett observationsschema samt intervjuat pedagoger och barn med diktafon.

I denna studie är syftet att undersöka hur och varför pedagoger tillämpar ett inkluderande arbetssätt av förskolebarn med hörselnedsättning. Detta görs utifrån ett sociokulturellt perspektiv där språk och interaktion anses grundläggande för lärande. För att kunna svara på forskningsfrågorna har observationer samt intervjuer utförts. Utifrån resultatet kan vi se att ett frekvent användande av tecken och förstärkning är av stor vikt för att kunna inkludera barn med hörselnedsättning och ge dem samma förutsättningar att ta del av sammanhanget som övriga barn. I resultatet går att utläsa miljöns påverkan och hur den utnyttjas i utformningen av verksamheten för att anpassas till de enskilda individernas förutsättningar.

Examensarbetet har till stora delar genomförts av två studenter men avslutats av en. Examensarbetet är en studie av kommunikationen under matematiklektioner med fokus på lärarens yttranden. För att undersöka detta använder vi oss av ett sociokulturellt per-spektiv på inlärning. Vi har observerat tre lärare under deras matematiklektioner. Ob-servationerna har varit inriktade på att kartlägga lärarnas yttranden.

Syftet med studien är att få ökad insikt i körledares förhållningssätt till och hantering av sångtekniska övningar i kör. Bakgrundskapitlet beskriver sångrösten som instrument, och olika ? i sångsammanhang ? vanligt förekommande begrepp samt ger en presentation av tidigare litteratur och forskning som anknyter till studiens syfte. Vidare presenteras ett sociokulturellt perspektiv i egenskap av teoretisk utgångspunkt.Undersökningen är genomförd med hjälp av den kvalitativa intervjun som metod. Fyra i nuläget aktiva körledare intervjuades och i resultatet beskrivs deras syn på vad röst- och sångteknik innebär och hur de går tillväga för att förmedla detta till sina korister samt vilka redskap som används för ändamålet.

Vårt syfte med denna studie är att beskriva lärares uppfattningar om en kommunikativ matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua fem lärare och utifrån dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera variation. Vi har använt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat fem matematiklärare på fyra olika skolor.Resultatet visar att de flesta lärarna tillskriver den muntliga kommunikationen stort värde. Lärarna uppfattar kommunikationen som betydelsefull för lärandet och framhåller dess mervärde för elevernas lärande samt matematikundervisningens utformning. Olika faktorer som tid, styrdokument, den fysiska miljön, elevers och lärares kompetens, det matematiska språket samt elevgruppen gör dock att lärarna inte alltid kan använda sig av kommunikation i undervisningen på önskvärt sätt.

Intresset av ekologisk kost och yrket som barnsko?tare har motiverat oss att skriva om ekologisk mat ur ett ha?lsopedagogiskt perspektiv med fokus pa? fo?rskolan. Med hja?lp av intervjuer synliggjordes tre yrkesgruppers tankar och kunskaper. Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka ekologisk mat pa? fo?rskolorna ur ett ha?lsopedagogiskt, na?rings- och ekonomiskt perspektiv.

Syftet med vårt examensarbete är att få en liten uppfattning om vad det är för språk lärare använder i sin undervisning och hur de kommunicerar. Problemet vi undersöker är hur eleverna får den kunskap de behöver matematiskt och språkligt. I vår undersökning har vi använt oss av ett sociokulturellt perspektiv där vi tittar på artefakter, kontext och mediering. Vi koncentrerar oss på språket som används under lektionerna och hur lärarna går till väga för att nå ut till eleverna. En kvalitativ metod fungerade bäst för vår undersökning och vi har utgått från att observera två lärare på fyra lektionstillfällen var, med ljudinspelning och anteckningar.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka matematiklärares uppfattningar om vilka styrkor och svårigheter elever inom autismspektrumtillstånd (AST) uppvisar beträffande problemlös-ning i matematik i åk 6-9 och hur lärarna anser att undervisning kan bedrivas för att eleverna ska nå målen inom området i åk 9.Teori: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där kommunikativa processer är cen-trala i mänskligt lärande och utveckling (Säljö, 2000). I det sociokulturella perspektivet är lärande en aspekt av all mänsklig verksamhet; i varje samtal, handling eller händelse finns en möjlighet att erhålla någonting som man kan använda sig av i framtiden. Lärande blir i den meningen således vad individ och kollektiv tar med sig från sociala situationer, genom inter-aktion mellan människor och vad man brukar i framtiden. Initialt verkar kunskap i samspel människor emellan och blir därefter en del av den enskilde individen och hans eller hennes tänkande alternativt handling (ibid.).Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats, där halvstrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Intentionen med den metod som valts är att kunna beskri-va lärares egna uppfattningar om förutsättningar för lärande beträffande problemlösning i ma-tematik för elever med diagnos inom AST.

Studien behandlar lärares förhållningssätt till den interaktiva skrivtavlan som artefakt i matematikundervisningen. Syftet är att, genom videobservation och intervju med tre lärare, se vilka potentiella nya möjligheter den interaktiva skrivtavlan genererar till och varför lärarna väljer att arbeta med den under matematiklektioner. Vårt fokus ligger på artefaktens relation till lärandet samt tidsaspekten. Materialet bearbetades utifrån ett sociokulturellt perspektiv där fokus låg på lärares och elevers samspel med den interaktiva skrivtavlan som artefakt. Vi har även sett till lärarnas användande i relation till begreppet meningserbjudande, affordance.

Syfte: Med utgångspunkt i de nedåtgående resultaten kring läsförståelse, som mätningarna PISA (2009) och PIRLS (2006) visat, är syftet med denna studie att förstå hur läsförståelsearbetet i årskurs 4-6 ser ut. Litteraturgenomgång: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där lärande sker i sociala sammanhang. Vi har även utgått från ett literacyperspektiv där skriftspråkliga aktiviteter påverkas av sociala och kulturella sammanhang. Vidare har tidigare forskning om läsförståelse valts ut för att ge oss en djupare förståelse samt för att vi ska kunna analysera och tolka vårt resultat. Metod: Vi har använt oss av kvalitativ forskning där kvalitativa samtalsintervjuer, av semistrukturerad karaktär, har använts som en metod för att samla in empiri. Resultat: Det resultat studien visar är att alla fem lärare ser på läsförståelse som något mer än att endast kunna avkoda. Resultatet visar även att lärarna, på olika sätt, aktivt arbetar för att utveckla elevers läsförståelse. Vidare visar resultatet lärarnas syn kring om undervisningen baseras på teorier och i så fall vilka dessa är..

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en lyckad rekrytering. Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande. Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.