Syftet med min studie är att få och skapa förståelse för dels barns uppfattningar om mobbning som företeelse och dels barns åsikter om hur mobbning kan förebyggas i skolverksamheten. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats där sex barn i åldrarna 7-11 år från två olika skolor har medverkat i intervjuer. De teorier och den forskning som lyfts fram i bakgrunden är både de individualpsykologiska och de sociokulturella perspektiven. Resultatet i studien visar på att begreppet mobbning är komplext på så sätt att majoriteten av eleverna menar att kränkningar och mobbning inte särskiljs från varandra. Resultatet pekar också mot att vem som helst kan bli mobbad men inte alla kan bli en som börjar mobba.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare använder sig utav IKT för elevernas lärande samt vilken kompetensutveckling inom IKT de får från sin arbetsplats. Två teorier tillämpas i studien, det sociokulturella perspektivet och TPACK modellen. För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ metod i form av intervjuer genomförts. Resultatet visar att det finns en variation i hur lärare använder sig utav IKT för elevernas lärande, bland annat användes IKT i form av presentation och för informationssökning. Vidare visar resultatet att lärare generellt får kompetensutveckling inom IKT men att den ges på olika sätt och ibland utanför arbetstiden.

Denna studie syftar till att undersöka pedagogers förhållningssätt till läroplanen. Avsikten är att studera hur läroplanen omsätts och på vilket sätt den blir synlig i olika vardagshändelser. Forskningsstrategin är kvalitativ och där har vi använt oss av intervjuer och observationer som datainsamlingsmetoder.Eftersom vi hade det sociokulturella perspektivet på lärande som utgångspunkt i studien var det vissa begrepp som kom att ställas i fokus. Dessa var kommunikation, reflektion och samspel.Av resultatet framkom att pedagogerna i intervjustudien ofta utgick från läroplanen ur ett sociokulturellt perspektiv när de planerade. Dock tolkade vi det som att de förmodligen inte var medvetna om perspektivets innebörd.

Ungdomar och droger är ett ständigt aktuellt ämne. Droger skapar stora problem för samhället samt leder till ett mänskligt lidande. För att nå resultat i arbetet kring detta problem krävs samverkan mellan polis och socialtjänst. Syftet med detta arbete är att undersöka hur samverkan bedrivs och vad det finns för möjligheter till förbättringar. Vi har studerat relevant lagstiftning, teorier kring ungdomar och droger samt teorier som behandlar samverkan.

Studiens syfte har varit att undersöka vilka motiv som ligger bakom besökarnas val av gatuterapi och vilka erfarenheter de har av kontakt med offentliga myndigheter. Syftet var också att undersöka vilka upplevelser besökarna hade av gatuterapin samt studera vad som sker i mötet mellan gatuterapeuten och besökarna. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metodansats och bygger på intervjuer och observationer med 15 personer som besökt gatuterapin. För analysen har teorin om interaktionsritualer, teorin om transaktionella behov, stämplingsteorin, stigmatisering samt skam använts. Resultatet visar att motiven bakom valet av gatuterapi är att gatuterapeuten har erfarenhet av missbruksproblem samt att han har tystnadsplikt och heller ingen anmälningsskyldighet. Erfarenheterna av offentliga myndigheter är både positiva och negativa.

Syftet med uppsatsen är att studera huruvida start-up hightech bolag tillämpar klassisk förvärvsteori och att undersöka ifall och hur fusions- och förvärvsprocessen skiljer sig mellan dessa bolag och vad teorin visar på..

Jag har studerat det fenomen som i teorin kallas för kanalkonflikter. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning. Undersökningen har utformats genom intervjuer på 4 oberoende företag av skiftande storlek. Teoriavsnittet innehåller teorier om marknadsföringsstrategier, e-commercestrategier samt kanalkonflikter. Analysen har skett genom att jag har jämfört teori med empiri.

Hur kan språksociologi användas för att skildra människors bemötanden mot varandra? Det var frågan jag ställde mig i inledningen av detta arbete. De flesta av oss är omedvetet medvetna om att alla människor i de allra flesta situationer värderar och värderas av sina medmänniskor. Förenklat kan man säga att den som värderas högt har ett stort sociokulturellt kapital. För den som värderas lägre sjunker också det sociokulturella kapitalet.

Detta examensarbete på kandidatnivå i Fysisk Planering på Blekinge Tekniska Högskola är en studie av översiktsplanering över kustzonen. Syftet med uppsatsen att identifiera svårigheter och möjligheter med kustzonsplanering inom översiktsplaneringen genom att utifrån teorin analysera hur ett antal valda kommuner arbetar med kustzonsplaneringen och dess frågor i respektive översiktsplan med utgångspunkt i frågeställningen som lyder följande: ? Hur behandlas kustzonsplanering i översiktsplaneringen hos kommunerna? ? På vilket sätt tillvaratas relevanta miljömål, riksintressen och lagstiftning i kommunernas kustzonsplanering enligt översiktsplanerna? ? Vilka planeringsfrågor hanteras på översiktlig nivå inom kustzonsplanering? Fallstudien består av en analys av Blekinge Läns fyra kustkommuner Karlskrona kommun, Ronneby kommun, Karlshamns kommun och Sölvesborgs kommun. Analysen utgår från forskningsfrågorna. För att få en bakgrund och ett stöd till fallstudien har ett teorikapitel utarbetats.

