Eftersom företag ofta består av många avdelningar som tillsammans jobbar med samma projekt uppstår fler och fler svårigheter vid styrning av medarbetare och resurser. Till skillnad från företag som levererar en produkt som hela företaget står bakom kan det här handla om flera avdelningar med varsin produkt och varsin budget som mynnar ut i en slutprodukt. Företaget behöver här dels ha sätt att formulera en gemensam budget och dels att utveckla styrverktyg som ser till att denna budget efterlevs i största möjliga mån. Dessa styrverktyg kan vara alltifrån mer mjuka kvalitativa variabler till mer hårda kvantitativa. Med denna uppsats har vi valt ett försöka finna dessa styrverktyg och utifrån dem skapa en modell som skall vara till hjälp för företag likt det vi valt att undersöka.

Bakgrund Forskningen om lärares arbetssituation har mestadels utgått från det patogena synsättet och identifierat problem och riskfaktorer. Därför behövs det mer salutogen forskning som lyfter fram hälsoskapande faktorer och uppmärksammar samt ger underlag för att utveckla goda arbetssätt och arbetsformer. Dessa kan sedan underlätta arbetet och därigenom förbättra hälsan och välbefinnandet i arbetslivet för lärare. Syfte Syftet med studien var att utifrån teorin om känsla av sammanhang (KASAM) identifiera arbetsrelaterade faktorer och processer som lärare uppfattar som stärkande och hälsofrämjande. Metod Tre fokusgruppsintervjuer, varav en i en gymnasieskola och två i en grundskola i södra Sverige, genomfördes med sammanlagt tio lärare. Materialet analyserades med deduktiv innehållsanalys med teorin om känsla av sammanhang som analysmatris. Resultat Arbetsrelaterade specifikt stärkande resurser för lärare har identifierats och analyserats in i KASAM-teorins tre komponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Meningsfullhet finns inbyggd i lärarnas uppdrag.

De största konsekvenserna av föräldrarnas beslut att gå skilda vägar bär tredje part i familjen ? barnen. Samtidigt är det de som har rätt till en trygg uppväxt och utveckling som skall tillgodoses av föräldrarna. Hur kan barnperspektiv framhållas och inte hamna i skuggan av de vuxnas perspektiv? Finns det klara linjer för hur barnperspektiv ska framhållas? Av vem kan barnen förvänta sig stöd under den svåra tiden? Hur kan den laddade situationen mellan föräldrarna som utspelas i vårdnads, boende och umgängestvister minskas? Syftet med uppsatsen är att utreda vilken ställning barn som grupp har efter lagändringarna i föräldrabalken (FB) 1 juli 2006 i frågor/tvister rörande dem själva gällande vårdnad, boende och umgänge.

Detta examensarbete är genomfört med syftet att undersöka hur lärare i årskurs 4 - 6 arbetar för att utveckla elevers kommunikationsförmåga i matematik. Vi har undersökt om lärare använder sig av grupparbete som ett verktyg för detta och hur de anser att arbetssättet påverkar utvecklingen av denna förmåga. Det sociokulturella perspektivet har använts som utgångspunkt eftersom det beskriver att språk- och kunskapsutveckling sker i samspel mellan människor. För att undersöka våra frågeställningar har vi utfört kvalitativa intervjuer med aktiva lärare. Det visade sig i dessa samtal att lärarna arbetade olika mycket och på olika sätt med att utveckla elevernas kommunikationsförmåga.

Irreguljära arkitekturer, så som Digitala Signal Processorer, utgör nya utmaningar vid konstruktionen av kompilatorer. I det här projektet undersöks PBQP, en alternativ algoritm till den traditionella grafallokeringen som ger större möjligheter att modellera komplexa begränsningar. Projektet har fokuserat på hur man modellerar alias och parrelationer i teorin, samt vad som finns implementerat i dagsläget i kompilatorramverket LLVM. Det som framkommit är att stöd för par relationer saknas i LLVM i dagslaget och därför ges några förslag på hur man skulle kunna gå till väga föra att implementera dessa..

Vårt syfte med denna uppsats är att studera huruvida användandet av eco-marketing, med en miljöcertifiering, kan ha potential att stärka ett etablerat företags varumärkeslojalitet och på lång sikt dess varumärkeskapital. Med utgångspunkt i teorin om varumärkeskapital ämnar vi att titta på hur kunderna till vårt fallföretag, Polarn O. Pyret, uppfattar deras användning av miljöcertifieringar. Den metod vi använt oss av i uppsatsen är abduktiv då vi, med utgångspunkt både i teorin och i Samhällsdebatten, studerar hur kunderna uppfattar användningen av eco-marketing med miljöcertifieringar. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat fokusgrupper och genomfört en intervju med en PR-konsult.

David Lewis heter upphovsmannen till den kontroversiella teorin som kallas modal realism. Den modala realismens syfte är att förklara vad det innebär för en möjlig sats att vara just möjlig. Teorin säger att det måste finnas en värld vari sådana satser får sin satisfiering. Därför är alla möjligheter aktualiserade någonstans och allt som kan hända händer i någon av alla möjliga världar. Lewis menade dessutom att hans teori inte tolererar moralteorier såsom en universalistisk utilitarism, eftersom summan av gott och ont i totaliteten av alla världar med nödvändighet måste vara fixerad enligt den modala realismen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om och isåfall hur unga använder det virtuella rummet för att samspela med andra och tala om frågor som rör killar, tjejer och sexualitet. Uppsatsen vilar på en socialkonstruktionisk grund och den forskningsansats som användes för att förstå det insamlade materialet var diskursanalys. Vidare sker tolkningen av det insamlade materialet med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande kombinerat med Connells tankar om genus. Resultatet visar att det finns återkommande samtalsämnen i dom ungas samtal, om än i olika former. Dessa samtal handlar främst om skillnader mellan killar och tjejer, hur man lyckas i mötet med det andra könet och när man egentligen är redo för sin sexuella debut.

