Syftet med den här studien var att undersöka hur användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen i grundskolans senare del reflekteras i lärarstudenternas examensarbeten. Utifrån syftet formulerades följande frågeställning: Hur har användningen av informations- och kommunikationsteknik i grundskolans senare del reflekterats i lärarstudenters examensarbeten? För att undersöka denna frågeställning har metaanalys använts som metod oh det Sociokulturella perspektivet har utgjort det teoretiska ramverket. Slutsatsen av denna studie är att lärarstudenternas examensarbeten speglar en utveckling av undervisningen i grundskolans senare del med IKT som både mångsidig, snabb och komplex samtidigt somd et finns ett mycket stort behov av kompetensutveckling inom området hur informations- och kommunikationsteknik kan användas i undervisningen i grundskolans senare del..

Rapporten handlar om specialpedagogens upplevelse av sin yrkesroll och arbetssituation jämfört med examensbeskrivningen för specialpedagogutbildningen. Vi klargör de "fem ben" som vi anser specialpedagogens yrkesroll befinner sig i, dvs. ledarskap, skolutveckling, handledning, kartläggning och undervisning. I litteraturgenomgången förklarar vi vår teoretiska utgångspunkt och hur olika teorier och perspektiv används för att förstå specialpedagogens komplexa arbetssituation. I studien fick 350 före detta studenter från Högskolan Kristianstad en enkät att besvara, 66 svar samlades in.

Uppsatsens grundläggande syftet är att förklara förutsättningar för tillväxt i en gränsregion. För att uppnå detta syfte har förutsättningar utifrån teori delats upp i tre olika dimensioner: institutionella, ekonomiska och sociokulturella. Den teoretiska utgångspunkten har varit vägledande för att empiriskt identifiera förutsättningar för tillväxt i en gränsregion mellan Sverige och Norge. Det är förklaringen av ett visst fenomen ? gränshinder ? i relation till gränsöverskridande verksamhet som eftersträvas.

Syftet med denna uppsats är att presentera lärares högläsning i klassrummet för elever i årskurs ett och två. Tidigare forksning inom ämnet läggs fram. Sedan följer en genomgång av dem metoder som använts för att samla in information, samt hur analys av insamlad data har genomförts. Metoderna som använts vid inslaming är intervjuer och observationer. Analys har genomförts utifrån Sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att lärare använder högläsning för att skapa god arbetsmiljö, främja elevers läsförståelse samt motivera till läsning.

Uppsatsens syfte är att studera barns lek med avseende på kommunikation och samspel. Vi vill även undersöka barns maktpositioner i leken. I litteraturdelen beskrivs olika synsätt på kommunikation, samspel och makt. Tyngdpunkten ligger på det Sociokulturella perspektivet. Studien är gjord i en förskoleklass med åtta stycken barn där videoobservation och fältanteckningar har använts som en kvalitativ metod.

Denna studies syfte var att beskriva och analysera fem pedagogers erfarenheter och uppfattningar om de läs- och skrivutvecklingsmetoder som de använder i sitt arbete. Våra frågeställningar var: Hur arbetar pedagogerna med läs- och skrivutveckling? Varför har pedagogerna valt detta arbetssätt? Vilka teoretiska utgångspunkter har metoderna? För att få svar på dessa frågeställningar använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med pedagoger som arbetar mot skolans tidigare år i Kronobergslän. Studiens resultat visade att pedagogerna använder sig av blandade metoder inom antingen det analytiska eller det syntetiska spektrat.

Det här examensarbetet behandlar den verbala kommunikationen mellan pedagog och barn som är mellan 1-3 år i förskolan. Arbetet beskriver även pedagogens påverkan på barns språkliga utveckling och deras ansvar att ha ett arbetssätt som stöder och vägleder barnen framåt i sin utvecklingsprocess. Som teoretisk grund spelar det Sociokulturella perspektivet en central roll i det här arbetet. Enligt det Sociokulturella perspektivet har den kommunikation och det samspel som finns mellan barnet och människorna i dess närhet en stor påverkan på barnet och hur det kommer att utvecklas. Undersökningens syfte har varit att studera hur pedagogen verbalt kommunicerar med de yngsta barnen, samt hur barnen tar kontakt med pedagogen i förskolans verksamhet.Examensarbetet har begränsats till att endast undersöka en specifik omsorgssituation i verksamheten, nämligen fruktstunden. Arbetet har utförts genom observationsstudier under ett antal fruktstunder på en småbarnsavdelning i förskolans verksamhet. De forskningsfrågor som det här arbetet har utgått ifrån är följande: (a) Hur ser pedagogens kommunikation till barnen ut under fruktstunden? och (b) Vilken kontakt försöker barnen få med pedagogen under fruktstunden? Huvudbudskapet i det här examensarbetet är att belysa pedagogens roll i den vardagliga verbala kommunikationen med de yngsta barnen i förskolans verksamhet, och vilken betydelse han eller hon kan ha för barnen och deras lärande- och utvecklingsprocess.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärarnas arbetssätt på flerspråkiga förskolor. Den empiriska studien avsåg att besvara syftet utifrån två frågeställningar som berör frågor om hur förskollärare utformar det fysiska rummet i en flerspråkig miljö och vilka strategier de använder för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Två perspektiv som bäst passade för studien blev dess teoretiska utgångspunkter. Det ena perspektivet är två metaforer som betraktar lärandet utifrån både förvärvande av kunskaper och deltagande. Det andra perspektivet är den sociokulturella teorin om lärande och utveckling.En kvalitativ metod i form av strukturerade observationer användes under totalt en veckas tid på två förskolor i två olika kommuner i Västra Götaland.