Läroboken är, bortsett från lärare och elever, den faktor som påverkar undervisningen iskolan allra mest. Tidigare forskning visar att lärare ofta väljer att förlita sig på attläroböckerna uppfyller läroplanens och ämnesplanernas mål. En del av det centralainnehållet i gymnasiekursen Historia 1a1 skall enligt ämnesplanen vara att eleverna lärsig om globala förändringsprocesser och händelser under 1800- och 1900-talen, blandannat den globala resursfördelningen.Föreliggande studies huvudsakliga syfte var att studera hur mekanismerna bakom denglobala resursfördelningen skildras i historieläroböcker för gymnasiet. Teorin baseradespå Immanuel Wallersteins världssystemteori enligt vilken länder kan delas in i kärna,periferi och semiperiferi. Kärnan suger, genom att importera billiga resurser och billigtarbete, åt sig rikedomar från periferin och semiperiferin.

Föreliggande studie syftar till att undersöka beslutsfattande, riskbedömningar och skillnader i konsolidering i anslutning till ett medicinskt prioriteringsbeslut (Svenson & Lindholm, 2007). Studien belyser betydelsen av den kognitiva och emotionella komponenten i beslutsfattande (Boyer, 2006) med utgångspunkt från bl.a. Differentiering och Konsolidering, Kognitiv dissonans och Affect heuristic. Dessutom undersöks huruvida det förekommer en könsskillnad mellan hur män och kvinnor fattar beslut och utvärderar risker samt om ångest och prestationsbaserad självkänsla påverkar konsolideringen. Rekryteringen skedde vid Malmö högskola och omfattade 72 studenter.

Dagens svenska samhälle har blivit allt mer etniskt och kulturellt diversifierat. Denna nya mångkulturella verklighet påverkar allt mer samhällets olika arenor. Denna uppsats undersöker hur detta avspeglar sig inom en del av den socialpolitiska institutionen Kriminalvården. Denna studie har gjorts på en av Kriminalvårdens anstalter för att genom intervjuer med personal komma åt hur personalen talar om och agerar utifrån den etniska och sociokulturella heterogenitet som i dagens Sverige är en realitet. Hur handskas och ser personalen på de ökade krav på mångfald och "kulturell kompetens" som numera ställs inom Kriminalvården, likt de flesta andra av samhällets arenor idag.

Vårt intresse för att skriva denna uppsats väcktes då vi läste om Knowledge Management i vår avslutningskurs i Data & Systemvetenskap. Införandet av Knowledge Management, även kallat kunskapsverksamhet, inom en organisation kan underlätta styrning och ledning av personal och deras kompetens på ett effektivt sätt. Vi började diskutera kunskapsverksamheten inom olika verksamheter och beslutade oss slutligen för att undersöka kunskapsverksamheten inom vården, eftersom vi har egen erfarenhet av denna verksamhet. Vi har i denna uppsats undersökt med stöd av teorin, om det finns förutsättningar för kunskapsverksamhet inom vården och om detta är möjligt, ge förslag på en KM-strategi utifrån detta. Tillvägagångssättet som använts är en litteraturstudie, samt en fallstudie som är gjord på divisionen för opererande specialiteter på Piteå Älvdals Sjukhus.

Vårt syfte med denna studie är att beskriva lärares uppfattningar om en kommunikativ matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua fem lärare och utifrån dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera variation. Vi har använt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat fem matematiklärare på fyra olika skolor.Resultatet visar att de flesta lärarna tillskriver den muntliga kommunikationen stort värde. Lärarna uppfattar kommunikationen som betydelsefull för lärandet och framhåller dess mervärde för elevernas lärande samt matematikundervisningens utformning. Olika faktorer som tid, styrdokument, den fysiska miljön, elevers och lärares kompetens, det matematiska språket samt elevgruppen gör dock att lärarna inte alltid kan använda sig av kommunikation i undervisningen på önskvärt sätt.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera vilka yttre förutsättningar elever med annat modersmål än svenska får för att tillgodogöra sig det svenska språket på grundsärskolans högstadium.Det är en kvalitativ studie och det har genomförts tio halvstrukturerade intervjuer med klasslärare på grundsärskolans högstdium, lärare i svenska som andraspråk och specialpedagog som arbetade i en studieverkstad, lärare i en förberedelseklass, modersmålslärare samt en rektor för en kommuns centrum för invandrare. Det sociokulturella perspektivet har använts som teoretisk utgångspunkt.Resultatet visar att inga elever på grundsärskolans högstadium som var med i denna studie läste ämnet svenska som andraspråk. Undersökningen visade att i de båda kommunerna erbjöds elever på grundsärskolans högstadium att läsa sitt modersmål om det fanns lärare att tillgå i modersmålet. Däremot läste inte alla elever modersmål. Studiehandledning på elevens modersmål hade eleverna i en kommun möjlighet att få medan man i den andra kommunen inte hade tillgång till studiehandledning..