Denna studie handlar om ungdomar och deras bildarbete i skolkontext. Undersökningenutgår ifrån den sociokulturella perspektiv och den designteoretiska perspektiv. Syftetmed studien har varit att skapa förståelse för hur ungdomar väljer att kommunicerarmed bilder, ikoner och andra symboler i bildarbeten när de gör bildarbete. Studien hargenomförts med kvalitativ metod och urvalet har gjorts i två steg genom subjektivt urvaloch systematiskt urval. Insamling av material har skett genom att ungdomarna fick göraett symboliskt självporträtt samt att ungdomarna intervjuades.

Syftet med denna studie har varit att belysa lekens betydelse för barns lärande sett ur barns perspektiv, och hur empati och vänskap visar sig i barnens lek. Frågeställningarna som jag har använt mig av är: Vad beskriver barnen att de lär sig i leken sett ur deras perspektiv? Hur stor betydelse har empati och vänskap för barnens lek? Studien grundar sig på en kvalitativ metod i form av observationer och intervjuer med barn i förskolan. I bakgrunden beskrivs det sociokulturella perspektivet och utvecklingspedagogiken som utgör studiens teoretiska utgångspunkter. Resultatet visade att barnen anser att de lär sig socialt samspel, turtagande, empati och kommunikation genom leken.

Syfte - Syftet med denna uppsats är att redogöra för förslaget om en skrotningspremie på lastbilar som lagts fram av Sveriges Åkeriföretag till regeringen samt redogöra för de påverkansmöjligheter olika aktörer har i denna beslutsprocess. Dessutom ämnar författaren spekulera i utsikterna för ett faktiskt genomförande av detta förslag.Metod - Denna undersökning bygger på intervjuer med representanter för fyra intresseorganisationer, två politiker och två statstjänstemän.Teoretiskt perspektiv - De teorier som används i uppsatsen behandlar politiska beslut och påverkansmetoder genom pluralism (innebär att staten sätter inte upp några tillträdeshinder för intressegrupperna) och korporativism.Analys - Empirin finner gott stöd i teorin om den politiska och institutionella beslutsprocessen. Vidare får empirin störst stöd i teorin om pluralism. Dock är det inte enhälligt fastställt om en beslutsprocess är öppen för alla eller om det är resurserna som avgör tillträde. Den skandinaviska korporativismen och producentkorporativismen får ett relativt svagt stöd i denna uppsats.Slutsats - Pluralismens två sidor får störst stöd i uppsatsen.

Abstrakt Denna uppsats handlar om mänskliga rättigheter och utilitarism. Vi vill utreda om man kan förstå mänskliga rättigheter utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. Vi har valt utilitarismen då dess tanke om att den mest moraliska handlingen är den som maximera nyttan kan verka självklar men dess följder motsätter sig ofta våra moraliska intuitioner. Det är intressant att jämföra utilitarismen och mänskliga rättigheter då mänskliga rättigheter utgår från en tanke om naturliga rättigheter som tillkommer människan endast i egenskap av att vara just människa. Våra frågeställningar är om utilitarismen kan förklara iden om mänskliga rättigheter och om FN:s resolutioner och konventioner kan förstås genom en utilitaristisk teori.

Det ställs stora krav på den militära organisationen vid genomförandet av en amfibieoperation. Denna uppgift är något som den svenska försvarsmaktens amfibiekår ej har förmåga till att lösa ut inom ramen för vår organisation. I framtiden ställs det krav på att den svenska amfibiekåren skall kunna vara delaktig i en multinationell expeditionär landstigningsstyrka. Sverige saknar dock doktriner och en militärteoretisk grund för amfibieoperationer. För att tillhandahålla en sådan teoretisk grund avser författaren att använda sig av den brittiska militärteorin för vad en amfibieoperation kräver.

Syftet med arbetet har varit att nå kunskap om mångkultur i förskolan genom att undersöka hur personal reflekterar kring kulturmöten och hur de säger sig arbeta i sin verksamhet. Vi har valt att utgå från det sociokulturella perspektivet där man lär sig i samspel med andra. För att ett samspel ska uppstå behöver kulturmöten vara inkluderande. I litteraturdelen har vi tagit upp olika faktorer som rör kulturmöten i förskolan. Faktorer som vi tar upp som är viktigt för barns utveckling och kulturtillhörighet är språket, identiteten och föräldrasamarbetet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka relationsarbetet i lärarens ledarskap samt vilka möjligheter eleverna ges till interaktion. Genom observationer har vi studerat lärares interaktion med eleverna i syfte att skapa goda relationer samt hur lärarna arbetar metodologiskt för att främja interaktion mellan eleverna. Vår syn på lärande sammanfaller med det sociokulturella perspektivet där lärande sker i samspel med andra. En ytterligare utgångspunkt är att goda relationer mellan läraren och eleven är en förutsättning för att lärande ska kunna ske. Vi menar att läraren måste inse sitt ansvar för att skapa dessa goda relationer och att man med sitt agerande påverkar relationen.