Dagens kunskapssamhälle bidrar till att läraren har en utmanande roll i skolan, eftersom samhällets förändringar påverkar. Det är därför viktigt att vara vaksam över sitt eget lärande likväl som att kunna utöva en yrkesprofessionalism. Lärarens yrkesuppdrag innebär att fullfölja det uppdrag som läraren är ålagd det vill säga att arbeta utifrån skolplaner, läroplaner och andra styrdokument. Syftet med denna studie har varit att studera vilka aspekter som lärarna anser viktiga för sitt eget lärande såväl som i deras yrkesroll. Studien grundar sig i det Sociokulturella perspektivet.

uppsatsen beskriver den kreativa processen att skriva ett teatermanus inom det konst pedagogiska perspektivet inom dramapedagogiken. Bilaga ett teatermanus "Livet är en fest!".

Detta examensarbete handlar om hårdrockssångares medvetenhet när det gäller sångteknik. Syftet med arbetet är att få kunskap om vilka tillvägagångssätt de har använt sig av när de skapat sitt sound och hittat sin teknik. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det Sociokulturella perspektivet. Tidigare forskning inom området behandlar traditionell röstlära, mer moderna sångskolor och socialkulturella normer gällande inlärning. Jag har använt mig av den kvalitativa forskningsintervjun som metod och mina informanter är verksamma inom området.

Uppsatsens grundläggande syftet är att förklara förutsättningar för tillväxt i en gränsregion. För att uppnå detta syfte har förutsättningar utifrån teori delats upp i tre olika dimensioner: institutionella, ekonomiska och sociokulturella. Den teoretiska utgångspunkten har varit vägledande för att empiriskt identifiera förutsättningar för tillväxt i en gränsregion mellan Sverige och Norge. Det är förklaringen av ett visst fenomen ? gränshinder ? i relation till gränsöverskridande verksamhet som eftersträvas. Förutsättningar för tillväxt i en gränsregion begränsas av brist på institutionella, ekonomiska och sociokulturella förutsättningar.

Syftet med studien är att undersöka föräldrars syn på barns lärande. Studien belyser även förskolans uppdrag vad gäller det livslånga lärandet. Den teoretiska utgångspunkten hämtas ur det Sociokulturella perspektivet. Syftet är också att få kunskap om huruvida förskolans och föräldrarnas syn på lärande, sammanfaller eller skiljer sig åt. Genom att öka medvetenheten hos pedagogerna i förskolan om föräldrars syn på barns lärande kan mötet mellan familj och förskola stärkas.

Syftet med det här examensarbetet är att studera hur förskolans lärare i en lek och lärandesituationarbetar med att kombinera ett ämnesinnehåll i leken. I den nya skollagen som togs ibruk 2011 har begreppet undervisning även använts när det gäller förskolans verksamhet. Iden reviderade läroplanen från 2010 har ett förtydligande gjorts om ämnesinnehållet och lärarensansvar. Studien är en kvalitativ fallstudie där vi har använt oss av observationer medhjälp av videofilmning och med uppföljande stimulated recall intervjuer. Litteraturen somhar använts handlar om lärarens yrkesroll, barns lek och lärande och teorier med utgångspunkt i det sociokulturella och det utvecklingspedagogiska perspektivet.

Syftet med studien är att undersöka elevers attityder till lärares roll i att hantera interpersonella elevkonflikter. Uppsatsens forskningsfrågor är: Vilken roll anser elever att lärare har i att hantera konflikter mellan elever? Vilket ansvar anser elever medföljer den roll de tillskriver lärare? Studien är utförd mot bakgrund av att forskning inom området främst fokuserar på konflikthanteringsmetoder eller lärarperspektiv. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer där fokusgrupper användes. Fokusgrupperna utfördes på en och samma skola där två elevgrupper i år nio intervjuades och grupperna bestod av fyra elever varav två var killar och två var tjejer.